Motståndskraft & Utveckling

Alla Inga Spara

• Problembaserade copingstrategier Strategier som innebär att vi löser ett problem och eliminerar det hot som stressorn utgör, till exempel genom att plugga ordentligt inför en tenta (Kaiser och Lundberg 2018)
• Stress En reaktion som uppstår när de krav som ställs på en individ överstiger de resurser individen har för att bemöta dem (Lazarus & Folkman, 1984)
• Stressorer De företeelser som drar igång en stressreaktion
• Allostas Ett tillstånd av anspänning eller utmattning. Att anpassa sig till olika situationer och fluktuera (växla om, ändra) efter behov
• Homeostas Ett tillstånd i jämnvikt, normal balans
• Allostatisk belastning När den allostatiska förmågan sätts ur spel, dvs när förmågan att återhämta sej och komma i balans inte fungerar.
• Transaktionella modellen Lazarus och Folkman (1984) beskriver stress som en relation mellan en individ och en omgivning, som av individen bedöms som krävande eller bortom hennes tillgängliga resurser.Första steget (primär värdering) bedömer vi vad det är som hotar oss Andra steget (sekundär värdering) bedömer vi vilka resurser vi har till hands för att klara av hotet Tredje steget (omvärdering) görs en utvärdering av hur vi har lyckats hantera hotet.
• Emotionellt baserade copingstrategier Känslofokuserade copingstrategier. Strategier som fokuserar på att hantera de känslor som uppstår vid stress. De får oss till exempel att förtränga den stress som tentan medför eller låta nervositeten ha sin gång. (Kaiser och Lundberg 2018)
• Kris En reaktion på en händelse som utgör ett hot mot vår upplevelse av säkerhet, kontroll och/eller mening
• Utvecklingskrisen Kriser som följer på de förväntade händelser och vägskäl i livet som vi alla delar genom att vi utvecklas. Det kan handla om att åldras eller om att bli självständig och växa upp, det vill säga bli myndig eller flytta hemifrån.
• Traumatiska kriser Dessa följer av plötsliga, oväntade och eventuellt hotfulla händelser som skakar om oss. Generellt finns det alltid en aspekt av objektförlust. Ex. förlust av en närstående genom död eller separation, hälsan eller det egna anseendet.
• Krisprocessens faser Inledande reaktionen är chock och förnekelse (chockfasen). Personen övergår sedan till att reagera känslomässigt (ofta med ilska, vanmakt och ångest) kombinerat med mer eller mindre framträdande psykologiska försvar (ofta primitiva försvar tidigt i processen) (reaktionsfasen). Därefter inträder ett ökat accepterande av det som hänt, med utrymme för att bearbeta händelsen och få tillgång till mer strategisk problemlösning (bearbetningsfasen)
• Resiliens Definieras som vår förmåga att återhämta sig, vilket i en vidare mening betyder hur pass tåliga vi är. Även kallad motståndskraft.
• Kognitivt schema ett mönster i sättet att tänka, fatta beslut, lösa problem, upptäcka, uppfinna och annat, själva sättet att ordna det vi uppfattar, tänker på och planerar att göra. Vi använder ett kognitivt schema till exempel när vi planerar en middagsbjudning för våra vänner. Finns tre olika scheman: Handlings-, symboliska och operationella scheman. Vi konstruerar vår förståelse av omvärlden i inre individspecifika sådana här scheman som vi sedan tolkar och agerar i vår omvälrd utifrån.
• Eriksons teori om utvecklingsfaser De åtta utvecklingsstadierna kännetecknas vart och ett av speciell konflikt eller kris som måste lösas, vilket leder till att personligheten formas på olika sätt. Varje utvecklingssteg rymmer sina speciella kroppsliga, personliga och sociala aspekter.
• Socioemotionell utvecklingsteori Utveckling som handlar om vårt känsloliv och den sociala omvärlden
• Kognitiv utvecklingsteori Går ut på att personen själv konstruerar någonting. I detta fall bygger man upp sin kognition och sitt logiska tänkande
• Mental jämnvikt Är en balans mellan olika motverkande krafter i medvetandet (konflikter), vilket alla människor strävar efter.
