prov om lagar och rätt

Övningen är skapad 2024-03-05 av Tompan. Antal frågor: 60.




Välj frågor (60)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • De som inte är med i rättegången utan är bara där för att lyssna? Föräldrar, vänner, stödperson och ansra som är där för att dem är intresserade.
  • En person som såg när brottet utfördes Vittne
  • Den person som är misstänkt för brottet kan också kallas åtald. Tilltalad
  • Hjälper personen som är misstänkt för brottet under rättegången Försvaradvokat
  • ska se till att lagen föls under rättegången Nämndeman
  • Är utbildade jurist och är den som bestämmer när olika person får prata under rättegången Ordförande
  • Är utbildad jurist och skriver ner vad som sägs under rättegången Protokollförare
  • Den som lägger fram hur brottet gått till och vilka bevis som finns. Ger också förslag vad den misstänkte bör dömas till. Åklagare
  • Den som har blivit utsatt till brottet Målsäggande
  • Är ofta en advokat som ger stöd till den som har blivit utsatt för brottet. Målsäggandebiträde
  • Ett straff där den dömde är fri, men om ett nytt brott begås inom tre år omvandlas skyddstillsynen till fängelsestraff. Man kan också vara tvungen att bära fotboja. Skyddstillsyn
  • Det betyder att den dömde måste jobba ett antal timmar i samhället. Det kan vara att rensa ogräs i en park eller att plocka skräp. Arbetet är obetalt. Samhällstjänst:
  • Fängelsestraff kan vara från 14 dagar till livstid. Vid livstids fängelse blir straffet inte tidsbestämt. Fängelse
  • Det finns två olika sorters böter, penningböter och dagsböter. Penningböter är en fast summa medan dagsböter är en viss summa per dag i ett antal dagar utifrån den dömdes inkomst. Böter
  • Den ersättning som den dömde ska betala för de skador som brottet orsakat. Skadestånd
  • Innebär att den dömde hamnar i straffregistret, men den dömde får varken böter eller fängelse. Om personen däremot begår ett nytt brott inom två år kommer domstolen att räkna in även det första brottet i straffet. Villkorlig dom
  • allmäna domstollar Högsta domstol, Hovrätten, Tingsrätten
  • Förvaltningsdomstolar Högstaförvaltningsdomstolen, Kammarräten, Länsrätten
  • Gäller tvister mellan människor, till exempel arvstvister eller vårdnaden av barn vid en skilsmässa. Tvistemål
  • Handlar om brott enligt brottsbalken, som exempelvis rån, mord och stöld. Brottmål
  • Har till uppgift att pröva brottmål. Allmänna domstolarna
  • Har till uppgift att pröva privatpersoner som överklagar myndighetsbeslut som till exempel körkortsindragning. Förvaltningsdomstolarna
  • Om en person misstänks för ett brott som kan ge fängelse får polisen gripa den personen för att kunna förhöra denne. Gripna och anhållna personer blir inlåsta i en cell i direkt anknytning till polisstationen. Gripen
  • Inom 12 timmar efter att man har gripits måste åklagaren bestämma om den misstänkte ska anhållas. Anhållen blir den som man misstänker kan undanröja bevis. Anhållen
  • Senast klockan 12, tre dagar efter beslutet om anhållning måste åklagaren bestämma om den misstänkte ska häktas i väntan på rättegång. För att häktas måste en person vara misstänkt för ett brott som ger minst ett års fängelse. Då sitter den misstänkte i ett häkte tills rättegången är över. Häktad
  • Under en förundersökning kan någon bli misstänkt för brottet. Skäligen misstänkt är den lägre graden av misstanke (inte lika starka bevis) och på sannolika skäl misstänkt är den högre graden (starka bevis). Misstänkt
  • Det finns olika sätt att frihetsberövas av polis och åklagare. Att vara frihetsberövad innebär att en har begränsad kontakt med andra personer, förutom sin advokat. Om det finns risk för att den misstänkte kan försvåra utredningen kan en domstol besluta att inskränka dennes kontakt med omvärlden, genom till exempel besök, telefonsamtal, radio, TV och tidningar. Frihetsberövande
