Privatjuridik begrepp

Alla Inga Spara

• Kollektiv konsumenträtt marknadsrättsliga bestämmelser för att skydda konsumenter i allmänhet, men inte enskilda konsumenter. T.ex. marknadsföringslagen och produktsäkerhetslagen.
• Marknadsrätt rättsområde som syftar till att konkurrensen mellan företag ska vara rättvis och effektiv samt acceptabel mot kunderna.
• Individuell konsumenträtt civilrättsliga regler, handlar om enskilda kundens rättigheter och möjligheter till bland annat prisavdrag och hävning.
• Avtalsfrihet båda parter får bestämma avtalets innehåll
• Väsentligt kontraktsbrott ena parten har inte hållit sin del av avtalet vilket drabbat den andra parten väsentligt.
• Garanti parterna har avtalat om en minsta hållbarhetstid.
• Återtagandeförbehåll äganderättsförbehåll, om en kund vid avbetalningsköp inte betalar som avtalat har säljaren rätt att återta varan. Köpare får då tillbaka de pengar hen redan hunnit betala.
• Distansavtal konsument och näringsidkare träffas ej. T.ex. via telefon eller postorder.
• Avtal utanför affärslokal avtal ingås på en plats utanför näringsidkarens fasta eller rörliga affärslokal. T.ex. hemförsäljning, försäljning på tillfälligt försäljningsställe (t.ex. monter på mässa). Avtal med värde över 400 kr.
• Invändningsrätten konsumenten kan mot kreditgivarens krav på betalning framställa samma invändningar om ersättning i pengar pga köpet som hen gör mot säljaren. T.ex. om säljaren inte vill ge kunden prisavdrag, så kan kunden vända sig till kreditgivaren.
• Kontraktsrättslig lagstiftning detta utgör den individuella konsumenträtten, som reglerar en näringsidkares och en konsuments rättigheter och skyldigheter gentemot varandra till följd av ett slutet avtal.
• Konsensualavtal avtal vid överenskommelser utan ytterligare formaliteter.
• Formalavtal skriftliga avtal som krävs vid tyngre avtal såsom fastighetsköp.
• Realavtal avtal som kräver att ett föremål överlämnas för att vara giltiga. Ex. lån av cykel.
• Anbud-acceptmodellen ett avtal sluts om den ena parten ger ett anbud som motparten accepterar.
• Löftesprincipen anbudsgivaren är bunden av sitt anbud under en viss rimlig tid, acceptfristen, eller tills det att anbudet avslås.
• Onerösa avtal parterna utbyter prestationer
• Benefika avtal endast ena parten måste prestera. Ex. gåvor.
• Kontraktsprincipen tillämpas i exempelvis anglo-saxiska rättssystemet. Anbudsgivaren binds först när motparten accepterar anbudet.
• Legal acceptfrist den tid en person som erbjudits ett anbud har att svara om ingen betänketid finns i ett skriftligt avtal. Skälig tid. Bedöms efter sedvänja och vad som är brukligt i branschen.
• Sen accept accept efter acceptfrist. Ses som avslag i förening med ett nytt anbud. För att ett avtal ska anses slutet måste den ursprunglige anbudsgivaren acceptera detta nya anbud.
• Oren accept framförhandlade avtal. Avslag i förening med nytt anbud, precis som i sen accept, tills parterna är överens. Anbud antas men med tillägg eller förbehåll.
• Konkludent rättshandling en rättshandling som inte uttrycks i tal eller skrift utan bara av en persons beteende, och att det går att dra en viss slutsats av handlandet. Handlingen ger motparten befogad anledning att tro att avtalet är slutet.
• Realhandlande form av konkludent handlande. Till exempel sluts avtal när man parkerar sin bil på en parkeringsplats.
• Tillitsprincipen en part blir bunden av sitt handlande om hen gett intryck av att ett avtal ingåtts och samtidigt inser att motparten tolkat situationen som att ett avtal ingåtts.
• Huvudman den som ger någon en fullmakt. Fullmaktsgivare.
• Mellanman fullmäktige, den som får en fullmakt.
• Tredje man motparten vid avtal med fullmakt.
• Direktmeddelad fullmakt huvudmannen berättar direkt via exempelvis ett telefonsamtal för tredje man vilket uppdrag hen gett mellanmannen. Risk för tredje man pga osäkerhet.
• Skriftlig fullmakt krävs vid köp, byte eller gåva av fast egendom samt för framtidsfullmakt.
• Muntlig fullmakt fullmakten är uttryckt i tal från huvudman till mellannamn, och tredje man har endast mellanmannens ord att lita på.
• Ställningsfullmakt mellanmannens behörighet följer av dess tjänst eller ställning hen har inom huvudmannens organisation.
• Toleransfullmakt huvudmannen har låtit mellanmannen ingripa för hens räkning utan att ingripa.
• Tillitsfullmakt den tredje mannens befogade tillit spelar in i rättsfall, omständigheterna som tilliten bygger på måste ha en relevant koppling till huvudmannen eller dennes agerande. Huvudmannen måste också ha förstått att dessa omständigheter skulle kunna ge tredje man befogad tillit till att det fanns en behörighet.
• Mellanmannens behörighet gränsen för fullmakten.
• Mellanmannens befogenhet instruktioner från huvudman utöver fullmakten.
• Råntvång tvingats in i avtal med våld eller hot om våld.
• Tvång utpressning, tvingats in i avtal av andra obehagliga konsekvenser än våld.
• Svek om man blir lurad i fråga om viktiga förutsättningar för avtalet. Gäller även om motparten undanhållit information som annars hade hindrat dig från att ingå avtalet.
• Ocker om avtal sluts av någon i utsatt ställning, där denne får orimligt ofördelaktiga villkor.
• Förklaringsmisstag om man av misstag givit ett avtal en annan utformning än tänkt, genom exempelvis en felskrivning, som motparten måste ha insett var ett misstag men försökt utnyttja.
• Förvanskning ett bud lämnade inte anbudet du avsett utan något annat.
• Tro och heder om ett avtal eller annan rättshandling kommit till under sådana omständigheter att det skulle ha upplevts som ohederligt att åberopa det.
• Sken om ett skuldebrev, kontrakt eller annan skriftlig handling saknar verklighetsbakgrund och upprättats för skens skull, kan den som förvärvat handlingen göra den gällande bara om hen var i god tro.
• Oskäliga villkor om avtalet eller ett specifikt avtalsvillkor är oskäligt, så pass ogynnsamt att det skulle upplevas som orimligt, olämpligt eller omoraliskt att hålla fast vid avtalet eller villkoret.
• Doktrin juridisk litteratur, böcker skrivna av professorer och andra rättsvetenskapsmän består ofta av utförliga analyser av regelverk, enskilda rättsregler och andra rättskällor. Både böcker och artiklar i juridiska tidskrifter och liknande.
• Sanktion sammanfattande benämning på reaktioner mot handlande som strider mot lagen. T.ex. straff och skadestånd.
• Förarbeten dokument som föregår lagen i lagstiftningsprocessen.
• Lag regler som stiftas av riksdagen.
• Förordning regler som beslutas av regeringen. Precisering av sånt riksdagen redan belsutat i lag.
• Domskäl motivering till domstolarnas avgöranden.
• Prejudikat vägledande avgörande från en högre domstol.
• Föreskrifter regler som myndigheter utfärdar. Precisering av sånt riksdagen redan belsutat i lag.
• Normer lagar, förordningar och föreskrifter.
• Svensk Författningssamling, SFS där lagar och förordningar publiceras.
• Rättskällehierarki lagen är främsta rättskällan, sedan följer andra rättsregler. Näst på tur kommer domstolspraxis och förarbeten. Sen doktriner. Sen sedvänja och handelsbruk.
• Nytt Juridiskt Arkiv, NJA viktiga domstolsavgörande från Högsta domstolen sammanställs och publiceras årligen i denna.
• Rättssubjekt den som kan ha egna rättigheter och skyldigheter, både fysiska personer och juridiska personer.
• Offentliga rättssubjekt alla statliga och kommunala organ och enheter. Oavsett myndighetsutövning. Inkluderar politiska organ och myndigheter, alla statliga och kommunala verksamheter men inte företag.
• Privata rättssubjekt alla parter som inte är den del av den offentliga makten.
• Rättskapacitet förmågan att äga egendom och ha skulder.
• Rättslig handlingsförmåga rätten att utföra rättshandlingar, dvs ta på sig skyldigheter genom att exempelvis ingå avtal eller lämna anbud. Den saknas hos minderåriga, psykiskt störda och de under förvaltarskap.
• Dispositiv lag regler som gäller när inget annat avtalats om kallas dispositiva. Dispositiva lagar används för att fylla ut och i avtalen.
• Tvingande lag gäller oavsett avtal.
• Bevisbörda åklagarens skyldighet att bevisa sina påståenden i brottmål. I tvistemål är det den som påstår något har bevisbörda.
• Omvänd bevisbörda jämna ut styrkeförhållanden, ex. vid reklamation när kunden påstår att varan brister och företaget måste bevisa motsatsen.
• Juridiska argumentation baserar sig på rättsliga utgångspunkter och rättsliga källor. Objektivt. Resultatet ska vara rättsligt övertygande och moraliskt övertygande.
• Juridisk metod hur jurister går tillväga. 1. Identifiera det rättsliga problemet. 2. Identifiera relevant rättsregel. 3. Tolka rättsregeln. 4. Tillämpa, applicera tolkningen av rättsregeln på det aktuella fallet.
• Tolkningsproblem är regeln tillämplig (passar den in på fallet, ska den användas)?
• Rättssäkerhet rättstillämpningen blir mer förutsebar och enhetlig om den följer lagens ordalydelse striktare, vilket gynnar rättssäkerheten.
• Ändamålsresonemang man tolkar lagen med hjälp av dess syfte. Teologisk lagtolkningsmetod.
• Analogislut dra slutsatser i ett fall från snarlika fall.
• Reduktionsslut motsats till analogislut. Lagen tillämpas inte fast dess ordalydelse täcker området.

Alla Inga Spara