nervsystemet

Alla Inga Spara

• varför har vi ett nervsystem? upprätthålla en stabil inre miljö (homeostas), nervsystemet tillsammans med det endokrina systemet fungerar som kommunikation. nervsystemet är också en förutsättning för att kunna samordna rörelse, hålla balansen, andas mm
• afferent signal ifrån PNS till CNS
• Efferent signal ifrån CNS till PNS
• anatomisk indelning på nervsystemet CNS = hjärna och ryggmärg, har ursprung ifrån hjärnan
• anatomisk indelning nervsystemet PNS PNS = spinalnerver och kranialnerver, ursprung ifrån ryggmärgen
• nervsystemet indelning efter funktion sensoriska nervsystemet = sensoriska nervfibrer som skickar signaler till sinnesceller i CNS. motoriska nervsystemet = skickar signaler ifrån CNS till skelettmuskulaturen. det autonoma nervsystemet = motoriska nervsignaler ifrån CNS till glatt muskulatur, körtlar och hjärtat. icke viljestyrt och delas upp i symaptiska och parasympatiska.
• nervvävnad består av nervceller och gliaceller
• nervceller består av en cellkropp, cellkärna, dendriter som de tar emot nervimpulser med och axoner som skickar ut nervimpulser till målcellen. den mottagande delen är dendriter och cellkroppen. den fortledande delen är axonet och den överförande delen är synapsen.
• gliaceller astrocyter = bidrar till blod-järn barriären, avlägsnar transmittorsubstanser, bygger upp, underhåller och försörjer nervcellerna. oligodendrocyter = bildar myelin runt axoner i CNS. scwannceller = bildar myelin runt axoner i PNS. mikroglia = makrofager i CNS, äter cellrester och död vävnad
• grå substans ansamlingar av nervcellskroppar, finns i hjärnans yttre cortex och inuti hjärnan men då i form av kärnor. i ryggmärgen finns den gråa substansen centralt.
• vit substans buntar av axoner i CNS som kallas för ledningsbanor. finns centralt i hjärnan och på utkanten i ryggmärgen
• hur sker en nervledning i axonet? det finns en skillnad över cellmembranet, en elektrisk spänning. vid vila är membranet på insidan med negativt laddad än utsidan. när ett stimuli tex nervsignal ifrån en annan nerv kommer så påverkar den spänningsstyrda jonkanaler. tex natrium. När de spänningsstyrda jonkanalerna öppnas kan natrium strömma in i cellen, i axonet. Då blir axonet depolariserat, insidan blir mer positivt laddad än utsidan. Om den här depolariseringen blir tillräckligt stor så nås tröskelvärdet och en aktionspotential uppstår som sedan sprids i axonet
• axon med och utan myelin Det kallas saltatorisk fortledning, . Det beror på att nervsignalen endast kan uppkomma i områden som kallas noder, sedan hoppar signalen från nod till nod. En stor skillnad är att nervsignalen går fortare i ett axon med myelin, det blir även mindre läckage och har lång räckvid jämfört med en signal som går i ett axon utan myelin
• synapser Synapsen är stället där informationsöverföringen sker mellan nervcell och målcell. Målcellen kan vara en körtelcell, muskelcell eller annan nervcell. Nervcellen har aldrig direktkontakt med någon annan cell, utan det sker kommunikation i synapsen och synapsklyftan som leder synapsen.
• vad sker i synapsen? en nervsignal skickas via axonet, signalen påverkar kalciumkanaler genom att ändra spänningen i jonakanalerna så att kalsium kan flöda in i synapsen. kalciumet gör så att vestiklarna med transmittorsubstansen smälter samman med det presynaptiska membranet och transmittorsubstansen släpps ut i synapsklyftan för att sedan diffundera över till postsynapptiska membranet där det binder till receptorer som öppnar jonkanaler och utgör en reaktion i målcellen
• exciterande transmittorsubstans stimulerande, gör en depolarisering och en ny aktionspotential kan uppstå
• inhiberande transmittorsubstans hämmande, leder till hyperpolarisering vilket gör att ingen ny aktionspotential utlöses

Alla Inga Spara