  • De som har utsatts för brott. Brottsoffer
  • Är ofta en advokat som vid rättegångar hjälper och ger stöd till den som blivit utsatt för brott. Målsägandebiträde
  • En organisation som hjälper brottsoffer. Brottsofferjouren
  • Organisationer som hjälper kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Kvinnojourer
  • Att förstöra eller skada någon annans egendom. Skadegörelse
  • Ta någon annans pengar eller annans saker som man har ansvar för. T.ex. en chef som stjäl från sitt företag. Förskingring
  • Lura någon för att tjäna på det. Bedrägeri
  • Rattfylleri, fortkörning och olovlig körning Trafikbrott
  • Att köpa, sälja, använda eller smuggla narkotika.' Narkotikabrott
  • Tvinga till sig samlag mot den andras vilja. Våldtäkt
  • Utnyttja en person sexuellt t.ex. underårig eller drogpåverkad. Sexuellt utnyttjande
  • Att skada en människa till kropp och själ. Misshandel
  • Tala nedlåtande om någon till andra. (Snacka skit om någon) Förtal
  • Överfall där angriparen tvingar till sig pengar eller värdesaker med hot eller våld. Rån
  • Tvinga någon att göra något som den förlorar på. Utpressning
  • Bryta sig in i fastighet för att stjäla. Inbrott
  • Att utan lov ta någon annans saker eller pengar. (Grov stöld, stöld och snatteri) Stöld
  • Köpa, sälja eller gömma det man vet, eller borde misstänka är stulet. Häleri
  • Döda en människa efter att ha planerat det i förväg. Mord
  • Döda en människa utan att ha planerat det i förväg. Dråp
  • Döda en människa av misstag. Vållande till annans död:
  • Det är riksdagen som skapar nya lagar i Sverige. Lagstiftande församling
  • Du kan dömas för de brott som du begår. Om du är yngre än 15 år kan du inte dömas för ett brott utan istället tas du omhand av de sociala myndigheterna. Straffmyndig
  • Läran om rättsreglerna och hur dessa ska användas. Juridik
  • Det betyder bland annat att lagen är lika för alla (oavsett kön, etnisk härkomst, politisk åskådning osv), att en person inte kan bli fängslad hur som helst, att en dömd har rätt till att få sin dom omprövad i en domstol och har rätt till en försvarsadvokat som har juridikutbildning samt att en person inte kan bli straffad för ett brott som inte finns. Man är också oskyldig tills dess att motsatsen är bevisad. Alla dessa saker är en del av att vara ett demokratiskt land. Demokrati är alltså inte bara att få gå och rösta en gång var fjärde år. Rättsstat
  • Här beskrivs hur landet ska styras, det vill säga hur makten ska fördelas mellan riksdag, regering, kommuner, landsting och domstolar samt EU. Regeringsformen
  • Garanterar att vi får trycka böcker och tidningar utan att myndigheterna kan stoppa eller censurera, förhandsgranska, dem. Men du måste följa lagen och inte förtala eller kränka någon annan. Tryckfrihetsförordningen
  • Vi får säga och tycka vad vi vill, även i tv, radio och på webben. Inga texter får censureras innan de trycks. Politiker och myndigheter får aldrig hindra eller påverka en journalist att säga eller skriva något. Yttrandefrihetsgrundlagen
  • Handlar om vem som får bli statschef i Sverige. År 1979 ändrades successionsordningen så att den förstfödde blir statschef oavsett kön. Successionsordningen
  • Oskrivna regler (resa sig upp för en äldre person på spårvagnen, att inte gå före i kön) Normer
  • Skrivna regler (fotbollsregler, regler i skolan) Regler
  • Skrivna regler som gäller för alla i samhället/landet där vi lever. Man kan dömas om man bryter mot dem. Lagar
  • Grundlagar är de viktigaste lagarna i ett land. De berättar bland annat om hur landet ska styras och vilka rättigheter de som bor i landet har. Grundlagar är svårare att ändra än vanliga lagar. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut och det måste vara ett riksdagsval mellan besluten. Grundlagar:

Alla Inga

Utdelad övning

https://glosor.eu/ovning/prov-om-lagar-och-ratt.11969322.html

Dela