• Assimilation Ingår i Piagets socioemotionella utvecklingsteori - anpassningsprocessen. Innebär att nya erfarenheter läss till de tidigare utan att några strukturer eller scheman behöver ändras. Inga konflikter uppstår.
• Ackommondation Ingår i Piagets socioemotionella utvecklingsteori - anpassningsprocessen. Kräver att man förändrar sin kunskap, sina mentala begrepp eller föreställningar, efter den nya informationen och erfarenheten. (Grå kattunge - ekorre)
• Anpassningsprocessen När vi inte kan förstå och hantera den obalans, det problem vi står vid just nu, eller det inte går att förstå situationen utifrån de scheman vi har tillgängliga framför oss – anpassa oss. Tre delar: Assimilation, ackommodation och organisation
• Coping Definieras som människors ansträngningar av olika slag att komma till rätta med svårigheter som ställer krav på deras förmåga att klara av något, och som eventuellt överstiger deras aktuella förmåga och alltså kräver extra insatser eller åtgärder. 1. Att klara av något på ett adekvat (korrekt) och konstruktivt (positivt) sätt. 2. Att handskas med eller hantera ett problem eller en svårighet vare sig det sker konstruktivt, passivt eller rent av destruktivt. 3. Fysisk, psykisk och/eller social förmåga att leva med sjukdom
• KASAM “Känsla Av Sammanhang”. En livsåskådning där personen upplever de utmaningar hen möter i livet som meningsfulla, begripliga och hanterbara. Begriplighet – förståelsen för omvärlden som strukturerad och ordnad.(förstår) Hanterbarhet – upplevelsen av att ha resurser för att hantera olika händelser.(kan) Meningsfullhet – känslan av engagemang och motivation för olika händelser. (vill) (ÅK Motstånd)
• Kognitiva schema Vi konstruerar vår förståelse av omvärlden i inre individspecifika kognitiva scheman, som vi sedan tolkar och förstår vår omvärld utifrån. ett mönster i sättet att tänka, fatta beslut, lösa problem, upptäcka, uppfinna och annat, själva sättet att ordna det vi uppfattar, tänker på och planerar att göra. Vi använder ett kognitivt schema till exempel när vi planerar en middagsbjudning för våra vänner.Det finns scheman som representerar tex ord, leksaker (symboliska scheman), och det finns scheman som handlar om praktiska handlingar (handlingsscheman), tex handlingsstategier baserade på erfarenheter, och operationella scheman som omvandlar konkreta erfarenheter till mentala kategorier genom abstraktion
• Psykologiska verktyg enl Vygotskij språk, olika former av räkne och räkning, mnemotekniska tekniker, algebraisk symbolik, konstverk, skrift, scheman, diagram, kartor, ritningar, alla typer av konventionella tecken, e
• Kulturella verktyg enl Vygotskij Kulturella verktyg inkluderar både tekniska verktyg som böcker, media, datorer och social programvara, och psykologiska verktyg som språk, tecken, skrift och symboler .
• Proximala utvecklingszonen Man ska göra saker man inte kan göra, med lite hjälp av någon annan eller med stor ansträngning. Det är så man lär sej att klara av saker. För att utvecklas behöver barnet stöd/hjälp från andra personer. Även om man får hjälp av andra, ska man inte göra saker som just nu ligger bortom ens förmåga. Man ska själv klara av det fast med stöd.
• Scaffolding "Byggnadsställningar". Ingår i den proximala utvecklingszonen. Den “stödjande” person kan tex ställa klargörande frågor, men inte lösa problemet åt någon - barnet ska utvecklas själv. Ordet scaffold (byggnadsställning) (Används inom pedagogiken för att beskriva hur läraren ger stöttning under uppbyggnaden av kunskap, men sedan tar ner ställningen (stöttningen) när kunskapen har förankrats (Gibbons, 2002)).
• Theory of mind Mentaliseringsförmåga. Att kunna föreställa sej att andra har avsikter och föreställningar, att kunna leva sej in i och förstå en annan människas tanke- och känslovärld samt att förstå att andra har fel. (Vattenglasexemplet och Smarties-tuben med pennor).
• Baltes och Baltes anpassningsteori om äldre personers aktivitet. Äldre vill vara aktiva och engagerade i omvärlden även om det är på andra sätt än tidigare. På så sätt uppnår de hälsa och välbefinnande. Baltesx2s modell inom aktivitetsteorin/hur de äldre gör för att fortsätta kunna vara aktiva: Selektion: Välja mål som är relevanta och möjliga att nå. Fokusera på det som är viktigt för denna person. Optimering: Bli så bra som möjligt (på några fåtal delar) inom dessa mål. Kompensation: Skaffa strategier för att uppnå dessa mål trots försvårade omständigheter. (Jespers föreläsning om utveckling)
• Eriksons teori om utvecklingsfaser De åtta utvecklingsstadierna kännetecknas vart och ett av speciell konflikt eller kris som måste lösas, vilket leder till att personligheten formas på olika sätt. Varje utvecklingssteg rymmer sina speciella kroppsliga, personliga och sociala aspekter. (GP s. 178-179)
• Piagets anpassningsprocessteori Det finns fyra huvudstadier i den kognitiva utvecklingen. Stadierna är åldersrelaterade och uppbyggda på ett sätt som gör att barnens tänkande i en viss fas delvis skiljer sej från tänkande under en annan fas. (GP s. 174) Teorin handlar om hur man bygger upp sin kognition. (= hur hjärnan tar in, bearbetar, lagrar och tar fram information) Del 1: Hjärnan mognar över tid och blir mer redo att tänka på vissa sätt när man är mer mogen Del 2: Vi konstruerar vår egen förståelse av saker (erfarenheter av omvärlden). När vi gör något praktiskt, när vi är i aktivitet, när vi utforskar saker, när vi löser problem, det är då vi utvecklas. (Jespers föreläsning om utveckling)
• Mental jämnvikt Mental jämnvikt säjer Piage´ är en balans mellan olika motverkande krafter i medvetandet, vilket alla människor strävar efter. För att uppnå denna jämnvikt anpassar hon sitt gamla tänkande till ny information och nya erfarenheter. Denna anpassning sker på två olika sätt, med assimilation (Det blir ingen obalans, utan man kan fortsätta tänka utifrån det man har med sej. Grå kattunge - röd kattunge) och med ackommodation. (Vi kan inte tolka den situation som sker eller vi vet inte hur vi ska agera i den. Grå kattunge – ekorre)
• Vygotskijs teori med fokus på hur sociala och kulturella faktorer formar kognitiv utveckling Var man befinner sej i världen och i vilken kultur man är kommer att påverka sättet man utvecklas på. Utvecklingen ska ses som ett resultat av barnets sociala samspel med bla föräldrar, syskon, lärare.
• Anknytning Ett medfött behov av att närhet och kontakt med andra mskor. Barn kan inte låta bli att knyta an till en vuxen person. Barnet använder sej av signaler – tex. gråt, leende - för att locka den vuxne till sej och för att signalerna ska var effektiva måste det hos den vuxne finnas en beredskap att reagera på dem.
• Vuxenblivandet. 1. Identitetsutforskning: Innebär att man funderar över vem man är och hur ens vuxna liv ska utvecklas, främst när det gäller kärlek och arbete. 2. Instabilitet i livet: Under sökandet/utforskandet efter vem man egentligen är byter man ofta inriktning. Tex. Byter jobb, utbildning, partner, boende 3. Fokus på självet/den egna identitet: Innebär att man står förhållandevis fri från institutionella krav och skyldigheter. Stor frihet att bestämma själv, 4. En känsla av att vara “Mitt emellan”: upplever att de står i ett mellanrum mellan ungdom och vuxen, att de är varken det ena eller det andra. 5. En tid med många möjligheter: Det är få dörrar som stängs o framtidsdrömmarna är fortfarande levande och realistiska. Att livet kanske inte alltid kommer att vara ljust tänker man inte på.

Alla Inga Spara