No-Begrepp

Alla Inga Spara

• DNA Komplex molekyl formad som en dubbelhelix och som innehåller en organisms genetiska information. Kallas även arvsanlag och arvsmassa.
• Kromosom Tätt packat DNA i cellkärnan. Normalt har människan 23 par = 46 stycken kromosomer
• Gen Avsnitt av DNA som kodar för en speciell egenskap t.ex. ögonfärg, fräknar eller hårfärg,
• mRNA Enkelsträngad arbetskopia från DNA t.ex. för att producera ett specifikt protein.
• Protein Komplex molekyl - långa kedjor av aminosyror i olika kombinationer som vikits till sin slutliga form
• Aminosyra Finns 20 stycken. Bygger upp proteinmolekyler. Kroppen kan producera alla aminosyror förutom 9 st.
• Mitos Vanlig celldelning - skapar en exakt kopia av cellen
• Meios Reduktionsdelning av cellen - skapar två könsceller med halva DNAt i varje.
• DNA-replikation Processen när DNA-molekylen kopierar sig vid celldelning.
• Könskromosom Kromosom som bestämmer kön. X- - kvinnlig kromosom, Y - manlig kromosom.
• Baspar DNA-molekylens beståndsdelar. Kvävebaserna Adenin, Tymin, Cytosin och Guanin som kan binda till varandra
• Recessivt Anlag som kan ligga dolt - en person kan bära på anlaget utan att det märks. Kallas också vikande
• Dominant Anlag som "alltid" uttrycks - har personen anlaget har hen också egenskapen
• Miljöfaktorer Egenskaper som inte påverkas av det genetiska arvet utan av exempelvis uppväxtförhållanden och livsstil.
• Cellmembran Tunn hinna av fosfolipider (fettiga molekyler) som håller cellens innehåll inne.
• Cellkärna Organell som innehåller cellens DNA. Bakterier har inte denna organell
• Könscell Mannes könsceller - spermier, kvinnans könsceller - äggceller. Innehåller endast 23 kromosomer. Kromosomerna innehåller en mix av mammans och pappans gener.
• Mitokondrie Cellens enegifabrik. Innehåller en bit DNA som ärvs i stort sett oförändrad från mammans sida. Kan användas för att spåra släktskap.
• Korsningsschema Uppställning för att bestämma vilka utfall man får av korsningar mellan individer med olika (kända) genetisk uppsättning
• Mutation Slumpvis förändring av DNA
• Genmanipulation När man på konstgjord väg förändrar genuppsättningen hos en organism.
• Genbank Där samlas DNA från ett stort antal djur och växter, för forskning och som säkerhet ifall världen drabbas av en stor katastrof.
• Växtförädling Förändring av en växts egenskaper genom att välja individer med de önskvärda egenskaperna och korsa dem med varandra.
• GMO Organismer som förändrats genom genmanipulation. Önskade gener klipps ut ur en organism DNA och sätts in i en annan organism. Två av dessa tekniker är Crispr och Hybrid-DNA-teknik.
• Ribosom Organell i cellen som tillverkar proteiner med hjälp av information från mRNA.
• Klon En exakt genetisk kopia av en organism. Naturligt exempel; enäggstvillingar. Sker på naturlig väg av vissa organismer, ex jordgubbar.
• Bioteknik Blandning av biologi och teknik. Levande celler används för att tillverka eller förändra mat. Ex bakjäst, alkoholtillverkning.
• Genetik Vetenskapen om mekanismerna bakom det genetiska arvet. (Hur egenskaper ärvs)
• Genteknik Kartläggning av kromosomerna och var de olika generna är placerade. Genteknik används bland annat inom medicin, fosterdiagnostik och GMO.
• Avel Förändring av ett djurs egenskaper genom att välja individer med de önskvärda egenskaperna och korsa dem med varandra.
• Heterozygot Organism med olika anlag för en egenskap - t.ex. anlag både för blå och bruna ögon eller rakt och lockigt hår
• Homozygot Organism med samma anlag för en egenskap - t.ex. anlag bara för blå ögon eller rakt hår.

Alla Inga Spara