Nervsystemet

Alla Inga Spara

• Afferenta (sensoriska) neuron och efferenta (motoriska) neuron perifera nervsystemet (PNS)
• Enteriska nervsystemet, styr mag- och tarmsystemet autonoma neuron (ANS)
• Stödjevävnad för nervceller och andra viktiga funktioner gliaceller
• Celler som finns i PNS, skapar myelin och skickar ut viktiga näringsämnen (neurotrofer) schwann
• Celler i CNS som skapar myelin oligodendrocyter
• Celler i CNS, hälften av alla hjärnceller. Strukturellt viktiga, med i blod-hjärnbarriären, utsöndrar neurotrofer, tar upp kaliumjoner och olika neurotransportörer astrocyter
• Modifierade immunceller i CNS microglia
• Strukturella celler i CNS som skapar barriärer. Finns även där stamceller bildas ependymceller
• Tar emot inkommande signaler, en graderad potential startar dendriter
• Leder en elektrisk signal (aktionspotential) till axonterminalen axon
• Platsen där aktionspotentialen frisätter neurotransmittor från neuronets ändterminal via exocytos axonterminal
• Information färdas från dendrit till axon och sedan till axonterminalen
• Skillnaden i elektrisk laddning mellan cellmembranets utsida och insida membranpotential
• Hos en ostimulerad cell är membranpotentialen -70mV
• Kanalen styrs av ett ligand, som ändrar receptorns konformation så att den bildar en kanal genom cellmembranet. Denna kanal är i sin tur oftast permeabel enbart för en viss sorts joner. ligandkanal
• Ligand som aktiverar receptorn eller jonkanalen agonist
• Ligand som hämmar receptorn eller jonkanalen antagonist
• Förändringen över membraner öppnar/stänger kanalen spänningsberoende kanal
• Mekanisk förändring i membraner öppnar/stänger kanaler, sitter ofta i sensoriska neuron mekanisk kanal
• Alltid öppen läckkanal
• Membranpotentialen då elektriska och kemiska krafter på en jon är lika stora och motsatta jämviktspotential
• En temporär delvis depolarisering av en postsynaptisk cell, som orsakats av en presynaptisk cells signalering. De postsynaptiska potentialer som är excitatoriska kommer att öka chansen att den postsynaptiska cellen depolariseras excitatorisk postsynaptisk potential (EPSP)
• En process i nervsystemet, där en ökning av membranpotentialen orsakats av inhibitorisk signalering (negativ laddning) från en presynaptisk nervcell. Detta kommer minska chansen att cellen depolariseras, vilket medför en minskning av chansen att cellen fortleder en signal från signalsubstanser inhibitorisk postsynaptisk potential (IPSP)
• Potentialens amplitud minskar när avståndet ökar till den punkt där den graderade potentialen startade
• Aktionspotentialen kan starta när den graderade potentialen är som minst, -55mV (eller mer positiv) när graderade potentialen når axonhalsen
• Perioden efter en aktionspotential då en ny aktionspotential inte kan skapas refraktärperioden
• Sitter på axonet och ökar ledningshastigheten ranviernoder

Alla Inga Spara