Mikro Kapitel 19-20

Alla Inga Spara

• Inkomsteffekt på arbetsutbudet Den förändring av arbetsutbudet som beror på ändrad inkomst.
• Substitutionseffekt på arbetsutbudet Den förändring av arbetsutbudet som beror på förändrat relativpris på arbete och fritid.
• Monopson Situation när det bara finns en köpare på en marknad.
• Statistisk diskriminering När individer med viss grupptillhörighet behandlas annorlunda på grund av förväntningar om genomsnittliga egenskaper hos gruppen.
• Preferensbaserad diskriminering Särbehandling på grund av motvilja mot individer som tillhör vissa grupper.
• Marknadsmisslyckanden Situationer där marknaden inte leder till en effektiv resursallokering.
• Reservationslönen Den minsta lön som krävs för att någon ska söka sig ut på arbetsmarknaden.
• Arbetsfri inkomst Inkomst som inte kräver någon arbetsinsats från individen, exempelvis ett arv eller en ersättning från välfärdsstaten.
• Transferering Inkomstöverföring (ofta genom välfärdsstaten).
• Moralfilosofi Lära om vad som är gott och ont.
• Utilitarism Moralfilosofi som går ut på att den totala nyttan i samhället ska maximeras.
• Social välfärdsfunktion Funktion som anger den totala nyttan i samhället som en funktion av individuella nyttor.
• Egalitarism Idén att en rättvis fördelning är en fördelning där alla har det lika bra.
• Rawls maximin-princip Idén att samhället bör arrangeras så att de sämst ställda har det så bra som möjligt.
• Procedurrättvisa Idén att rättvisan i en viss fördelning beror på hur fördelningen uppstått, inte på hur fördelningen ser ut.
• Libertarianism Idén att individen har ett antal okränkbara rättigheter, inklusive äganderätten, vilket gör att skatteuttag i princip är att betrakta som stöld.
• Public choice Skola inom nationalekonomin där politik och förvaltning analyseras på basis av antagandet att väljare, politiker och byråkrater framför allt styrs av sitt egenintresse.
• Okuns läckande hink En metafor för de kostnader det innebär att omfördela från rik till fattig.
• Nyttomöjlighetskurvan Modell för att beskriva nyttofördelning mellan två personer under olika tänkbara resursallokeringar.
• Sociala indifferenskurvor Kurvor som representerar fördelningar av nytta mellan Anna och Bengt som är lika bra enligt en viss idé om rättvisa.
• Välfärdsteorins första huvudsats (det första välfärdsteoremet) Det teoretiska resultatet att jämvikten i en marknadsekonomi utan marknadsmisslyckanden är Paretoeffektiv.
• Kaldor–Hicks-kriteriet En förändring med både vinnare och förlorare uppfyller Kaldor–Hicks-kriteriet om det är möjligt för vinnarna att kompensera förlorarna och ändå ha det bättre.

Alla Inga Spara