Ordförklaringar

Alla Inga Spara

• Alkalinitet Vattnets förmåga att binda syror utan att pH-värdet förändras.
• Avverkningstrakt Område in vilket avverkning utförs inom viss tid.
• Baskatjon Positivt laddad metalljon vars oxid ger basisk reaktion, det vill säja höjer markens pH-värde eller motverkar pH-sänkning.
• Beståndsföryngring Plantor som uppkommit i ett slutet bestånd.
• Biotiska faktorer Växternas och djurens inverkan på mark och vegetation.
• Biotop Område med enhetliga livsbetingelser för växer och djur.
• Bonitet En ståndorts naturgivna förmåga att producera virke, mätt som m³sk per hektar och år.
• Bottenskikt Markens mossor och lavar.
• Brandljud Brandskada på nedre delen av ett träd.
• Bristbiotoper Biotoper som i dagens skogslandskap är mycket ovanligare än vad de var i det opåverkade naturskogslandskapet.
• Degenererad mark Frisk mark där hård brand reducerat humuslagrets tjocklek så att det blivit ”onaturligt” tunt och markytan lavhävdad. Näringsutbudet har härigenom blivit kraftigt begränsat. Dimensionsavverkning samt hårt renbete försvårar markens läkningsprocesser, det vill säja uppbyggnaden av ett tjockare humuslager.
• Delad avverkning Innebär att en trakt avverkas i två omgångar, oftast med 10 – 20 års mellanrum. Delningen kan till exempel motiveras av miljöhänsyn, risk för frostskador eller behov av att undvika skyddsdikning.
• Detaljhänsyn Naturhänsyn på brukad areal. Omfattar lämnade träd, trädgrupper, buskar. högstubbar, lågor, med flera.
• Dimensionsavverkning Avverkning av tekniska användbara träd grövre än en viss minimidiameter.
• Dominerande träslag Trädslaget utgör minst hälften av beståndets totala grundyta vid lägsta ålder för föryngringsavverkning.
• Ekosystem Ett stycke natur med alla dess organismer och tillhörande miljö som sammantaget utgör en funktionell enhet.
• Exoter Trädslag som inte naturligt förekommer i Sverige.
• Fast fornlämning Lämning efter människors verksamhet i forna tider. Ruiner, gravar, boplatser och stenar med inristningar är exempel på fasta fornlämningar. Dessa har ett mycket starkt lagskydd.
• Fullskiktat bestånd Bestånd med träd i alla höjdklasser.
• Förna Döda växtdelar, och till viss del djurdelar, som ännu ej omvandlats till humus.
• Föryngringskant Beståndskant som utnyttjas för naturlig föryngring.
• Grundyta Arean av ett tvärsnitt i brösthöjd genom trädstammarna i ett bestånd. Anges i m² per hektar.
• Hackerör Benämning på rösen och stensträngar som lagts upp i avsikt att bereda marken för hackbruk. Hackrör återfinns oftast i gamla betesmarker och skogsmarker.
• Hamlade träd Träd som använts för lövtäkt, det vill säja granar och kvistar har skördas som foder åt kreatur.
• Humida områden Områden där nederbörden under vegetationsperioden är större än avdunstningen.
• Humiditet Skillnaden mellan nederbörd och avdunstning.
• Humuslager Det ytliga markskikt som till övervägande del består av döda växtdelar och djurdelar.
• Huvudträdslag Är det eller de trädslag, som var för sig, vid avslutad föryngring utgör minst 1/3 av beståndets stamantal.
• Hyggesrensning Åtgärd för att främja föryngring genom att oönskade träd och hindrande buskvegetation tas bort på hygget.
• Hyggesvila Vi definierat hyggesvila som den tid som förflyter mellan föryngringsavverkning och markberedning. När hyggesvila i första hand använts för att minska snytbaggeangrepp är det mer relevant att definiera hyggesvila som tidsrymden mellan föryngringsavverkning och utförd plantering.
• Hålväg Äldre stigar och hästvägar på löst underlag som till följd av nötning och erosion är belägen på en markant lägre nivå än den opåverkade markytan.
• Härskande träd De högsta träden i ett bestånd.
• Högstubbe Trädstam som är avbruten eller avsågad 2 – 5 meter över marken.
• Impediment Mark som ej uthålligt kan producera minst 1 m³sk per hektar och år, motsats till produktiv mark.
• Jordart Sättet på vilket det lösa jordlagret bildats och påverkas utgör grund för indelning av jordarter. Exempel på jordarter: Morän, Sediment och Torv.
• Klorofyll Det gröna färgämne som växterna använder för att binda ljusenergi.
• Kulturminne Lämningar, efter mänsklig verksamhet, som ej har samma starka lagskydd som fasta fornlämningar. Exempel på kulturminnen är fäbodar, myrodlingsdiken, inhuggningar och bleckor i träd, tjärdalar och kolbottnar.
• Köldgrop Låglänt parti i terrängen där extremt kyligt lokalklimat omöjliggör föryngring.
• Landskap Här avses ett planteringsområde för ekologisk landskapsplantering, storlek: 5 000 – 25 000 hektar.
• Låga Trädstam som legat på marken en längre tid.
• Låggallring Gallring där uttaget främst görs bland de lägre, klenare träden i beståndet.
• Medhärskande träd Träd som är något lägre och har svagare utvecklad krona än de högsta träden i ett bestånd.
• Morän Består av osorterat jordmaterial, det vill säja mineraljorden utgör en blandning av alla kornstorlekar från block till lerpartiklar eller åtminstone flertal av dem.
• Hyrholme Av myr omgiven fastmarksdel.
• Naturlig föryngring Innebär att man återskogar ståndorten via fröfall från fröträd eller skärmträd, nyttjande av beståndsföryngring eller via rotskott och/ eller stubbskott.
• Naturskog Skog som varit opåverkad av människan så länge att den börjat få de egenskaper som kännetecknar en urskog.
• Naturvärdesträd Träd som räknas som naturvärdesträd är: avvikande och särskilt grova eller gamla träd, stora tallar med grovgrenig och/eller platt krona, grova tidigare frivuxna så kallade hagmarksgranar, grov asp och al i barrdominerande bestånd, trädformig sälg rönn oxel lönn lind hägg och fågelbär i barrdominerande bestånd, ädla lövträd i det boreala skogslandskapet det vill säja norr om Limes norrlandicus, grov hassel och grova enar, träd med kraftiga invallade brandljud, hålträd och träd med stora risbon, träd som bär tydliga äldre kulturspår till exempel hamlade träd och träd med inristningar.
• Nyckelbiotop Område med höga naturvärden där rödlistade arter förekommer eller kan förväntas förekomma.
• Nyföryngring Föryngring av plantor som etablerats efter avverkning till fröträdsställning eller skärm.
• Plockhuggning Avverkning av spridda, oftast ekonomiska värdefulla träd i ett bestånd, utan gallring av mellanliggande partier.
• Produktionsutnyttjande Uttrycker hur värdefulla bestånd vi lyckas anlägga.
• Restaureringsobjekt Objekt som ska skötas så att tidigare högre naturvärden återskapas.
• Rödlistad art Art som bedöms vara utsatt för någon form av hot.
• Sediment Består av vattentransporterad mineraljord som därmed blivit sorterad efter kornstorlek och där oftast en eller två kornstorlekar dominerar.
• Skiktat bestånd Bestånd med träd i olika höjdklasser.
• Skogsgrupp Större samling av sparade träd.
• Skogsodling Sådd eller plantering.
• Skärm Glest bestånd, 150 – 300 stammar per hektar, som i första hand ger förutsättningar för god föryngring.
• Slutenhet Anger ett bestånds täthet i relativa tal. 1, 0 anger full slutenhet.
• Stormlucka En beståndslucka som uppkommit efter att flera träd vindfällts inom ett begränsat område.
• Ståndort Ett område som har en för växterna enhetlig livsmiljö. Hela ståndorten kännetecknas av ett visst klimat och enhetliga markegenskaper samt ett i stora drag likformigt växtliv och djurliv. En avgränsad ståndort har samma produktionsförutsättningar inom hela sin areal.
• Succession Ordningsföljd i vilken växtsamhället och djursamhället avlöser varandra på en växtplats.
• Temperatursumma Anges i dygngrader och är ett uttryck för traktens värmeklimat. Värdet minskar med ökande nordliga breddgrad och högre höjd över havet. Vid praktisk tillämpning beräknas temperatursumman med ledning av uppgifter om traktens breddgrad och höjd över havet.
• Trakt Område inom vilket skogsskötselåtgärder utförs inom viss tid.
• Upplega Ansamling av snö i trädens kronor.
• Urskog Skog som aldrig har påverkas av människan.
• Utströmningsområde Markområde där grundvattnet har en strömningsriktning upp mot markytan. Förekommer vanligen strax nedanför eller inom nedre delen av slutningar. Marken är oftast fuktig och blöt.
• Vattendynamik Naturliga vattenståndsvariationer, till exempel regelbundet återkommande översvämningar.
• Vittring Sönderdelning av markmineraler och deras upplösning till joner som kan tas upp av växternas rötter.
• Vårdträd I detta sammanhang ett större träd som står eller tidigare har stått öppet på en gårdstomt.
• Åkerholme Av åker omgiven fastmarksdel som oftast är trädbevuxen. Den skiljer sig oftast från åkern vad gäller jordart och ytstruktur.
• Ägoslag Klassificering av mark mad avseende på beskaffenhet och användning sjö, vattendrag, åker och skogsmark är exempel på olika ägoslag.

Alla Inga Spara