politisk teori

Alla Inga Spara

• Vad innebär Aristoteles kritik mot demokratin? ansåg att demokrati gav makt till människor som inte hade kunskap att styra. Demokrati gav makt till fattiga bönder som bara hade anpassat samhället efter sina egna behov istället för majoritetens behov. Dessutom ansåg han att dessa bönder var lätta att manipulera och risken för maktmissbruk var stor. Makten bör tillhöra utbildade människor som kunde fördela stadens resurser och tillsätta regler som skulle medföra rättvisa och ordning. Enligt Aristoteles leder demokrati bara till att stadens medborgare blir missnöjda och att styrandet leder till tyranni och orättvisa.
• Vilka tre goda styrelseskick talar Aristoteles om? Monarki - en god kung styr ensam med visdom och rättvisa Aristokrati - En elit av de bästa och de klokaste styr Politeia - En balanserad demokrati, där folket styr genom lagar och förnuft.
• Vilka tre förfallna styrelseskick talar Aristoteles om? Tyranni - en envåldshärskare styr för sin egen vinning och genom förtryck Oligarki - en rik elit styr enbart för att gynna sig själv Demokrati- Politeia kan förfalla till demokrati när ett balanserat styre, där de mest kunniga styr för allas bästa, blir ett system där majoriteten fattar beslut utan att tänka på långsiktiga lösningar. Detta kan leda till populism och kortsiktiga beslut som inte alltid gynnar hela samhället.
• Vem bör enligt Marsilius av Padua vara den egentliga stiftaren av mänskligt lag? Det är folket som ska stifta de mänskliga lagarna. Den suveräna makten i samhället bör ligga hos den gemensamma folkviljan, snarare än hos påven eller kungen.
• Montesquieu skriver om olika styrelseskick och deras grundprinciper. Vilken är enligt honom demokratins grundprincip och varför? I en monarki är ära avgörande för att monarken ska behålla sitt legitima styre och stabiliteten i samhället. För despoti (autokratisk) krävs fruktan för att folket ska lyda blint. I en aristokrati är måttfullhet viktig för att förhindra maktmissbruk och säkerställa rättvisa. I en demokrati krävs medborgardygd, där alla agerar för samhällets bästa för att systemet ska fungera.
• Varför anser Montesquieu att det i moderna samhällen kan vara lättare att upprätthålla en monarki än en demokratisk republik? ansåg att det är svårare att hitta medborgare med förnuft i moderna samhällen, eftersom de styr utifrån det allmänna bästa så ansåg han att en monarki är lättare att upprätthålla än en demokrati. Monarki passar bättre i dagens samhälle dels för att vårt samhälle blivit större, och en enväldig monark har lättare att styra och fatta beslut över ett större område än demokrati. Monarkin är mer stabil än demokratin.
• Vad syftar Kant på när han skriver om människans omyndighet och vad uppmanar han till för att göra för att råda bot på denna omyndighet? menar att det finns myndiga och omyndiga i samhället. De som är omyndiga är de som har sämre utbildning/sämre uppfattning om samhällets/statens bästa. De som är omyndiga ska alltså inte få rösta eller ha någon form av påverkan på politiken. Kant menar för att få bort antalet omyndiga i samhället, måste man se till att alla får rätt förutsättningar såsom utbildning för att kunna forma åsikter. De som är omyndiga har alltså inte rätt förnuft för att påverka politiken.
• Vad betyder utilitarism för Jeremy Bentham? syn på utilitarism är att så många som möjligt ska bli så lyckliga som möjligt, men inte på någon annans bekostnad. Man ska alltså inte straffa någon annan för att få det bättre själv. Inte heller ska staten ge bättre möjligheter till en viss grupp genom att straffa en annan grupp. Bentham vill att så många som möjligt ska ha det bra i samhället. Bentham vill att alla ska få samma förutsättningar att ha det bra.
• Vilken är, enligt Edmund Burke, historiens funktion för politiken? historiens funktion är ett sätt att lära oss om politiken. Genom historia kan vi lära oss exempelvis hur gamla stater fungerat och ta efter av dem. Vi använder alltså historia som ett sätt att bevara bra egenskaper från gamla stater och politiken och använda de egenskaper och kunskaper i politiken. Det är ett sätt att lära oss om politik och använda gamla kunskaper och erfarenheter.
• På vilket sätt kan Platons politiska tänkande beskrivas som en förnuftsutopi? idealstat kan kallas förnuftsutopi, då han menade att staden skulle styras bäst om människors förnuft (dygder) fick bestämma. Platon menar alltså att människans naturliga/medfödda förnuft “vet” bäst om hur staten ska styras och vad som är bra och dåligt för staten. Alltså väger dygden mycket i Platons idealstat.
• Vad syftar kosmopolis på (hos exempelvis stoikerna)? Kosmopolis är enligt stoikerna ett världssamhälle, en på jorden och en universell värld där människor utgår och lever efter förnuft och dygd. Stoikerna menade att här är alla medborgare jämlikar i samhället.
• Hur kan positiv frihet definieras? definieras som friheten till något, ex. möjligheten att delta.
• Hur kan negativ frihet definieras? definieras som friheten från något, ex. möjligheten att avstå.
• Vad utgör den principiella gränsen för individens frihet enligt John Stuart Mill? menar att alla individer är fria att agera precis som de vill så länge de inte skadar andra. Reglerna i samhället bör froda frihet för individer och endast hindra våld mellan människor. Alltså en individ bör få uttrycka sina åsikter så länge de inte skadar andra. På så sätt tar Mill avstånd från antikens filosofer som vill reglera allt i en medborgares liv.
• Vad kan motverka riskerna för majoritetsförtryck i demokratin enligt Alexis de Tocqueville? ansåg att demokrati endast förde fram ett mediokert styre. Eftersom demokrati förespråkar jämlikhet vilket får människor att tänka och agera likadant. Som Aristoteles och Platon sagt så ansåg Alexis att vanliga människor är lätt övertygade och själviska, vilket leder till att demokratin som styrs av vanliga människor får en dålig kvalitet.
• Hos vem ligger den verkliga politiska suveräniteten enligt Carl Schmitt? skulle ligga hos en stark suverän (ledare). Detta ska ske genom implementering av undantagstillstånd i ett krisläge ska suveränen kunna agera över lagen och konstitutionella råd för att skydda eller införskaffa ny ordning.
• Varför bör filosoferna enligt Platon ha en framträdande funktion i stadens styre? Filosoferna är de med bäst förnuft och bör därför vara de som styr staden. Platon ansåg att alla människor har olika roller i samhället. Filosoferna var ofta utbildade och hade mer kunskap än “vanliga” medborgare och skulle därför medföra ett rättvist och ideellt styre. Platon förespråkar alltså en teknokrati, där det bara var eliterna (filosoferna) som styrde med hjälp av och baserat på förnuft och kunskap.
• På vilket sätt skulle denna styrande grupp leva? Varför skulle den leva på detta vis? De som styrde skulle inte ha vänner eller familj för att undvika korruption, de skulle offra sina privata liv till staden. Dels ansågs privata relationer ha påverkan på deras handlingar, dels var det viktigt för att de skulle kunna ägna all sin tid till politiken och styra folket. De styrande skulle inte ha några privata intressen alls och skulle göra allt för stadens bästa.
• Hur förhåller sig politisk dygd till (kristen) moral i Machiavellis verk Fursten? skiljer sig politisk dygd från kristen moral. Machiavelli betonar att en härskare måste vara pragmatisk och använda alla medel – även manipulation och våld – för att bevara makten och staten. Detta står i kontrast till kristen moral, som värderar dygder som ärlighet och medkänsla. Machiavellis politiska dygd handlar om att anpassa sig till omständigheterna, medan kristen moral fokuserar på att följa en högre etisk standard.
• Benjamin Constant skriver om antik och modern frihet. Vilken är kärnan i den antika och moderna friheten enligt honom? beskriver den antika friheten som friheten att delta i det offentliga livet och politiska beslut, där individen är en aktiv del i samhällsstyrningen. Den moderna friheten, å andra sidan, handlar om individens rätt till personlig frihet och skydd mot statens ingripande i privatlivet. Den moderna friheten fokuserar mer på individens rättigheter och frihet från tvång.
• Hur betraktade Max Weber förhållandet mellan samhällsvetenskap och politiska över- gripande mål? menade att vetenskapen bör vara värderingsfri och fri från politiska mål. Vetenskaplig forskning baseras på objektiva fakta och inte påverkas av forskarens personliga åsikter eller politiska värderingar. Vetenskapen kan hjälpa till att identifiera relevanta medel för att uppnå mål, men den kan inte avgöra vad som är rätt eller orätt. Slutligen handlar beslut om vilja och val, inte bara om vetenskapliga insikter.
• På vilket sätt kan den antika atenska demokratin definieras som en direkt demokrati? kan definieras som en direkt demokrati på så vis att människor deltog i val där de röstade om beslut direkt. Män som var fria och över 18 år gick till torget för att rösta på plats gällande olika frågor. Detta gjordes via handuppräckning. Kvinnor, barn, slavar och invandrare hade ingen rösträtt. Man röstade alltså inte fram några representanter som sen tog beslut i frågan det gällde. Den skiljer sig således mot den moderna demokratin.
• Beskriv skillnaden mellan "allas viljor" hos Jean-Jacques Rousseau. är vad alla personer vill för sig själva
• Beskriv skillnaden mellan "allmänviljan" hos Jean-Jacques Rousseau. ( är vad som är bäst för samhället som helhet.
• Beskriv och förklara vem som egentligen har den politiska makten i moderna representativa demokratier, enligt Vilfredo Pareto, Gaetano Mosca och Robert Michels ligger den politiska makten hos privilegierade med resurser som avsätter varandra i elitpartier. De talar om en förklädd demokrati, där den representativa demokratin inte fungerar som den ska även om den är önskvärd. Detta beskriver dem med hjälp av deras elitteori, där de ser partier som eliter.

Alla Inga Spara