Motoriskt utveckling begrepp

Motoriska färdigheter, motorisk förmåga, motoriks funktion Handlar om kroppens kapacitet att utföra rörelser och handlingar, dvs den tekniska och praktiska förmågan att röra sig.

Motoriskt beteende Hur motoriken yttrar sig i handlingar och rörelser, alltså de faktiska rörelserna en person utför i olika situationer

Motorisk utveckling Den naturliga mognaden och förbättringen av rörelseförmågor under livet, ofta kopplat till barn och ungdomars tillväxt.

De två olika typerna av motorisk utveckling Kvantitativ utveckling, Kvalitativ utveckling

Kvantitativ utveckling Nya och fler färdigheter

Kvalitativ utveckling Förbättring av färdigheter

Psykomotorisk utveckling utveckling som involverar både psykologiska och motoriska aspekter, alltså hur tänkande och rörelse samspelar. Tex som att cykla (balans, koordination, planering)

Sensomotorisk utveckling hur sinnena (t.ex syn och känsel) och motoriken samverkar och utvecklas tillsammans.

Motorisk kontroll, motoriskt utförande Är hjärnans och nervsystemets förmåga att styra och reglera rörelser, medan motoriskt utförande är själva handlingen att utföra rörelsen

Rörelser, rörelsemönster Är själva handlingarna med kroppen, och mönster är de återkommande sätt kroppen rör sig på, t.ex gångmönster.

Rörelser, rörelsemönster Rörelser är själva handlingarna med kroppen, och rörelsemönster är de återkommande sätt kroppen rör sig på, t.ex gångmönster.

Motoriska svårigheter, Motoriska avvikelser Problem eller skillnader i motorisk förmåga som kan påverka rörelser och funktion.

Motoriskt lärande En grupp processer knutna till övning eller erfarenhet ledande till relativt permanenta förändringar i förmågan att utföra motoriska färdigheter

Reflex/hierarkisk teori Teori som fokuserar på att motorisk utveckling styrs av nervsystemets mognad och att rörelser utvecklas i en hierarkisk ordning, där reflexer är grundläggande. När nervsystemet mognar kan mer komplexa och frivilliga rörelser utföras.

Motorisk programteori Här ses rörelser som resultat av komplexa system och motoriska program i hjärnan. Rörelser planeras och utförs genom att flera system samarbetar och styr motoriken.

Dynamisk systemteori Denna teori betonar att motorisk utveckling är ett resultat av samspelet mellan flera system. (T.ex nervsystem, muskler, miljö)

A system approach Motoriskt lärande är ett holistiskt perspektiv som ser motorisk kontroll och inlärning som resultatet av samverkan mellan flera system – inte bara hjärnan och musklerna, utan också sensorik, kognition, miljö och individens mål.

Individen krav Motorik, Perception, Kognition

Uppgiftens attribut Diskret - Kontinuerlig, Open - Closed, Stabil - Mobil, Manipulation - Icke manipulation

Diskret, Kontinuerlig Tydlig början och slut, Ingen tydlig början eller slut bestäms av utföraren

Open, Closed Anpassning till föränderlig miljö, Konstant förutsägbar miljö

Stabil, Mobil Stilla underlag, Rörlig understödsytan

Miljö krav Reglerande, Icke reglerande

Reglerande, Icke reglerande Direkt påverkan, Ingen direkt påverkan på rörelse

Implicit lärande Undermedvetet lärande

Icke-associerade former Inlärning utan koppling mellan händelser

Habituering Minskad respons på stimuli

Sensitisering Ökad respons på stimuli

Associativa former Inlärning genom koppling mellan händelser

Explicit lärande Uppmärksamt lärande

Adams closed loopteori Sensorisk information från rörelse jämförs med tänkt utförande, blir ”minnes och perceptions spår”. Bra träna samma rörelse. (Reflex hierakisk teori)

Schmidts schemateori Rörelse är generella motoriska program (schema). Kroppens position, programmet, resultat, känslan lagras. Bra träna varianter av rörelsen. Forskningsstöd för barn. (motorisk programteori)

Ekologisk teori (Newell) Hitta bästa strategin utifrån målet med uppgiften och miljön. Perception viktig. (System teori/ekologisk teori)

Fitts & posners modell (Uppmärksamhet) Hur mycket uppmärksamhet och energi man behöver lägga på en rörelse

Kognitiva stadier Mycket uppmärksamhet

Associativa stadiet En del uppmärksamhet

Autonoma stadiet Lite uppmärksamhet

Bernsteins modell (Kontrollera frihetsgrader) Hur bra man kan en rörelse

Novis stadiet Kan rörelsen lite

Avancerade stadiet Kan rörelsens grunder

Expert stadiet Kan rörelsen automatiskt

Gentiles modell Hur rörelser förstås

Förståelse stadiet Man vet hur man ska göra rörelsen

Fixations stadiet Anpassar rörelsen så den blir optimal

Feedback Återkoppling

Inre feedback Återkoppling från sensoriska system som resultat av en rörelse

Yttre feedback Kommer utifrån, tex typ, tidpunkt, kvantitet

Knowledge of resultat (KR) Talar om vad resultatet av rörelsen blev

Knowledge of performance (KP) Hur utfördes rörelsen

Massed practice Träning där tiden i ett träningsblock är större än tiden mellan blocken

Distributed practice Träning där tiden med vila mellan träningsblock är lika/större än tiden i blocken

Constant practice Att träna olika varianter av en uppgift, ökar generaliserbarhet av rörelse

Random practice Att träna olika uppgifter mixade med varandra, olika moment av rörelsen utförs slumpvis, bra för koordinationsövningar

Blocked practice Att träna samma uppgift i block, sen annat block, viktigt tidigt i kognitiv fas

Whole practice Träning av hela uppgiften i ”rätt” miljö, med ”rätt” mål.

Part practice Träning av delar av en uppgift, som förberedelse för hela uppgiften

Transfer Överföring av det man tränat och lärt sig motoriskt till nya/andra situationer där förmågan ska/kan användas

Mental practice Triggar i gång motoriskt program

Guidance practice Träning där den som ska lära sig leds fysiskt genom rörelsen

Discovery practice Träning där den som ska lära sig prövar och lyckas eller misslyckas

Plasticitet Förmåga till modifiering av en rörelse

Ödem Tillfällig svullnad ger nedsatt funktion

Diaschsis Övergående nedsatt funktion av intakta hjärna

Tränings strategier Use it or lose it, Use it and improve it, Specificity, Repetition matters, Intensity, Time matters, Importance (salience) matters, Age matters, Transference (generalization), Interference

Postural kontroll Balans uppstår genom samverkan mellan flera system inom individen, vilka uppgiftskrav det finns och av eventuella begränsade miljöfaktorer

Motor-muskuloskeletala system Styrka, flexibilitet, hållning

Neuromuskulära system Som tajming av koordination av rörelser

Sensory Sensationer från synen, vestubularis och somatosenskrisk

Central processing En interaktion av syn, det vestibulära och det somatosensoriska- mappa sensations to action

Cognitiva system Postural kontroll är mer automatisk och kräver ingen medveten ansträngning men kräver uppmärksamhetsresurser

Definition av postural kontroll Kontroll av kroppens position i "rummet", och omfattar postural stabilitet och postural orientering

Postural orientering Förmåga att uppnå en lämplig relation mellan kroppssegment, mellan kroppen och gravitationen

Postural stabilitet Förmågan att kontrollera – center of mass (COM) i relation till the base of support (BOS)

Center of mass (COM) Samlad punkt för tyngdpunkten

Center of gravity (COG) Vertikala projektionen av COM

Base of Support (BOS) Område där kroppen är i kontakt med underlaget

Center of pressure (COP) Centrum för kraften som appliceras mot BOS

Steady state balance Maintain stable position in standing or sitting

Reactive balance Recovering from an unexpected perburbation (hinder)

Proactive (Anticipatory) balance Activating balance in advance

Gång kännetecken Progression, postural kontroll, adaptation

Progression Förflyttning framåt genom en följd av koordinerade muskelaktiviteter som driver kroppen i önskad riktning

Postural kontroll Orientering, stabilitet

Adaptation Anpassning av förflyttningen för att mäta de mål individen och omgivningen har på uppgiften.

Proaktiv kontroll Planerar hur rörelsen ska utföras utefter sensorisk information

Stötdämpning fasen i gångcykeln där foten träffar marken, vilket gör att COM förflyttas framåt med kroppens rörelse

Progression Framåtdrivning

Energibesparande Muskelkraft mot gravitationen, balans, ta steg, forward momentum

Stödfas 60% Hälisättning, Belastningssvar, Mittfas, Frånskjut

Svängfas 40% Tidig svängfas, Sen svängfas

Åldersrelaterade förändringar på postural kontroll Motoriska system, Perceptuella system

Motoriska system Muskelsvaghet, rörlighet, nedsatt timing av muskelsvar/synergier, Cokontraktion

Perceptuella system Somatosensorisk nedsättning, synförändring, vestibularis förändring, oförmåga att kompensera för ett nedsatt system.

Mikrosystem Den närmaste miljön där direkt kontakt sker, tex Familj, skola, vänner, fritidsaktiviteter

Mesosystem Samband mellan olika mikrosystem, tex samspel mellan hem och skola, föräldramöten

Exosystem Indirekt påverkan från miljöer individen inte deltar i, tex föräldrars arbetsplats, kommunpolitik

Makrosystem Samhälleliga och kulturella strukturer, tex normer, lagar, värderingar, religion

Kronosystem Tidsdimensionen, förändringar över tid, tex skilsmässa, flytt, pandemier, teknikutveckling

Ekologisk systemteori Bronfenbrenners utvecklingsmodell

Ekologisk systemteori Inflytelserik teori inom utvecklingspsykologi som förklarar hur en individs utveckling påverkas av olika nivåer av omgivande miljöer.

Piaget Den kognitiva vetenskapens fader

Sensomotoriska stadiet 0-2 år. barnet lär sig sensoriska upplevelser och motoriska aktiviteter, förstår världen genom att agera på den tex greppa, suga, kasta, Utvecklar objekt permanens förståelse att saker finns även fast de inte syns

Preoperationella stadiet 0-7 år, börjar använda symboler (tex språk, bilder) för att representera objekt, tänkandet är egocentriskt, svårt att se saker ur andras perspektiv, begränsad förståelse för logik och tid

Konkreta operationernas stadium 7-11, utvecklar logiskt tänkande kring konkreta objekt och händelser, förstår begrepp som konservering, tex mängd är konstant trots olika form, kan klassificera, sortera och förstå orsak - verkan

Formella operationernas stadium Utvecklar abstrakt och hypotetiskt tänkande, kan resonera kring idéer, framtid, moral och vetenskap, förmåga att tänka logiskt även utan konkreta exempel

Sociokulturell teori Den betonar att människans utveckling och lärande sker genom social interaktion och kulturell kontext – alltså att vi lär oss genom att samspela med andra i vår omgivning.

Social interaktion Barn lär sig genom att delta i aktiviteter tillsammans med mer kompetenta individer (t.ex. vuxna, lärare, äldre barn). Kunskap överförs genom språk, dialog och gemensam problemlösning

Språk Språket är inte bara kommunikation – det formar hur vi tänker. Inre tal (att tänka för sig själv) utvecklas ur yttre dialog.

Den proximala utvecklingszonen Skillnaden mellan vad barnet kan göra själv och vad det kan göra med stöd. Lärande är mest effektivt när det sker inom denna zon – med hjälp av vägledning eller "scaffolding".

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut