psykologi begrepp

Alla Inga Spara

• nervcell celltyp i nervsystemet som tar emot och sänder vidare nervimpulser
• synaps kontaktpunkt mellan två nervceller
• plastisk formbar
• stabilisering process där de kopplingar i hjärnan som används mycket förstärks och de kopplingar som inte används försvinner
• myelinisering bildandet av myelin kring en nervcellstråd
• Myelin fett som bildas kring en nervcellstråd och gör att kommunikationen i nervsystemet blir snabbare
• nervimpuls elektrisk signal som passerar mellan nervellerna
• signalsubstans kemisk budbärare som överför signaler från en nervcell till en annan
• Glutamat signalsubstans som stimulerar aktiviteten i nervcellerna
• GABA signalsubstans som hämmar aktiviteten i nervcellerna
• Dopamin Signalsubstans med betydelse för många olik funktioner såsom minne, uppmärksamhet, motorik och belöningssystem
• Serotonin signalsubstans som reglerar bland annat sömn, välbefinnande och hunger
• noradrenalin signalsubstans som påverkar bland annat vakenhetsgraden och sinnesstämningen: även ett stresshormon
• Hormoner kemiska budbärare som påverkar kroppens celler
• hypofysen kroppens viktigaste hormonbildande körtel; sitter i hjärnan
• adrenalin och kortisol stresshormoner
• endorfiner ett lyckohormon som utsöndras när vi mår bra
• oxytocin kärlekshormon som utsöndras bland annat vid fysisk närhet
• hjärnbarken hjärnans yttersta lager, däär de viktigaste kognitiva funktionerna finns
• lober områden i hjärnbarken som avgränsas av fåror
• pannlober loberna längst fram på hjärnan, som styr de exekutiva funktionerna; kallas även frontallober
• Exekutiva funktioner funktioner soim sköter planering, impulskontroll och utförande av handlingar
• limbiska systemet del av hjärnan som är kopplat till känslo- och belöningssystemet
• Striatum del av limbiska systemet som styr oss mot belöning
• Amygdala del av limbiska systemet som aktiveras vid obehag
• Neuropsykiatrisk funktionsvariation (NPF) begrepp som innefattar diagnoserna adhd, add och autismspektrumtillstånd; gemensamt för personer med dessa diagnoser är att hjärnan fungerar på ett sätt som samhället många gånger inte är anpassat för
• Melatonin sömnhormon som gör att vi känner dåsighet och sänker kroppstemperaturen
• spegelneuroner nervceller i hjärnbarker som aktiveras både när vi utför en handling och när vi iakttar någon annan som utför samma handling
• Kognitiva funktioner Funktioner som krävs för att vi ska förstå, tolka och minnas information samt använda informationen för problemlösning och planering
• Kognition Tankefunktioner som vi hanterar information och kunskap med, som vårt minne och vår uppmärksamhet
• Uppmärksamhet Medvetandets fokusering mot något.
• Kontrollerad uppmärksamhet Viljestyrd uppmärksamhet
• Stimulusdriven uppmärksamhet Uppmärksamhet som dras mot stimuli i den omgivande miljön
• Vakenhetsgrad Hur pass alert man är.
• Delad uppmärksamhet Multitasking, att vara uppmärksam på flera saker samtidigt
• Perception Process som gör att vi uppfattar och tolkar informationen vi tar in via våra sinnen.
• Visuell illusion Förvrängd bild av verkligheten
• Gestaltlagar Lagar för hur vi skapar ordning och mening av sinnesintrycken
• Figur och grund Gestaltlag som organiserar vad som är i fokus och vad som är i bakgrunden, som t.ex. i figuren Rubins vas
• Närhetslagen Gestaltlag som beskriver benägenheten att koppla samman stimuli som ligger nära varandra
• Likhetslagen Gestaltlag som beskriver vår benägenhet att koppla samman stimuli som liknar varandra.
• Social perception Hur vi uppfattar och tolkar andra personer.
• Konfirmeringsbias Tankefel som uppstår när vi söker bevis för den uppfattning vi redan har.
• Haloeffekten Tankefel som uppstår när vi utifrån en egenskap tillskriver en person fler liknande egenskaper
• Arbetsminne Minnesfunktion som samordnar informationen som krävs för att vi ska kunna lösa en uppgift.
• Korttidsminne Minnesfunktion som består i att information registreras, sorteras och hålls kvar under kort tid i medvetandet.
• Långtidsminne Minnesfunktion som lagrar information under lång tid och återkallar dem
• Episodiskt minne Minnesfunktion som lagrar våra erfarenheter, det vi har varit med om.
• Semantiskt minne Minnesfunktion som lagrar faktakunskaper
• Procedurminne Minnesfunktion som lagrar förmå-gan att utföra olika färdigheter såsom att cykla och köra bil
• Perceptuellt minne Förmågan att känna igen föremål, ljud och smaker
• Prospektivt minne Framåtriktat minne, som hjälper oss att planera och minnas saker vi ska göra.
• Inkodning Att ta in information via våra sinnen
• Falska minnen Minnen som hjärnan skapar där det man minns inte stämmer överens med det som verkligen hänt
• Kognitivt schema En föreställning om vår omvärld, andra och oss själva, hjälper oss att organisera våra erfarenheter och intryck
• Självschema Föreställningar om hur man är som person
• Automatiska tankar Omedvetna och medvetna tankar som uppstår när ett kognitivt schema aktiveras vilket kan bidra till att schemat bekräftas och därmed förstärks
• Statiskt mindset Uppfattningen att ens förmågor och intelligens inte kan utvecklas
• Dynamiskt mindset Uppfattningen att en förmågor och intelligens kan utvecklas om man anstränger sig och arbetar hårt
• Förklaringsstil På vilket sätt man förklarar det som händer, till exempel framgångar och motgångar.
• Inlärd hjälplöshet När en person inte anser att hen kan påverka sin egen situation.
• System 1 Del av vårt tankesystem som tar enkla och snabba beslut utan att reflektera
• System 2 Del av vårt tankesystem som aktiveras när vi måste ägna mer uppmärksamhet åt en uppgift före beslutsfattande.
• Tankefel Övergripande begrepp för felaktiga slutsatser
• WYSIATI (What You See Is All There Is) Tankefel som uppstår eftersom människan är benägen att fatta beslut utifrån otillräcklig information
• Primingeffekten Tankefel som uppstår eftersom det vi just har läst, hört eller sett påverkar vårt beteende och beslutsfattande.
• Exponeringseffekten Tankefel som uppstår eftersom vi tycker om ett stimulus mer ju oftare vi utsätts för det.
• Kausalt tänkande Tankefel som uppstår eftersom vi har en tendens att överskatta sannolikheten för att osannolika händelser ska inträffa, och underskatta sannolikheten för att högst sannolika händelser ska inträffa

Alla Inga Spara