Psykologi begrepp

Alla Inga Spara

• Psykodynamiskt perspektiv utgår från Sigmund Freuds teori, i centrum står människans inre det du tänker och det du känner och varför du reagerar som du gör. Hur ens barndom har påverkat den man är idag.
• Inre konflikt Man fightas med konflikter i sin hjärna. Människan är en konfliktfylld varelse som ständigt försöker tillfredsställa sina behov och lustar, men som man också vet inte är möjligt. Det du vill krockar med vad omgivningen tillåter och behöver. Du går ständigt balansgång mellan dina egna behov och önskningar, och omvärldens krav på anpassning.
• Katarsis rening kan gälla så väl kroppsligt som psykiskt. “Det dålda ska komma upp till ytan”
• Fri association En terapiform som gjorde att minnen kunde återkallas i vaket tillstånd. Det var en mer grundlig bearbetning som menar på att allt som dyker upp i medvetandet är vitkigt och hänger ihop genom närverk och association.
• Drifter kraft som motiverar oss till aktivitet.
• Libido En av två drifter som styr vårat beteende, livsdriften/sexualdrift
• Destrudo En av de två drivkrafterna som styr vårat beteende, dödsdriften/agretionsdiften.
• Detet Styrs av lustprincipen/primärprocessen.
• Jaget Den egna viljan, tänkandet, Fungerar som försonare, Styrs av realitetsprincipen/sekundärprocessen.
• Överjaget Fungerar som domare, avbryter “detimpulserna”, ses som vårt samvete, stolthet och skuldkänslor.
• Lustprincipen Enligt den freudianska psykoanalysen måste den psykiska apparaten hela tiden handskas med dess drifter och retningar; till exempel att känna begäret till lek eller behovet efter mat.
• Realitetsprincipen Enligt den freudianska psykoanalysen är realitetsprincipen den princip som tyglar lustprincipen genom att låta tillfredsställelsen dröja till en tidpunkt då den först kan infrias och fram till dess kunna uthärda olust, istället för att låta det bli bortträngt.
• Förmedvetet I det förmedvetna finns information som vi för tillfället inte är medvetna om men som vi lätt skulle kunna plocka fram till den medvetna delen. Man kan säga att det förmedvetna kan liknas med vårt minne och här lagras en del av våra tidigare kunskaper och erfarenheter.
• Medvetet + Omedvetet Freud menade att människan är som ett isberg – bara omkring 10% av berget finns ovanför vattenytan – är medvetet – resten kan vi inte se – är omedvetet. Den största delen av våra föreställningar, fantasier, behov och önskningar är vi alltså normalt helt omedvetna om.
• Freudiansk felsägning + felhandling En freudiansk felsägning är ett begrepp inom psykoanalysen. Begreppet är uppkallat efter Sigmund Freud. Felsägningen går ut på att en person avser att säga en sak, men av misstag säger något annat. Det av misstag sagda är då, enligt denna teori, det som personen faktiskt menar, på ett semi-omedvetet plan.
• Psykosexuell utveckling Den psykosexuella utvecklingsteorin är en del av Sigmund Freuds driftteori. Den utarbetades med bakgrund av hans arbeten med patienter med psykiska problem. Den gör en rad grundantaganden: Barndomen har en grundläggande betydelse för personlighetsbildningen. Människans psyke har en omedveten de
• Neuros Freuds förklaring till psykisk sjukdom
• Psykoanalys Freud ansåg att de flesta psykiska problem har sin grund i händelser, känslor och erfarenheter som vi upplevt i barndomen men som sedan har förträngts. Man kan komma till rätta med de psykiska problemen genom att analysera sig tillbaka genom sitt undermedvetna till problemens källa.
• Oral fas (0–1) Munnen i fokus, källan till mat, värme och kärlek. Barnet utvecklar sitt jag, detta ska då kunna sätta spår i framtiden som vuxen -> röker, dricker, äter, biter på naglarna.
• Anal fas (1–3) Kiss och bajs i centrum, ökad kroppskontroll, barnet vill börja bestämma mer själv, ambivalenta känslor till föräldrarna. Detta ska då sätta spår i vuxenlivet -> perfektionism, kontrollbehov/slarvighet
• Oidipal fas (3–5) Könsorganet i centrum, barnen känner penisavund/kastrationsångest, oidipuskomplexet, könsidentiteten grundläggs och barnets överjag utvecklas. I vuxenlivet kan det då leda till sexuella problem, konflikter i könsidentitet.
• Latensfasen Från 6 års ålder och fram till puberteten vilar libidon och barnets andra personlighetsdelar får en möjlighet att utvecklas. Uppmärksamheten riktas nu mot skolarbeten, vänner och fritidsaktiviteter. Barnets viktigaste uppgift under fasen är att finna sin plats bland kamraterna.
• Genitala fasen Den genitala fasen inleds med puberteten och libido och lustupplevelser är åter kopplade till könsorganen. Under puberteten ska barnet bli könsmoget och hormonerna stormar i kroppen. Efter detta måste man också finna sin könsidentitet och separera sig själv från sina föräldrar vilket inte alltid är så enkelt.
• Försvarsmekanism Försvarsmekanismer är enligt freudiansk psykoanalytisk teori en central jag funktion av omedvetna psykologiska strategier som skapas för att klara av verkligheten och att upprätthålla en tillfredsställande självbild.
• Bortträngning Den vanligaste försvarsmekanismen, personen tränger undan impulser eller minnen som väcker ångest. Bortträngningen kan vara mer eller mindre effektiv och gälla allt från plågsamma barndomsminnen till obehagliga tandläkarbesök. Det bortträngda kan dyka upp i vuxen ålder eller så har man lyckats tränga bort dom och man har utvecklats vidare.
• Förnekande Ett sätt att skydda jaget. Man blundar för information utifrån, att inte låtsas som en del av verkligheten. Du ljuger så att säga inför dig själv, inte för andra.
• Reaktionsbildning Det är en försvarsmekanism och innebär att en känsla eller en impuls vänds till motsatsen. Omvandlingen är omedveten, så det handlar inte om att låtsas.
• Rationalisering Individen tolkar verkligheten och sig själv så att allt framstår som så tilltalade som möjligt. Personen framställer sina motiv till och önskningar som bättre än vad de egentligen är.
• Projektion Det är en försvarsmekanism för att handskas med förbjudna känslor, att förlägga känslor till andra. Resultatet blir ett slags kompromiss. De oönskade impulserna får någonstans att ta vägen, även om de måste förläggas till andra än en själv.
• Identifikation Ett försvar som finns i många former, det är ofta ett led i en normal utveckling genom barn som identifierar sig med föräldrar på olika vis. Man lånar en känsla eller egenskap och gör den till sin egen.
• Regression Det innebär att man backar i psykologisk utveckling och beter sig barnsligare än vad man egentligen är, det kan vara både bra och dåligt. Ofta är det tillfälligt och kan ses som ett naturligt sätt för jaget att skaffa lite andrum. Om regressionen pågått under en längre tid så kan personen helt tappat kontakten med sitt vuxna jag.
• Förskjutning Förskjutning. Känslor av irritation, rädsla och vrede överförs från det egentliga objektet till något som för tillfället ses som mer lämpligt. Förskjutning påminner lite om projektion, men till skillnad från projektion som är omedveten, så är personen här på ett dunkelt sätt medveten om processen.
• Självbestraffning Självbestraffning. Motsatsen till förskjutning. Man vänder känslorna mot sig själv genom att straffa sig själv, vara självdestruktiv, eller uppvisa självskadebeteende, upprepningstvång, med mera, vilket ofta leder till reviktimisering. Identifikation med förövaren kan vara en utlösande orsak.
• Klyvning Klyvning, eller splittring, är en primitiv psykologisk försvarsmekanism som innebär att tänkandet blir svart-vitt eller "allt-eller-inget". Genom klyvning hålls upplevelser och känslor som är i konflikt med varandra isär.
• Sublimering Sublimering innebär att omvandla driftsimpulser, såväl sexuella som aggressiva, till något annat beteende, som till exempel att ägna sig åt hjälpverksamhet, träning eller något liknande. Mogna försvar är till exempel sublimering, humor och bortträngning medan omogna kan vara projektion, passiv aggression etc
• Fixering Att vara tvångsmässigt inriktad på en viss konflikt eller idé, ett motiv eller en känsla. I vardagspsykologin talar man om fixa idéer. Det är sådana tankar, föreställningar, fantasier, motiv och så vidare som man inte kan frigöra sig från utan ständigt tänker på och rättar sina handlingar efter.

Alla Inga Spara