Ordkunskap Nv3

Något som ekänns av lagen legitim

folkstyre demokrati

där besluten i alla viktiga frågor fattas direkt av folket och inte genom förtroende valda direktdemokrati

tidsrymd mellan två val mandatperiod

grundlag, författning konstitution

samhällsorgan med egen maktbefogenhet inom ett visst område myndighet

samhällelig förändring reform

full självständighet för stat suveränitet

att överlåta beslutsrätten från högre organ till lägre delegera

egenskaper knutna till ett visst folkslag etniska

beslut skall fattas så nära de berörda människorna som möjligt subsidiaritetsprincipen

gemensam åsikt som delas av en större grupp människar opinion

ett sekretariat till regeringen vars arbete anpassas till den sittande regeringen regeringskansli

riktlinje, anvisning direktiv

politiskt system där regeringen är beroende av folkets förtroende parlamentarism

sprida och fördela makt/uppdrag på flera männisor eller inuitioner decentralisering

ett teorisystem av politiska idéer och värderingar om hur samhället bör vara organiserat ideologi

då ett partis ställning svarar mot röstfördelningen i valet proportionella val

officiellt uppdrag, fullmakt, riksdagsmannapost mandat

utsänt ombud med fullmakt att företräda något delegat

att som person utgöra ett konkret uttryck eller symbol för något abstrakt personifiera

alla svenska medborgare som uppnåt 18 år ålder senast på valdagen röstberättigade

antalet mandat i en valkrets valkretsmandat

antalet mandat varje valkrets ska tilldelas riksvalkvoten

antalet röster vid omröstning röstetalet

den röstningslapp med namn och partibeteckning som används vid val valsedel

stickprovsundersökning av vad folk anser om något opinionsundersökning

regerningens årliga förslag till statsbudget, fördelningen av statens inkomster och utgifter budgetförslag

förslag till från regeringen till riksdagen proposition

förslag från enskilds eller grupp av riksdagsledamöter till riksdagen motion

förslaget måste beredas beredningstvång

fråga från en riksdagsledamot till statsråd, följs ofta av debatt interpellation

avdelning i en folkrepresentaion kammaren

ersättare för ordinarie riksdagsledamot suppleant

allmänt sammanträde i riksdagen plenum

beslut om att skjuta på behandlingen av en fråga eller ett ärende til ett senare sammanträde för att hinna överväga saken närmare bordsläggning

formell omröstning votering

parti med politisk åsikt som avviker från regeringen oppositionsparti

skriftlig redogörelse för resultatet av utredning i viss fråga betänkande

ekonomisk granskning av bokföring och redovisning samt utvärdering av verksamheten (förvaltningsrevision) revision

person med uppgift att ta hand om ärenden för andras räkning ombudsman

straff som beslutas av myndigheten själv disciplinpåföljd

situationen som uppkommer då en minoritetsregering får stöd av ett parti i en fråga och ett annant parti i en annan fråga tuvhopparparlamentarism

politik som enbart grundar sig på omedelbara krav, att förhandla fram ändringar i regeringens politik som främjar partiets intressen realpolitik

hur regeringen sätts samman regeringsbildning

riksdagens ordförande talman

anger den politik som regeringen avser att föra regeringsförklaring

medlem i regeringen. Minister. regeringsledamot

grupp/inriktning inom ett parti falang

flera partier samverkar i regeringsställning koalitionsregering

medlem av regeringen, formell term för minister statsråd

verksamhet över de nationella gränserna internationalisering

minister som i regeringen är ansvarig vissa sakområden, t.ex. skolminister fackminister

person som sysslar med organiserad opinionsbildning lobbyist

hålls för särskilda frågor, såsom skatt och lagar. Samtiliga statsråd deltar allmän beredning

lyder under regeringen. Kallas ibland för regeringens förlängda arm, men är mer opolitiska och fristpende frpn departementen ämbetsverk

begäran om ekonomsikt stöd/anslag äskande

föreslagna ändringar och kompletteringar till budgetförslaget kompletteringspropositionen

statsobligation vars ränta lottas ut bland invånarna premieobligation

olika former av bidrag transfereringar

rättvisemotiv, det vill säga att de som har bör dela med sig till de som inte har fördelningspolitiska motiv

då statens utgifter överstiger dess inkomster budgetunderskott

då varje myndighet är direkt ansvarig inför en särskild minister ministerförvaltning/ministerstyre

detaljerad styring av myndigheter (och kommuner) genom lagar ocg förordningar regelstyrning

beskriver vad som skall göras med inte hur ramlag

den styrning som myndigheternas verksamhet som innebär att deras resurser måste användas för specifika ändamål anslagsstyrning

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut