Metod B

Diskursanknytning Koppla till tidigare forskning inom samma fält

Kumulativ Knyt an till tidigare forskning och bygg vidare (börja ej om)

Vetenskapligt språk Precision och tydlighet

Intersubjektiv Forskaroberoende, genomskinlig och värderingsfri

Beskrivande forskningsproblem var, när, hur, vem och vilka. Kartläggande

Förklarade forskningsproblem Varför. Förklarar samband, oberoende och beroende variabler ofta synliga

Ontologiska frågor Frågor om verklighetens beskaffenhet

Epistemologiska frågor Frågor om kunskapens natur och vilken kunskap som är möjlig att nå

Termer Ord/etiketter som sätter namn på begrepp och fenomen i världen

Begrepp Föreställningar/tankekonstruktioner där gemensamma egenskaper är preciserade

Fenomen Alla fall av ett begrepp och finns irl

teoretisk definition begreppets egenskaper preciseras med andra teoretiska begrepp

operationella indikatorer anvisningar om hur mätningar av teoretiska begrepp ska gå till

Normativa forskningsproblem konstruera goda argument fö vad som är acceptabelt mänskligt handlande (bör)

Paradoxtänkande endast det paradoxa är intressant att undersöka

inomvetenskapligt problem hittar en lucka i existerande forskningsfält

samhälleligt problem har ofta ursprung i enskilda händelser och observationer

begreppsutvecklande studier begreppsutredande + empiriska pilotstudier

begreppsutredande studier utvecklar begrepp utan att testa empiriskt

empirisk pilotstudie generalrepitition i miniformat där begrepp testas

teoriprövande studier prövar en teori i försök att antingen styrka eller försvaga teorin

teorikonsumerande studier använder en teori för att förklara ett empiriskt fenomen

teoriutvecklande studier utvecklar teorin, hittar nya förklaringar till fenomet som studeras

teori innehåller beskrivning av kausal mekanism och varför det är på det sättet

hypotes antagande om något konkret avgränsat i tid eller rum

perspektiv antaganden (axiom) som ofta är svåra att testa empiriskt

Datamatris schematisk uppställning över det vi undersöker

analysenheter de objekt som undersöks

variabler egenskaper hos analysenheterna som ska förklaras/beskrivas, varierar

variabelvärden värden egenskaper kan anta

beroende variabel beskriver variationen i den egenskap vi vill förklara

Oberoende variabel beskriver variationen i egenskapen som vi tror kan förklara variationen i den beroende variabeln

Absoluta variabler egenskaper som endast refererar till analysenheterna, vanligast

Relativa variabler egenskaper som refererar till andra analysenheter (ex rangordningar)

Kontextuella variabler egenskaper som refererar till superanalysenhet (klass där alla analysenheter ingår, ex andel som röstade på S om alla är från samma valkrets)

Kollektiva variabler egenskaper som relaterar till en subanalysenhet (delmängd av analysenheten)

mätning fylla datamatrisen

Begreppsvaliditet frånvaro av systematiska fel, överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator

Resultatvaliditet Begreppsvaliditet + reliabilitet, Huruvida vi mäter det vi säger att vi mäter

hög reliabilitet frånvaro av slumpmässiga fel

intern validitet välgrundade slutsatser i studien

extern validitet möjligheterna att generalisera studiens slutsatser

översättningsproblemet svårigheten i att översätta teoretiska begrepp till operationella indikatorer

Resonemangsvaliditet Öka begreppsvaliditet genom att resonera sig fram. Ex göra som någon annan, göra det som känns rimligt (face validity)

Empirisk validitet Öka begreppsvaliditeten via kriterievaliditet eller samvariationsvaliditet

Kriterievaliditet Har flera operationella indikatorer och testar sedan det statistika sambandet dem emellan. Om något har svagt samband med resten så utesluts denne

Samvariationsvaliditet Är O1 en bra operationalisering av T1? T2 samvarierar med T1, T2 operationaliserad till O2, finns starkt samband mellan O1 och O2? I sådana fall O1 är bra operationalisering av T1

Split-half Test av reliabilitet, delar slumpmässigt in urvalet i två vid en tidpunkt, jämför

test-retest Testar reliabilitet, gör om mindre del av testet

intrakodarrealiabilitet Gör själv om analysen via test-retest

interkodarreliabilitet Någon annan gör om analysen via test-retest

population den grupp av fenomen som undersökningen vill uttala sig om

3 sätt att göra urval på samtliga fall, strategiskt urval, slumpmässigt urval

analytisk generalisering forskaren strävar åt att generalisera resultaten till en teori på motsvarande sätt som experimentella forskare gör

Kritiska fall (2 versioner) Gynnsamma och ogynnsamma omständigheter

Gynnsamma omständigheter Fallen hämtas från situationer där omständigheterna är gynnsamma för de teoretiska föreställningarna

Ogynsamma omständigheter Fallen hämtas från situationer där omständigheterna är ogynsamma för de teoretiska föreställningarna

illustrerande fallstudier handplockade exempel för att visa ens egna teoretiska föreställningar

Typiska fall logik för generaliseringar, så länge det undersökta fallet inte skiljer sig systematiskt från andra fall kan vi anta att reslutatet går att generalisera

tankekategorier ?

teoretisk mättnad offensivt argument, säger att man hittat samtliga relevanta förhållningssätt/tankekategorier som finns i populationen

defensivt argument framhåller ej att man hittat allt, men att det man hittat faktiskt finns på riktigt

innehållsanalys undersökning av innehållet i skriftlig, muntlig eller bildmässig framställning

kvantitativ undersökningen baseras på likvärdiga uppgifter om så pass många analysenheter så resultatet kan analyseras med numeriska värden

kodningsregler instruktioner hur analysenheters variabelvärden ska kodas

formvariabler egenskaper som säger något om formalia snarare än innehåll

innehållsliga variabler egenskaper som säger något om innehåll snarare än formalia

kodningsprinciper (2 st) huvudandelsprincipen, totaltäckningsprincipen

huvudandelsprincipen kodningsprincip, klassificeras utefter det som är mest framträdande (huvudandelen)

totaltäckningsprincipen kodningsprincip, dela upp svårkodade analysenheter i två

kvalitativ textanalys analysera texter via noggrann läsning av delar, helhet och kontexten den befinner sig i

intersubjektiv mening en texts mening är delad av flera aktörer (vi tolkar mycket likande)

systematiserande undersökningar kvalitativ textanalys, reda ut texters meing tematiskt och systematiskt

Kritiskt granskande undersökningarna kvalitativ textanalys, klargör idéer i texter och granskar dessa

argumentationsanalyser kvalitativ textanalys, granska kritiskt och värdera styrkan i argument

kritisk analys kvalitativ textanalys, maktanalystisk ansats (ex diskursers makt, postkolonialism)

Diskursanalys kvalitativ textanalys, analyserar diskurser (språk & praktik)

aktörscentrala studier viktigt VEM som skriver

idécentrala studier fokus på texternas innehåll

typiskt material ingen anledning att tro att resulatet skulle skilja sig åt i annat material

kritiskt material material som ställer saker på sin spets

avstånd mellan text och uttolkare hur bekant forskaren är med den miljö texten producerats

kvantifiering i kvalitativ textanalys, lägger till kvantitativa inslag

the logic of discovery slutsats kommer i slutet av resonemang

the logic of presentation slutsats presenteras i början av resonemanget

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut