Modul 1 (kapitel 1-4)

Teoretisk modell Antaganden som ger en förenklad bild av verkligheten

Empirisk undersökning Samband mellan variabler. Statistisk data

Experiment Sätt för ekonom att besvara frågor. Observerar hur människor integrerar

Avtagande marginalnytta nyttan av varje krona blir mindre på marginalen

Korrelation Samvariation

Kausalitet Orsakssamband

Efterfrågekurva Bestämmer betalningsvilja. Lutar ner eftersom konsumenter föredrar ett lägre pris framför ett högre pris

Lagen om efterfråga Konsumenter köper mer av en vara om priset minskar och mindre om priset ökar

Marknadsefterfrågan Summan av alla individers efterfrågan

Utbudskurva Beskriver hur mycket producenter är villiga att bjuda ut beroende på pris. Lutar uppåt

Lagen om utbud Utbjuden kvantitet ökar ju högre priset är

marknadsjämvikt utbud = efterfråga

Överutbud situation där priset är högre än jämviktspriset

Överefterfråga situation där priset är lägre än jämviktspriset

Normal vara normal vara köper vi mer av om vår inkomst ökar

inferiör vara Köper mindre av om vår inkomst ökar

Giffen-vara Beror på priset, konsumerar mer ju dyrare det blir. Tex lyx-klockor

Komplement Måste konsumeras tillsammans. Går priset på den ena upp kommer man inte heller köpa den andra. Tex högersko och vänstersko

Substitut Vanligaste typen av vara. Går priset på tåg upp kommer efterfrågan på buss öka

Paretoeffektivitet En situation där det är omöjligt att förbättra för någon utan att samtidigt försämra för någon annan

Positiv efterfrågechock Kan sälja mer för samma pris, tex lyckad reklamkampanj

Negativ efterfrågechock Kan sälja färre varor för samma pris, tex icke-digitala miniräknare Facit

Positiv utbudschock För samma pris kan man utbjuda mer enheter av varan, tex pga förbättrad produktionsteknik

Negativ utbudschock Något händer så man inte kan utbjuda samma kvantitet, tex skörden slår fel, temporär elektricitet brist, …

Konsumentöverskott KÖS eller CS. Skillnaden mellan det maximala priset en konsument är villig att betala och marknadspriset, dvs outnyttjad betalningsvilja

Producentöverskott PÖS eller PS. Skillnaden mellan marknadspriset och det lägsta priset producenten hade varit villig att sälja för.

Total välfärd konsumentöverskott + producentöverskott

Prisgolv Det lägsta priset en vara får ha. Rör sig inte endast om priset på varor, utan även löner osv. Tex minimilöner.

Pristak Det högsta priset en vara får ha. Tex hyresregleringar

Kvantitetsregleringar Begränsar hur mycket företag får producera

Välfärdsförlust eller DWL (dead weight loss) den välfärden vi går miste om genom att införa en reglering.

Konsekvenser av ett prisgolv En del av det som tidigare var konsumentöverskott, blir nu istället producentöverskott → Överskottsutbud

Konsekvenser av ett pristak Konsumentöverskottet ökar; folk kommer efterfråga mer än vad som finns, medan producentöverskottet minskar → Överskottsefterfrågan.

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut