naturvetenskap - ekologi mm

Alla Inga Spara

• Ekologi läran om samspelet i naturen
• Ekosystem en avgränsad del av naturen där vi undersöker hur olika organismer är beroende av varandra och av miljön de lever i, kan vara litet eller stort
• Miljöfaktorer aktorer som påverkar ekosystem t ex ljus, temperatur, vind, nederbörd, berggrundens egenskaper och tillgång på närsalter, även levande organismer som påverkar varandra
• Biotisk allt levande i ett ekosystem, t ex djur, växter, svampar, bakterier
• Abiotisk allt icke levande i ett ekosystem, t ex ljus, temperatur, vindar, näringsämnen
• Art individer som kan föröka sig tillsammans och få en fertil avkomma
• Population alla individer av samma art. T ex alla harar i ett ekosystem, eller alla tallar i en skog
• Samhälle alla arter i ett ekosystem, t ex alla arter på en äng
• Habitat den miljö och omgivning som en växt- eller djurart behöver för att trivas, överleva och utvecklas
• Konkurrens när olika organismer "tävlar" om samma resurser. Finns mellan arter och inom art
• Predation jagande djur, dödar och äter ett byte
• Betning gräsätare
• Mutualism samarbete där båda organismer drar nytta av samarbetet
• Symbios olika typer av nära samarbete mellan arter
• Ekologisk nisch En del av ett ekosystem, ett område med precis rätt förutsättningar (boplatser, föda/näring, utrymme att föröka sig) för att en organism ska ha bäst möjligheter att leva och överleva. Arten kan utföra sin uppgift.
• Ekologisk succession hur ett samhälle utvecklas. Förändring av arter och miljö över en tidsperiod.
• Invasiva arter främmande arter som introducerats av människan, sprider sig och påverkar ekosystemens organismer
• Näringsämnen/näring kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer, mineraler
• Näringskedja en modell som visar hur näring förs vidare i ett ekosystem, d v s vem som äter vem
• Näringsväv flera näringskedjor som korsar varandra. En bättre och mer verklighetstrogen modell än näringskedjor
• Näringspyramid visar att energin som förs vidare i näringskedjan blir mindre för varje steg
• Producent alla växter, kallas så för att de producerar sin egen näring genom fotosyntesen
• Förstahandskonsument växtätare
• Andrahands-konsument rovdjur som äter växtätare
• Toppkonsument rovdjuret som är sist i näringskedjan/högst i näringspyramiden
• Trofinivåer de olika nivåerna/länkarna i en näringspyramid/näringskedja
• Fotosyntesen den kemiska reaktion där växter med hjälp av solenergin omvandlar vatten och koldioxid till syre och druvsocker. Sker inne i klorofyllkornen, som är det som gör växten grön. Kloroplaster innehåller klorofyll.
• Cellandning den kemiska reaktion där celler med hjälp av enzymer omvandlar syre och druvsocker till energi, koldioxid och vatten. Sker i mitokondrier. Sker hos både växter och djur
• Materia består av atomer, kan mätas och/eller vägas
• Kretslopp allt i naturen går runt i naturen och återanvänds igen. Ett exempel är vattnets kretslopp, ett annat är kolets kretslopp
• Destruenter nedbrytare. Bakterier, svampar, maskar, insekter och andra små djur som bryter ned döda djur och växter och omvandlar dem till näringssalter som växterna kan ta upp igen samt till koldioxid och vatten
• Närsalter/mineralämnen utgör näring till levande varelser. T ex kväve och fosfor
• Energi ger upphov till förändringar
• Energiflöde beskriver energi som tillförs och avges från ett ekosystem
• Energiprincipen energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas mellan olika former. Slutform är värme
• Biologisk mångfald variationsrikedom. Finns variation inom art, mellan arter och mellan ekosystem
• E-skäl argument för att bevara biologisk mångfald(etiska, estetiska, ekonomiska och ekologiska)
• Herbivor växtätare
• Karnivor köttätare
• Omnivor allätare
• Ekosystemtjänster de gratistjänster vi får från naturen som gör det möjligt för oss att leva. T ex naturlig vattenrening, upptag av koldioxid, pollinering, bränsle, fotosyntesen, friluftsliv och hälsa
• Eutrof sjö näringsrik sjö. Omges av åkrar eller lövskog
• Oligotrof sjö näringsfattig sjö, vattnet kan vara klart eller färgat. Omges av barrskog
• Brunvattensjö näringsfattig sjö. Vattnet färgas brunt av humuspartiklar
• Klarvattensjö näringsfattig sjö. Vattnet är klart
• Siktdjup mått på genomskinlighet i sjö- och havsvatten. Mäts med hjälp av en vit skiva som sänks ned
• Kompensationsnivå den gräns där algers cellandning är lika stor som deras fotosyntes. Ligger oftast på dubbla siktdjupet
• Insjözoner indelning av en sjö. Det finns tre zoner: stranden, bottnen och det fria vattnet
• Insjö årstidsväxlingar årstiderna påverkar livet i sjön. Biotiska och abiotiska faktorer förändras. Vattnet cirkulerar eller står still/skiktat
• Vegetationszon/typer stort område med likartade vegetationstyper. Globalt övergripande område som till exempel taiga eller savann
• Vegetations/växtregioner större skogsekosystem. I Sverige finns t ex fjällbjörksregionen och norra barrskogsregionen
• Växtskikt skogen kan delas in i olika växtskikt. Trädskikt, buskskikt, fältskikt och botten/markskikt
• Förna undre bottenskikt. Levande och dött material, delvis nedbrutet
• Jordmån övre delen av marken som påverkats av miljöfaktorer
• Mykorrhiza symbios mellan svamp och växters rötter
• Brunjordsprofil näringsrik jordmån som finns i lövskog. Innehåller tre skikt
• Podsolprofil näringsfattig jordmån som finns i barrskog. Innehåller fem skikt
• Övervintrande arter arter som stannar i kalla klimatzoner
• Globala mål agenda 2030 består av 17 globala mål för hållbar utveckling
• Hållbarhet hushålla med jordens resurser för att tillgodose människors behov idag men också människors behov i framtiden. Delas upp i ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet

Alla Inga Spara