Natur prov 3

cellen minsta delen av en organism som har självständig ämnesomsättning och kan föröka sig

cellkärna kärnan i en cell, innehåller dnamolekyler i form av kromosomer och arvsanlag

mitokondrier förser cellen med energi genom kolhydrater i form av glukos

cellandning kolhydraterna i cellen omvandlas till koldioxid och vatten och energin frigörs i mitokondrierna

ribosomer proteinet i cellen bildas här

proteiner byggstenar för bl.a. muskler, immunförsvar och som signalämnen, består av ihopkopplade aminosyror

enzymer specifika proteiner och funkar som katalysatorer, dvs ämnen som påskyndar kemiska reaktioner utan att själva förbrukas

cellvävnad består av sammansatta likadana celler av samma sort

organ sammansättning av flera olika vävnader

individ levande organismer som har vissa egenskaper

population många individer som lever i ett ekosystem

kromosom ger information om hur proteinerna ska byggas, processen sker sedan i ribosomerna

könskromosomer finns i könsceller, varje könscell har 23 kromosomer varav 1 är könskromosom. tjejer har x & killar har antingen x eller y

gen delar av dnamolekylen som kodar för ett speciellt protein, innehåller info för att bygga upp våra speciella proteiner

celldelning kromosomerna i en cell kopieras för att cellen ska kunna göra vanlig celldelning (mitos), dela sig och bilda nya dotterceller

replikation (kopiering av kromosomer) dna-molekylerna öppnas på modercellen likt ett blixtlås, sedan byggs vardera halva på med den saknade halvan, dvs från den ursprungliga dnamolekylen bildas 2 nya identiska

vanlig celldelning, mitos efter att dna-molekylen kopierats kan nu modercellen delas i 2 identiska dotterceller med vardera 46 kromosomer

apoptos programmerad celldöd, sätt för cellen att dö utan att skada sin omgivning

reduktionsdelning, meios sker i äggstockarna och testiklar, antalet kromosomer halveras till 23 från 46

könsceller spermier och ägg, bildas vid meios

genetik ärftlighetslära och hur arvsmassan är uppbyggd och fungerar, undersökning av genetiska variationer mellan olika och lika arter

arv & miljö hur de båda sakerna samspelar, ex att människans livslängd ökat beror på miljö (sjukvård)

homozygot om individen får 2 anlag av samma sort (2 dominanta eller 2 recessiva)

heterozygot individen får olika anlag (ett recessivt och ett dominant)

genotyp vilka gener individen får (bokstäver i korsningsschema)

fenotyp vilka egenskaper individen får av genen (egenskapen i korsningsschemat)

klyvningstal hur stort det ena anlaget är i jämförelse med det andra

DNA här finns arvsanlagen, stor molekyl som liknar spiralvridna stegar där stegpinnarna består av kvävebaserna A-T & C-G

dubbelsträng DNA är dubbelsträngat och består av 2 kedjor som är spiralvridet

kvävebas dna innehåller dessa som sitter ihopparade 2 & 2

T bildar par med Adenin

A bildar par med Tymin

C bildar par mer guanin

G bildar par med cytosin

RNA enkelsträngat, består av 1 kedja med kvävebaser (T byts mot U), del av proteinsyntesen och bildar kopia av dna för att koda till protein

genetiska koden dna-molekylen har information om vad och vilka proteiner som ska bildas måste cellen kunna överföra infon till proteinprodukten som sker via kod

mutation skador eller förändringar i cellens kromosomer

genmutation uppstår oftast när dnamolekylen kopieras innan celldelning. förändring i basernas ordning som kan leda till att en aminosyra i protein byts ut mot en annan

kromosommutation kan bero på brott på kromosomen, en liten del av kromosomen tillkommer eller försvinner, kan påverka nervsystemet

kromosomavvikelser förändring i antal eller struktur, kan ge upphov till missbildningar

downs syndrom kromosomantalsmutation, en cell får en extra kromosom. minsta kromosom nr 21 finns i 3 exemplar istället för 2

växt & djurförädling man försöker ta egenskaper från olika organismer för att ta fram en ny förbättrad organism

korsningsförädling välja den bästa egenskaper mellan två olika arter och försöka korsa dem för att få önskad art

genbank förvarar frysta embryon, könsceller eller frön

bioteknik metoden som knyter biologi, medicin och teknik samman

genteknik typ av bioteknik där man arbetar med att föra in gener från en art till en annan

GMO när man använt genteknik för att få fram nya organismer kallad dessa för genmodifierade organismer

hybrid dna koppling av dna-molekyler från olika arter

restriktinsenzym ”saxen” som hjälper till att ”klippa och klistra” i dna-molekylen

plasmid korta ringformade dna-bitar som finns hos bakterier och innehåller några få arvsanlag

insulin läkemedel som behövs för personer med diabetes

transgena djur och växter djur som försetts med gener från människor

stamceller omogna och ospecificerade celler som inte fått specialisering. mognar till kroppens olika celltyper, de kan läka brännskador och hudåkommor bl.a.

totipotenta stamceller stamceller som kan utvecklas till en ny individ (gäller hos fostret)

pluripotenta stamceller de stamceller som kan bilda nya organ (foster)

multipotenta stamceller stamceller som kan utvecklas till nya celltyper (vuxna, levande)

satellitceller de stamceller som finns i muskler och bygger nya muskelceller

KRAV & Svenskt Sigill miljömärkningar, innebär att maten inte är genmodifierad

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut