miljövetenskaplig baskurs

Alla Inga Spara

• decoupling ekonomisk tillväxt med hållbar utveckling
• atmosfärens 3 huvudsakliga gaser, storleksordning kväve, syre, argon
• långlivade växthusgaser (typisk klimatpåverkan) koldioxid, lustgas N2o, metangas CH4, freoner
• kortlivade gaser (typiska luftföroreningar) ozon O3, svaveldioxis SO2, kväveoxider NOx
• polär mer positiv på en sida och mer negativ på andra
• deposition gasform till fast form
• kända primära luftföroreningar (SDS) Sot, dioxiner, svaveldioxid
• sekundära luftföroreningar ozon, svavelsyra
• kända luftföroreningar PM, kväveoxider, VOC, metaller
• Klassisk Smog sot, svaveldioxid (primära luftföroreningar) orsakas av inversion
• fotokemisk smog Ozon bildas genom reaktion solljus, kväveoxider och VOC. Orsakas av mycket trafik, värme, stillastående högtryck
• vad orsakar surt regn? svaveldioxid från förbränning som oxideras till svavelsyra/kväveoxid som oxideras till salpetersyra
• effekter på försurat vatten? förstör biologiskt material, ökar vissa metaller och urlakning av näringsämnen (näringsfattigt)
• FREONER CFC Klorfluorkarboner
• KLIMAT genomsnittligt väder över tid (ca 30 årsperiod). Den styrs av energi balanserna på jorden
• Biosfären Organismer
• Hydrosfären flytande vatten
• Skillnad mellan växthuseffekten och växthus Den uppvärmda luften kommer inte ur från växthuset, därmed har de inte lika komplex strålningsbalans som växthuseffekten på jorden.
• Viktigaste växthusgasen H20
• Vad bildas av nedbrytning i syrefri miljö metangas
• Konvektion resulterar i att temperaturskillnaderna mellan olika luftlager inte är så stora
• El nino Här förändras oftast lufttrycket under vissa perioder som förändrar vindhastigheterna, nederbördena, temperatur osv
• externa/naturliga faktorer till klimatförändring solintesitet, jordens bana/lutning,
• RCP scenarion på hur växthuseffekten kommer att förstärkas i framtiden (8,5 grader/ 2,6 grader)
• Verkningsgrad nyttiggjord energi eller tillförd energi
• Exergi mängden potentiellt arbete i ett system i en viss omgivning; betecknar energikvaliteten.
• biobränslen exempel från skog, åkrar och som restprodukter - Avfall & avloppsslam, rötning (syrefri nedbrytning) leder dock till metangas
• solceller PV (el)
• termiska solfångare värme
• CSP concentrated solar power - speglar som koncentrerar strålningen och sen värms vatten
• förbränning av fossila bränslen bildar? koldioxidutsläpp men även svavelsyra, tungmetaller och kväveoxider (beror på förbränningstemperatur).
• naturgas 30% mindre koldioxidutsläpp tillskillnad från kol olja på grund av att den har vätemolekyler
• Kondenskraftverk Innebär att värme kyls bort. Ger bara el men mer än vad kraftvärmeverket gör. Verkningsgrad: 30-55%
• Värmeverk Ger värme, verkningsgrad på 90%
• kraftvärmeverk Kraftvärmeverk. Ger el och värme. Ger lägre el än kondenskraftverk men mer total energi kan fås ut såhär. Däremot är el mest värdefullt. Verkningsgrad: 60-80% (varav 30% på el)
• nackdelar biobränsle kan konkurrera med matproduktion, höja pris på mat göra det sämre för redan fattiga, påverka biodiversiteten, inte alltid växthusneutralt, bevattning
• Negajoules Den energikonsumtion som världen har undvikt på grund av att tekniken har blivit mer energieffektiva.
• Passivhus extra bra isolering, solvärme, solceller, el-element, ventilation med minst 75% värmeåtervinning
• CCS (Carbon capture and storage) Installeras när koldioxiden är i rören som man sedan trycker ner i marken. Nödvändigt då länder troligtvis inte kommer låta sina fossila resurser vara kvar i marken!
• Lagra energi exempel Pumpa tillbaka vatten i magasin på natten - Lagra värme i vattenmagasin - Särskilda vattenreservoarer för pumpning - Producera H2 vid överskott på el, Elbilar uppkopplade på elnätet
• Outcome vulnerability - “Naturvetenskapligt” Linjär tolkning och ett kvantitativ perspektiv av hur sårbart ett område är för klimatförändringarna. Mätbar dataUtgår från framtida klimatrisker, dvs utsatthet→ hur den utsätter områdets känslighet. 2. Mätbara vinster och förluster i samhället 3. Vad har samhället för anpassningkapacitet för att förmildra riskerna → teknologi, infrastruktur, socioekonomi. 4. Slutsats om hur sårbart samhället är för klimatförändringarna i form av ett index.
• Contextual vulnerability - “Problematisering” Utgår genom att analysera orsakerna till sårbarheten i ett område. a. Klimatförändringar b. Biofysiska strukturen c. Socioekonomisk situation såsom fattigdom, korruption. 2. Den här sårbarheten kan sen påverka anpassningsförmågan. Är exempelvis politiken villig att ta hänsyn till klimatförändringar kommer anpassningsförmågan att vara högre. Därmed finns det flera faktorer som spelar roll innan en åtgärd tas. Här är det osannolikt att bara ta hänsyn till klimatförändringarna isolerat.
• Marginalnyttan marginalkostnaden: vinst och en förbättring
• Cap and Trade system ett utsläppstak som begränsar de samlade utsläppen inom EU (det sänks stegvis)
• Vad kallas utsläppsrätt inom EU ETS? EUA (EU Allowances)
• Strategi om man ser miljöfrågan som ett hot? reaktiv strategi
• Strategi om man ser miljöfrågan som en möjlighet? Proaktiv strategi
• Vad avgör om ett företag ser miljöfrågan som hot eller möjlighet? Kunskapsnivå, känslomässiga associationer (neg el pos) och värderingar Förväntade ekonomiska konsekvenser (vinst eller förlust) Känslan av kontroll (kontrollerbart eller okontrollerat)
• Business above all Affärerna är det viktigaste, öka vinsten. Miljö är inte företagens uppgift, de följer endast lagen
• Trade off De gör de billigaste åtgärderna som är lönsamma. Hög miljöprestanda påverkar ekonomin negativt.
• win-win affärer och miljö går hand i hand och har en syn att miljön påverkar affärer positivt. Miljö integreras i strategi.
• Tre huvudsakliga drivkrafter att jobba miljövänligt 1. Konkurrenskraftigt 2. bevara legitimitet 3. socialt ansvarstagande
• förutsättningar för allmänningarnas tragedi gemensam resurs, rivalitet om vem som ska bruka resursen, kortsiktigt tankesätt
• Oströms svar på hur en allmän resurs ska hanteras på bästa sätt 1. små samhällen, hög tillit, tydligt avgränsad vilket leder till hög bevakning, brukarna bestämmer reglerna
• Lustgas N2O kommer naturligt från hav och skogsmark, och har ökat med ca 20%. Vi släpper ut det från gödslad jordbruksmark men också från industriella processer, som framställning av salpetersyra och förbränning.
• sektorsintegrering att miljöfrågan ingår i alla sektorer och områden
• decentralisering att frågor har olika plan och är inte bara en nationell fråga
• Diffusering/individualisering kopplat till individens konsumtion och kan ofta vara svåra att koppla och att se samband, diffusa
• homogenisering Fler börja tycka lika om miljöfrågan
• Shifting baseline vår syn ändras på vad som är normalt
• tre huvudsakliga styrmedel Regleringar (piskan), ekonomiska (moroten), information (predikan)
• steer and not row ex på organisering, staten styr men utför inte
• Autonomiproblemet hur långt kan det offentliga inskränka det privata? Vi har en rätt att själva välja vilket liv man vill leva. Ex att köra en veteranbil eller andas frisk luft.
• Styrningsproblem kompromisser, födelningspolitiska
• Implementeringsproblem oförutsägbarhet. En förvrängd effekt är ex att en viss padda åt upp skadeinsekter på en viss plats. Den togs till australien och fungerade inte lika bra (hade ej naturliga fiender).
• instrumentell legitimitet bygger på det system som finns, att de levererar det man vill ha t.ex god skola
• proceduriell legitimitet exempelvis att beslutsprocessen är demokratisk och därför legitim
• Känslighet ökar sårbarheten och anpassningskapacitet är: Socio-ekonomiska, teknologiska och infrastruktur. .
• aktör påverkar
• reaktör den som påverkas
• kvalitativ analys vilka kemikalier det är
• kvantitativ analys hur stor mängd av en viss kemikalie
• Pops (persistent organic pollutants) rganiska föreningar som inte bryts ner i naturen. De är motståndskraftiga mot olika processer. De är halv-flyktiga och är olösliga i vatten. De kan färdas långa sträckor och tas upp av organismer, det leder till att de har stora effekter på miljö och människor. Exempel på några är ftalater, bromerade flamskyddsmedel, PCBer och klorerade kolväten.
• toxin ett giftigt ämne som produceras av levande celler
• PBT persistenta bioackumuleras toxiska
• CMR cancerframkallande mutagena reproduktionstoxiska
• EC50-test när 50% av populationen har påverkats av en viss koncentration
• Testorganismer De bör vara en välkänd och representativ art som är tillgängliga i ett visst antal.
• negativa kontrollen testgrupp, behandlas samma fast utan kemikalien
• positiv kontroll testorganismen behandlas med en studerad kemikalie med känd effekt för att mäta organismens normaltillstånd/känslighet
• viktiga effekter ecotoxikologi mortalitet, morbiditet eller tillväxt
• modes of action Vissa kan binda direkt till DNA, vilket kan leda till mutationer eller cancer effekter. Fettlösliga ämnen påverkar lipidmembranet rund celler, det kan leda till läckage eller förändrar funktionen. Kemikalier kan också binda till proteiner och påverka processer. De kan vara lika proteinet och ta dess plats. Detta kan ex göra att det producerar äggprotein i en manlig art, pga mRNA har stimulerats. Motsatsen heter androgena, då honor exponeras för testosteron.
• oxidation när någonting reagerar med syre. OH-grupper katalyserar reaktionerna så det går snabbare. Detta leder till att de blir mer vattenlösliga och blir inte längre flyktiga och är hellre i flytande form.
• Surt regn orsakas av att svaveldioxid (kommer från förbränning) åker till atmosfären och omvandlas till svavelsyra. Även Kväveoxider från trafiken omvandlas i atmosfären till salpetersyra. Detta kan ofta transporteras långt innan det regnar.
• tre system Första är utifrån ett aktörsperspektiv. Om man anser att alla ska få släppa ut lika mycket påverkar det miljön. Ställer vi krav dumpar vi deras miljöpåverkan. Man tar inte hänsyn till vad ex sjön tål bara hur mycket varje verksamhet släpper ut. Det andra är utifrån reaktörsperspektiv (med miljökvalitetsnormer). Finns det ett max och två verksamheter uppfyller det kan det inte starta ett nytt företag då det redan är fullt. Tredje är en kombination. Istället för att kräva att en skär ner mycket på sina utsläpp kan de nyare verksamheten betala för den gamla så att den minskar. Detta blir billigare än att rena sina egna utsläpp.
• tillfällig privatisering way out west
• territorialisering gröna allmänningar specifikt syfte
• miljörättvisa tar upp frågan om människors värderingar, tillgång och användning av landskapet. Ex delaktigheten vid planering.
• Översiktsplan visar planerad markanvändning, bebyggelseutveckling och bevarande inom hela kommunens yta. Den ska vara som medlare mellan länsstyrelsen och kommunen. Man prövar om den varje mandatperiod och är vägledande. Kravet på en sådan står i plan och bygglagen. Man sätter upp egna målsättningar. Det är som en framtidsplan över hur kommunen ska använda sin mark. Var man vill lägga olika företag och verksamheter. Staten kan också lägga sig i.

Alla Inga Spara