Mitesh Kataria

Alla Inga Spara

• pareto-optimalitet ingen kan få de bättre utan att någon får det sämre
• Marknadsmisslyckande behov av statligt delaktighet, konsekvenser av detta är att det inte blir det rätta samhällsekonomiska värdet, motiverar statliga interventioner och allokeringen av kollektiva varor
• Positiva påståenden (förklara och göra prognoser) Hur något är och vad som kommer ske, t.ex priset på bensin stiger leder till minskad konsumtion
• Normativa påståenden Hur något borde vara, baserat på värdeomdöme om något är bra eller dåligt. T.ex om bensinpriset höjs så är detta bra för att det gynnar miljön
• Externalitet När konsumtionen eller produktionen påverkar en tredje part utan dess samtycke
• Grundläggande beslutsregeln i samhällsekonomin är om fördelen av en handling är större än kostnaden så bör vi göra den
• Alternativkostnaden Allt vi gör har en alternativ användning, genom val uppoffrar vi därför saker, studera leder till ingen lön osv
• Konsekvensialism fokuserar på utfallen och inte avsikten, avvägningar mellan bra och dåligt och inte baserat på principer
• Indifferenskurvor Vilka kombinationer av två olika varor som rangordnas lika (ger samma nytta) Ett indifferent alternativ mellan två alternativ ger de samma nytta
• Konvexitet en mix av varor är bättre
• Utilitaristisk social välfärdsfunktion Utgår från att totala nyttan i samhället skall maximeras (W).Summera individuella nyttorna
• Rawls social välfärdsfunktion Utgår från att samhället skall eftersträva att de sämst ställds skall ha så bra som möjligt. Nyttan börmaximeras för de sämst ställda
• Betalningsviljan (WTP) för miljövaran visar hur mycket man sommest kan minska individens inkomst om miljövaran ökar från 𝑥0฀ till𝑥1฀, utan att påverka individens välfärd
• Kompensationskravet (WTA) för miljövaran visar hur mycket man måste öka individens inkomst ommiljövaran minskar från 𝑥1฀ till 𝑥0฀ utan att påverka individens välfärd.
• En normativ beslutsmetod är CBA undersöker om projektets totala betalningsvilja är högre än kostnaden
• Enkla beslutsregeln Om totala betalningsviljan, med andra ord summan av betalningsviljorna, i samhället är högre äntotala kostnaden så är CBA positiv till projektet.
• Hick-Kaldor effektivitet Projektet kan genomföras om vinnarna av projektet hypotetiskt skulle kunnakompensera förlorarna av projektet.
• Mer avancerad beslutsregel Om den viktade totala betalningsviljan, dvs summan av viktade betalningsviljor, i samhället är högreän totala kostnaden så är CBA positiv till projektet. Därmed kan viktning ge en större vikt till låginkomsttagare, som har högre marginell nytta avinkomsten, i CBA. Viktningen innebär att den totala nyttan i samhället har maximerats (utilitarianskvälfärdsfunktion) fastän marginella nyttan är olika för olika inkomstgrupper
• Deskriptiv etik Ett område handlar om att beskriva vad en grupp människor har för uppfattningar om rätt och fel. Manundersöker och beskriver människors moraluppfattningar. Och skillnaden
• Normativ etik inom normativ etik försöker man svara på frågan om vad som är rätt och fel och ge skäl för sinuppfattning? Är det en rimlig uppfattning? Vilka argument talar för att det är rätt att tänka så? Kritiskgranska olika ståndpunkter.
• Metaetik - värdeteori Inom metaetiken diskuterar man om det överhuvudtaget finns något sådant som rätt och fel imoraliska frågor. Finns olika skolbildningar - vad är det som har egenvärde?
• Pliktetik det karaktäristiska för pliktetik är att plikter ses som moraliskt primära oavsett konsekvenser
• Miljöetik är tillämpad etik Miljöetiken utgör studiet av normer och värderingar när det gäller just miljörelaterade frågor.Vilken moral ska gälla mellan människor och naturen? Vad har vi för ansvar och plikter i denna relation?
• Moraliska agenter kan agera rätt eller fel och kan hållas moraliskt ansvariga för beteende
• Moraliskt ansvar följer med avsiktliga handlingar. Endast beslutskapabla och medvetna människor –samt vissa högt utvecklade djur uppfyller kriteriet för moraliskt agentskap. Men agentskap är dockinte binärt (ja/nej) utan fråga om grader.
• Snäv natursyn Människan är skiljt från, och upphöjt över djur & natur. Ekonomiska och sociala systemet äroberoende av ekologiska systemet och att ekosystemet är nästintill orubbligt
• Vid natursyn Allting inklusive människan lika del av naturen.Kritik: om agentskap nästan uteslutande besitts av människan så skiljer sig människan från djur och natur.
• Mixad natursyn En del av människan förbunden med naturen, och en del särkopplad därifrån.
• Moralisk status handlar om vad och vilka som omfattas avmoralen och ska tas direkt hänsyn till. Man kan ha moralisk status utan att ha moraliskt ansvar/agentskap
• Egocentrism “Egot" är det centrala i denna teori. Egot - "en själv" som moraliskt subjekt, är det enda som spelar endirekt roll för moralen. Allt annat spelar roll, och ska alltså tas hänsyn till, endast om eller i den måndet påverkar just en själv
• Antropocentrism Endast människor som har direkt moralisk status och är värda direkt moralist hänsynstagande.Utesluter också djur och växter. Men mer omfattande än egocentrismen eftersom att man behöver tahänsyn till andra människor.
• Sentientismen Förmågan att känna, uppleva smärta och njutning har en moralisk status oavsett om det är människoreller inte.
• Biocentrismen Allt som i någon mån lever har direkt moralisk status i samma mån, både människor, djur och växter
• Ekocentrismen Ekologiska helheter, som till exempel ekosystem, direkt moralisk status oberoende av de individuellakomponenter som bygger upp dem. Betraktar helheter snarare än individuella delar - holistisk snarareän individualistisk. Värderar abiotika (icke-levande) och biotika miljön i ekosystemet lika
• Axiologi studiet av eller läran om värde. Inte samma sak som idéer om vilka som omfattas av moralisk status, däremot är de sammanflätade
• Hedonism Lycka och välbefinnande
• Prefernetalism tillfredsställande av Preferenser (och inte känslan av tillfredsställelse)
• Axologisk Libertarianism Frihet, kopplat till autonomiprincipen, rätten till självbestämmande
• Livism Levande organismer har eget värde
• Perfektionism Perfektion är det finalt värdefulla.
• Värdepluralism, objektiv-lista teorin Många olika grejer har egenvärde, frikopplat från lycka
• Värdeholism helheter

Alla Inga Spara