Ordförståelse, upplysningen

litterär gestalt en fiktiv person ur litteraturen

prägla forma

verklighetsanknytning utgångspunkt i verkliga livet

tabula rasa ett oskrivet blad

undersåtar medborgare, underlydande

styrelseskick regeringsform

filosof tänkare

empiriska studier kunskaper som bygger på erfarenhet och experiment

upplysningstiden tiden mellan 1687 - 1818. Nya tankar och idéer förs fram.

borgarklassen människor som hamnar mitt emellan adel och arbetare, t ex advokater, lärare, läkare

censur övervakning och förbud att tala och skriva fritt

monarki kungen har makten

despot envåldshärskare, tyrann

försyn omtanke

fanatism blind tro

teodicéproblemet om gud är god, varför sker det ondskefulla och hemska saker?

encyklopedi samlad kunskap

satir man överdriver något som man tycker illa om i syfte att förlöjliga det man tycker illa om

vidskepelse tro på övernaturliga saker, magi

frodas växa, blomstra

välbärgade rika

estradör underhållare

ordnar sällskap med speciellt utvalda människor som umgås under bestämda former

Bacchi orden Bellmans fiktiva sällskap som ändå hade verklighetsförankring

epistel brev (adresserat till en församling)

postum i efterhand, efter någons död

samtid under samma tid

pseudonym påhittat namn

imperialist person/stat som vill lägga andra länder/kulturer under sig

postkolonial effekterna av den västerländska kunskapstraditionerna rörande globala relationer, dominans - underordning

robinsonad litteratur med boken Robinson Crusoe som förebild och handlar om överlevnad genom förnuft, kunskap, praktiskt arbete

ståndssamhället folkets indelning i grupper med juridiska rättigheter/skyldigheter: adel, präster och bönder. I Sverige även borgare

privilegier särskilda rättigheter

Klicka