Ordlista Zoologisk Morfologi

Alla Inga Spara

• Aboral motsatta änden till oraländen hos radiära organismer.
• Adhesiva proteiner vidhäftningskorsningar.
• Ambulacralsystem vatten-vaskulärt system hos bl.a. tagghudingar.
• Ambulacrum band med podia hos bl.a. sjöstjärnor.
• Ambulakralrännan utrymme mellan podier som innehåller ytlig radiär nerv hos bl.a. sjöstjärnor.
• Ammocoeter yngel hos nejonögon.
• Ampulla muskulös blåsa förbunden med coelomet som kan kontraheras och trycka ut vätska i slangfötter hos bl.a. sjöstjärnor.
• Anguilliform simsätt med stor huvudrörelse, hos t.ex. ålar.
• Anterior huvudände.
• Apitok sexuellt omogen krypande individ hos frilevande havsborstmaskar.
• Apterygoter vinglösa insekter.
• Archenteron urtarm, hålighet som bildas vid det tidiga embryots gastrulation och som ger upphov till tarmen och dess bihang.
• Archeocyter amöbocyter som kan differentieras till sclerocyter, spongocyter eller kollencyter.
• Aristoteles lykta käkapparat hos reguljära sjöborrar.
• Asynkrona muskler komplex mekanik beroende av resilin som endast kräver några få nervimpulser hos bl.a. tvåvingar.
• Auricularialarv larvstadium hos sjögurkor.
• Aurikler koncentrationer av taktila resp. kemoreceptoriska celler samt statocyster
• Autotomi fällande av en kroppsdel hos ett djur hos bl.a. sjöstjärnor.
• Baktarm tarm och rektum klädd med kutikula, reabsorberar vatten hos insekter.
• Basalmembran tunt membran utanpå cellen under epitelcellerna.
• Bipinnarier frisimmande larvstadie hos sjöstjärnor.
• Biradiär radiära organismer där endast två plan är identiska vid rotation.
• Birama ben grenade ben med ett tjockare längre utskott (endopod) och ett mindre utskott (exopod) hos bl.a. kräftdjur.
• Bokgälar externa respirationsorgan hos bl.a. dolksvansar.
• Brachiolarialarver sessilt larvstadie med stjälk hos sjöstjärnor.
• Branchialepitel gälbågsepitel hos bl.a. ollonmaskar.
• Branchialhjärta gälhjärta hos mollusker.
• Branchialkamrar hålrum under carapaxen som innehåller gälarna hos kräftdjur.
• Bursae invaginationer där vatten cirkulerar för respiration och gonader finns på oralsidan med öppningar vid varje armbas i 5-par hos bl.a. ormstjärnor.
• Byssustrådar filament för fäste mot underlag hos musslor.
• Calyxen motsvarar centraldisk hos crinoideer.
• Carangiform simsätt med liten huvudrörelse, hos t.ex. Makrill.
• Carapax ryggsköld hos bl.a. dolksvansar.
• Caudal mot svansen.
• Cephalic mot huvudet.
• Cercarielarv larvstadium hos trematoder.
• Chela klor på chelipederna hos kräftdjur.
• Chelicerer palpkäkar hos bl.a. spindlar.
• Chelipeder första paret thoraxutskott efter maxillipederna hos kräftdjur som används till försvar.
• Choanocyt celler hos organismer som driver vattenströmmar in i organismen samt fångar föda.
• Choanoderm inre skikt hos svampdjur.
• Chromatophorer pigmentceller för kamouflage hos bl.a. cephalopoder.
• Cirri stvva tofsar hos ciliater som används för att krypa.
• Clitellum gördel eller tjock setaefri ring som bildar kokong för zygot, sitter en tredjedel av kroppslängden från den anteriöra delen hos fastsittande havsborstmaskar, oligochaeter och iglar.
• Cnidae små kapslar inuti cnidocyter hos nässeldjur.
• Coelacanth ihålig fenstråle hos kvastfeningar.
• Colloblaster adhesiva celler hos kammaneter.
• Ctenes kamplattor bestående av 8 rader hopsmälta cilier hos kammaneter.
• Cuvierska organet organ fäst vid respirationsträdets mest posteriora del som kan skjuta ut klibbig vätska, hela digestionsapparaten eller respirationsträdet hos sjögurkor.
• Cystid ytterdel hos ectoprocter.
• Dactylozooider polyp hos kolonial hydroid som är specialiserad för försvar eller döda byten.
• Desmosomer molekylära komplex av celladhesiva proteiner och länkande proteiner som binder ihop dem med intracellulära cytoskelettfilament av keratin.
• Detorsion omvänd torsion; anus blir posteriort, hos sjöharar.
• Dexter höger.
• Direkta flygmuskler flygmuskler som är förbundna med vingar och endast genererar nedslag hos bl.a. gräshoppor.
• Distal mot extremiteter.
• Dorsal baksida
• Echinopluteuslarv larvstadium hos tagghudingar.
• Ektodermala plakoder plattlika ektodermala förtjockningar längs neuralröret som gav upphov till luktepitel, ögonlinser, inverterade näthinnor, innerörats epitel, mekanoreceptorer i laterallinjen och vissa elektroreceptorer hos vertebrater.
• Ektolecitala gula mellan zygot och ägghölje
• Endokutikula inre lagret av prokutikulan bestående av kitin och CaCO3 hos arthropoder.
• Endolecitala äggcell innehåller gula
• Endopod tjockare längre utskott på birama ben.
• Endostyle thyroidkörtel, cilierad mucusflödande ränna i pharynx som avger jod, hos lansetter och tunikater.
• Epikutikula tunt yttre lager av kutikulan hos arthropoder bestående av sklerotin och lipider.
• Epitok sexuellt mogen simmande individ hos frilevande havsborstmaskar.
• Euryhalina akvatiska organismer som tål varierande salthalt t.ex. ringmaskar.
• Exokutikula yttre lagret av prokutikulan med pigment, hos arthropoder.
• Exopod mindre utskott på birama ben.
• Extra-cellulärt matrix substans mellan celler.
• Fauling självbesudling med avföring hos gastropoder.
• Framtarm del bestående av mun, salivkörtlar, pharynx, esophagus och proventriculus klädd med kutikula hos insekter.
• Frontalplan dorsal/koronalplan, snitt/skiva som delar ventral- från dorsalsida.
• Fytofager, Phytophager växtätande insekter.
• Gangliekluster anhopning av nervceller.
• Gaskörtel rete mirabilie eller kärlnystan genom vilken simblåsan fylls med gas från blodet, hos vissa fiskar.
• Gemmuler övervintringskropp, kapsel hos svampdjur.
• Glomerulus exkretionsorgan, kärlnystan i samband med njurar.
• Gonangia reproduktionspolyper hos hydroider.
• Gonopoder första paret simben hanar hos kräftdjur som används vid parning.
• Haemocoel kroppshålan i vilken blod rör sig mellan organen hos arthropoder och mollusker.
• Halterer svängkolvar, klubblikt balansorgan istället för ett andra vingpar hos tvåvingar.
• Hemimetabolisk metamorfos ofullständig metamorfos där nymf är lik adult men mindre och genomgår ömsningar hos bl.a. gräshoppor.
• Hemocoel kroppshålor med öppna vävnadshålrum där hemolymfa flyter hos bl.a. kräftdjur.
• Hemoerytherin respirationspigment hos ollonmaskar.
• Hemophager, Hematofager blodsugande insekter.
• Heterocercal fena hos fiskar som är asymmetrisk.
• Hjulorgan mun omgiven av cirri hos lansettfiskar.
• Holometabolisk metamorfos Fullständig metamorfos med flera larvstadier där larver skiljer sig radikalt från adult hos bl.a. flugor.
• Homeobox DNA-sekvens i hoxgener bestående av 180 baspar, finns i djur, svampar och växter.
• Homeotiska gener reglerande gener i morfogenesen.
• HOXgener undergrupp av homeotiska gener som exempelvis kontrollerar embryots utveckling längs anterior-posterioraxeln.
• Hypodermis kutikula av kollagen utanpå epidermis hs rundmaskar.
• Hypostom struktur hos invertebrater vid munnen.
• Indirekta flygmuskler flygmuskler som ändrar form på thorax och kan generera både upp och nedslag hos bl.a. tvåvingar.
• Johnstons organ ljudreceptor i antenner som känner av luftvibrationer hos insekter.
• Kaudal del belägen mot bakdel
• Kollencyt typ av celler hos svampdjur som sekreterar fibrillärt kollagen.
• Komplexägon fyrkantiga fasetter med 12-15 000 ommatidier hos kräftdjur.
• Kornea hornhinna.
• Kristallin style roterande stavliknande struktur som virvlar runt partiklar och samtidigt avsöndrar extracellulära digestionsenzymer, i magsäcken hos bl.a. musslor.
• Kryptobios avstannad metabolism hos bl.a. björndjur.
• Labialpalper sinnesutskott vid läpparna hos musslor.
• Labium underläpp hos artropoder.
• Labrum ovanläpp hos artropoder.
• Lateral mot/på sidan.
• Lophophorer ihåliga ciliebeklädda tentakler på ihålig krans som kan sträckas och dras in. Hålrummet inuti är förbundet med coelomet. Fungerar som fästorgan och gälar.
• Lorenzinska organet organ som uppfattar elektromagnetism från gömda djur, hos hajar.
• Luciferase enzym som reagerar med luciferin i närvaro av Mg-joner, ATP och O2, som används för ljusalstring eller bioluminscens hos bl.a. eldflugor.
• Madreporit förkalkad silplatta som leder vatten in i ambulakralsystemet hos bl.a. sjöstjärnor.
• Malpighiska kärl njursystem hos insekter och spindeldjur.
• Mandibler tuggande käkar i sidled hos arthropoder.
• Mastax käkar hos hjuldjur.
• Maxilla utväxt som hjälper till att hålla födan, hos arthropoder.
• Maxillarkörtlar pariga körtlar i huvudet med mynningar vid maxillerna hos kräftdjur, sköter exkretion och osmoreglering.
• Maxillipeder de tre först utskotten på thoraxen som hjälper maxillparen med ätandet hos kräftdjur.
• Medial mot/på mitten.
• Mesocerkaria encystering i värd av trematoder.
• Mesoglean lager av gelé- eller cementlikt material mellan epidermis och gastrodermis hos nässeldjur och kammaneter.
• Mesohyl utgör ”bindväven” och består av varierande amöboida celler, fibriller samt spikler av CaCO3 eller kisel samt kollagen hos svampdjur.
• Mesothorax del av thorax i mitten hos insekter.
• Metacerkaria juvenil cerkarielarv som förlorat sin svans och blivit encysterad.
• Metamerer segment hos bl.a. ringmaskar.
• Metamerism segmentering, struktur med seriella upprepningar av delar.
• Metathorax del av thorax närmast posteriora delen hos insekter.
• MicroRNA miRNA, styr genernas uttryck hos vertebrater.
• Miktiska ägg ägg som genomgått meios och är haploida.
• Miracidium litet cilierat larvstadium hos parasitlarver.
• Mittarm magsäck som utsöndrar enzym och sköter upptag av näringsämnen hos insekter.
• Mysislarv andra larvstadiet hos bl.a. räkor.
• Naulpiuslarv första larvstadiet hos bl.a. räkor.
• Naupliusögon ögon med 3 pigmentgropar med retinala celler och ibland lins, hos kräftdjur.
• Neuralkamceller grupp ektodermala celler längs neuralröret som bidrog till bildningen av kranium, pharyngeal-skelett, dentin och vissa endokrina körtlar hos vertebrater.
• Notochord halvstyv stavliknande sträng med vätskefyllda celler inneslutna i fibröst hölje, genom hela kroppslängd, beläget strax ventralt om centrala nervsystemet hos kordater.
• Obligat ramventilerare organism som ständigt måste simma för syretillförsel, exempelvis hajar.
• Ocelli punktögon.
• Ommatidier delögon i fasettögon.
• Torsion process hos gastropoder då anus hamnar ovanför munhåla.
• Operculum lucka hos ectoprocter.
• Ophiopluteuslarv larvstadium hos ormstjärnor.
• Osculum öppning för utflöde hos svampdjur.
• Osphradium luktorgan hos mollusker.
• Ossicler piggar eller plattor av kalk hos tagghudingar.
• Ostia öppningar hos svampdjur.
• Ovale kärlrikt område där gas snabbt kan diffundera till blodet och ut via gälarna, ovanpå simblåsan hos vissa fiskar.
• Ovipar ägg kläcks utanför kroppen hos t.ex. hajar.
• Ovovivipar embryo utvecklas i uterus men får näring från äggula, hos t.ex. hajar.
• Papulae hudgälar eller dermala branchier, små utskott som ökar diffusionsytan för respiration hos bl.a. sjöstjärnor.
• Parapodier form av extremitet hos frilevande havsborstmaskar.
• Parenchymula flagellerad larv med solid kropp hos vissa svampdjur.
• Parenkymceller organvävnad, funktionell vävnad i organ.
• Parlemorskiktet innersta lagret av skalet hos mollusker.
• Partenogenes bildning av embryo från obefruktad diploid äggcell.
• Paxiller taggar på aboralsidan hos tagghudingar.
• Pedicel midja mellan cephalothorax och abdomen hos bl.a. spindlar.
• Pedicellarier hudsaxar för hygien och försvar hos tagghudingar.
• Pedipalper andra paret extremiteter hos chelicerater.
• Pericostracum yttersta lagret av skalet hos mollusker.
• Peripheral mot kroppsytan.
• Peristaltik sammandragande muskelrörelser.
• Peristomium del av huvud innehållande mun, setae, palper samt kitinösa käkar (hos predatorer) hos frilevande havsborstmaskar.
• Perlucin protein som hjälper till att bilda skal hos mollusker.
• Pharyngeala gälfickor, Pharyngeala slitsar öppningar som leder från den pharyngeala ihåligheten till utsidan hos kordater.
• Phonoproduktion kommunikation m.h.a. ljudalstring hos bl.a. insekter.
• Phonoreception kommunikation m.h.a. hörsel hos bl.a. insekter.
• Pinacoderm yttre skikt hos svampdjur.
• Pinakocyter tillplattade celler innefattande dermalt epithelium i svampdjur.
• Pinnulae små fjäderlika utskott hos crinoideer.
• Placodermer utdöda pansarhajar som var de första käkförsedda vertebraterna.
• Placoida hudfjäll hudtänder hos bl.a. hajar.
• Pluteuslarv planktoniskt larvstadium som kan vara flera månader hos sjöborrar.
• Podia slangfötter hos bl.a. sjöstjärnor.
• Polypid individ eller zooid i koloni hos ectoprokter som har lophophor, tarm, muskler och nervcentra.
• Porocyter typ av cell i asconoida svampdjur genom vilken vatten passerar till spongocoelet.
• Posterior svansände.
• Preecdysis förömsningsperiod hos arthropoder då kutikula tunnas ut och salter tas tillbaka till epidermis och andra vävnader.
• Proboscis snabel hos nemertiner.
• Prokutikula tjockt inre lager av kutikulan hos arthropoder bestående i sin tur av 2 lager; exokutikula och endokutikula.
• Prostomium retraktil del av huvud med antenner och sensoriska palper samt förmåga att bära ögon, hos frilevande havsborstmaskar.
• Protandra hermafroditer producerar spermier först sedan ägg.
• Prothorax del av thorax närmast huvud hos insekter.
• Protoglottider reproduktiv enhet hos plattmaskar.
• Protonephridier flamceller; primitivt osmoreglerande eller utsöndringssystem.
• Protoplasmatisk organisationsnivå hos eukaryota celler där celler är encelliga med organeller som har olika funktoner.
• Proventriculus tuggmage hos insekter.
• Proximal mot centrala delen.
• Pterygoter vingbärande insekter.
• Pygidium sista segmentet, har anus, hos bl.a. ringmaskar.
• Pyloriska ceca digestionskörtlar förbundna med pyloriska magen hos bl.a. sjöstjärnor.
• Radiär organismer som är identiska i 2 eller fler plan.
• Radula rasptunga hos mollusker men ej bivalver.
• Redialarver larvstadium producerad av sporocystlarv hos parasitiska levermaskar.
• Resilin elastiskt protein som används i asynkrona muskler.
• Respirationsträd respirationsapparat av två långa förgrenade rör där vatten tas in i kloaken hos sjögurkor.
• Reverserad transdifferentiering process då medusa återgår till polypstadium hos vissa maneter.
• Rhopalier sinnesorgan i periferin hos medusor av maneter.
• Rostralorgan elektroreceptivt organ hos kvastfeningar.
• Sagittalplan skiva/snitt som delar organismens i höger coh vänster sida.
• Saprofager organismer som äter upp värddjur inifrån.
• Sclerocyt specialiserade celler som sekreerar spikler hos bl.a. svampdjur.
• Scolex framänden hos bl.a. binnikemaskar försedd med vidhäftningsorgan såsom krokar och sugskålar för att fästa i tarmen hos värddjur.
• Sensilla setae över hela kroppen hos insekter som fungerar som ljudreceptorer.
• Septum skiljevägg mellan segment hos bl.a. ringmaskar.
• Setae borst från segment hos bl.a. ringmaskar.
• Simblåsa gasballong som kan fyllas och tömmas för flytning, hos flesta pelagiska fiskar.
• Sinister vänster.
• Siphon tuber för ledande av vatten hos bl.a. sjöpungar.
• Spermatoforöverräckande kopulation hos cephalopoder.
• Spikler nållik bildning av kalk eller kisel som bildar ett skelett hos svampdjur.
• Spirakler andningshål eller öppningar hos bl.a. spindlar.
• Spongocyter specialiserade celler som gör spongin-fibrer hos svampdjur.
• Sporocyst stadium av bl.a. trematoder som sker i mellanvärddjur, förökar sig genom fission.
• Statocyst balansorgan hos medusor av maneter.
• Stigma ögonfläck hos vissa encelliga alger.
• Stridulering ljudalstring hos bl.a. insekter.
• Stylae vassa ”pilar” hos nemertiner.
• Subcarangiform simsätt med ganska stor huvudrörelse, hos t.ex. laxfiskar.
• Sub-esophageala gangliet SOG, cerebralganglion förbundet med SEG via ett par konnektiv runt esophagus hos atropoder.
• Supra-esophageala gangliet SEG, cerebralganglion ovan esophagus som skickar nerver till anteriora sinnesorgan hos artropoder.
• Svalgkorg pharynx med cilier som föser ett mucusskikt utsöndrat av endostyle från ventralsidan till dorsalsidan hos sjöpungar.
• Syncytisk (epidermala) celler med flera kärnor.
• Synkrona muskler muskler för flygning där en nervimpuls ger en muskelkontraktion som ger ett vingslag hos bl.a. gräshoppor.
• Tagmata funktionella enheter av hopväxta segment som bildar t.ex. thorax och abdomen hos arthropoder.
• Tegument integument hos parasitiska plattmaskar.
• Telson sista segmentet hos bl.a. kräftdjur och dolksvansar.
• Test skyddande skal.
• Theca kammare
• Thunniform simsätt med väldigt liten huvudrörelse, hos t.ex. tonfisk.
• Tornarialarv larvstadium hos ollonmaskar.
• Toxicyster gift som paralyserar bytet.
• Trakéer andningsystem som via spirakler med operculum tar in luft och transporterar via encellsskiktat förgrenat rörsystem som antingen slutar i vätskefyllda trakeoler eller enskilda celler, hos insekter.
• Trakeol små förgreningar av trakéesystemet hos insekter.
• Transversalplan tvärsektion som delar organismen i anterior och posterior del.
• Trichocyster kapslar m slemtråd försvar & byten.
• Tunicin cellulosaliknande ämne i manteln eller testet hos tunikater.
• Tympanalorganet ljudreceptor, trumhinna över luftfyllt hålrum hos insekter.
• Umbo knöl på dorsalsidan hos musslor.
• Unirama ben ogrenade ben, hos spindeldjur m.fl.
• Uropoder sista benparet hos kräftdjur, sitter som breda blad på sidan om telson, används för att simma baklänges vid flykt.
• Veligerlarv larvstadium hos mollusker.
• Ventral magsida.
• Vivipar embryo utvecklas i uterus och får näring från moderns blod via placenta, hos t.ex. hajar.
• X-organ organ som producerar ömsningsinihiberande hormon i ögonstjälk hos decapoder.
• Y-organ organ som producerar ömsningshormon i närheten av mandiblerna hos decapoder.
• Zoecium ”låda” av kitin eller kalk som utgörs av kroppsväggen och exoskelettkammaren hos bryozoer.
• Zooid enskild individ hos kolonibildande djur, bl.a. bryozoer.
• Trochophorlarv ägg- eller päronformat, frisimmande cilierat marint larvstadium med preoralt cirkulärt band av cilier hos bl.a. brachiopoder.
• Humerus överarmsben.
• Radius strålben i underarmen.
• Ulna armbågsben i underarmen.
• Stylopod humerus.
• Zeugopod radius och ulna.
• Autopod hand.
• Kutanös andning andning genom huden hos t.ex. groddjur.
• Pulmonös andning andning genom lungor.
• Deramtrophy avkomma äter av moderns tjocka hud, hos maskgroddjur.
• Paedomorfos larver blir könsmogna men bibehåller sina larvkaraktärer, t.ex. Axolotl.
• Buccopharyngeal andning övertrycksandning, upptagning av syre i munhåla, hos t.ex. groddjur.
• Chytridiomycosis svampsjukdom i eller på huden som drabbar grodor.
• Amplexus hane håller fast hona vid parning hos grodor.
• Urostyl sammanväxta nedre ryggkotor hos stjärtlösa groddjur.
• Diapisder organism med 2 par tinningsfönster där käkmuskler fäster som var föregångare till bl.a. reptiler.
• Carpal första delen av hand närmast arm.
• Metacarpal mitten delen av hand.
• Phalang finger, yttersta delen av hand.
• Amnion innersta delen av fosterhinnorna.
• Allantois urinsäck.
• Chorion yttre delen av fosterhinnorna som foster och fostervatten.
• Gulesäck struktur med näring i embryo.
• Betakeratin beståndsdel i fjället hos reptiler.
• Osteoderm benplattor under betakeratinskiktet hos krokodilier.
• Aspiration negativ respiration, hos bl.a. ödlor.
• Jacobsons organ vomeronasalorgan, accessoriskt luktorgan i gommen hos bl.a. ormar och ödlor.
• Plastron bottenplattan i skalet hos sköldpaddor och krokodilier.
• TSD temperaturberoende könsdeterminering, omgivande temperatur avgör kön på ägg, hos bl.a. sköldpaddor.
• Parietalöga ljusreceptor på hjässan som används för att styra biorytmen hos tuatarer.
• Crista sterni bröstbenskammen hos bl.a. fåglar.
• Konturfjädrar flygfjädrar, gemensam term för handpennor, stjärtpennor och täckfjädrar hos fåglar.
• Calmus vingpenna.
• Rachis spole med fanstrålar och bistrålar.
• Pygostyl litet ben i fågelstjärten vilket uppkommer genom sammansmältning av de sista svanskotorna, tjänar som stöd för stjärtpennorna.
• Ossifikation benbildning.
• Kräva utbuktning på nedre delen av matstrupen hos de flesta fåglar.
• Krävmjölk en speciell näringsrik vätska som produceras i krävan hos både han- och honduvor medan de föder upp ungarna.
• Gizzard muskelmage.
• Parabronchi små luftpassager i lungorna hos fåglar.
• Pecten solfjäderformad struktur i åderhinnan genom vilken fåglar får syre och näring.
• Fovea gula fläcken.
• Monokulärt seende med ett öga.
• Binokulärt seende med två ögon.
• Lift lyft vid flygning hos fåglar.
• Thrust framåttryck vid flygning hos fåglar.
• Leading edge vingens framkant hos fåglar.
• Trailing edge bakkanten av vingen hos fåglar.
• High aspect ratio vinge, Soaring vinge vingtyp hos bl.a. albatrosser.
• High speed vinge vingtyp hos bl.a. falkar & svalor
• (Slotted) high lift vinge vingtyp med skåror hos bl.a. vråkar & hökar
• Elliptical vinge vingtyp med skåror hos bl.a. moripor & flugsnappare
• Solar-azimuth navigering navigering med flygriktning i förhållande till nordvektorn och solvektorn, används av fåglar.
• Polygyni form av polygami där en hane parar sig med många honor, hos bl.a. fåglar.
• Polyandri polygami där hona parar sig med flera hanar och hanen ruvar samt tar hand om avkomman, bl.a. hos drillsnäppor.
• Häckningsparasitism strategi då egna ägg läggs i andras bon, hos bl.a. gök.
• Altricala bostannare, kläcks nakna och blinda som behöver mer utveckling men växer fort, hos ex. måsar.
• Precociala borymmare, kläcks klädda med dun och kan t.ex. simma omedelbart men växer långsamt, hos ex. änder.
• Therapsider karnivor synapsidgrupp med ben direkt under kroppen, gav upphov till många herbivorer och karnivorer.
• Cynodonter organismgrupp som uppstod ur therapsiderna, gav upphov till däggdjur.
• Dermis undehud.
• Äkta horn ihåliga och ofta spiraliserade horn av keratiniserat epidermis kring benstruktur som är permanenta, hos bl.a. kor och får.
• Hjorthorn antlers, utväxter av skallbenet som är solida och förgrenade täckta med basthud med blodkärl, fälls årligen, hos bl.a. älgar.
• Merokrina körtlar svettkörtlar för kylning av kroppen, på hårfria ytor hos däggdjur.
• Apokrina körtlar körtlar som utsöndrar mjölkaktigt sekret som ger en tunn hinna på huden, används mest för reproduktion, sitter djupare i huden, hos däggdjur.
• Doftkörtlar körtlar för kommunikation ex. revirmarkering etc, hos däggdjur.
• Talgkörtlar körtlar som hör ihop med hårfolliklar, ser till att huden är mjuk och smidig, hos däggdjur.
• Mjölkkörtlar körtlar för mjölkproduktion hos däggdjur.
• Myocyter särskilda kontraktila pinakocyter som kan reglera in- & utflödet genom porer och osculum, hos svampdjur.

Alla Inga Spara