matspjälkningskanalen

Alla Inga Spara

• matspjälkningssystemets huvudfunktioner o Nedbrytning av maten vi äter och upptag av näringsämnen, mineraler, spårämnen och vätska som cellerna i kroppen behöver
• tuggning/sväljning innebär? Selektion av vad man ska/inte ska äta, uppdelning till mindre bitar, fuktning genom salivsekretion och enzymatisk spjälkning av kolhydrater via amylas i spott.
• mekanisk sönderdelning/knådning innebär att? Motilitet = rörelse i magsäck och tunntarm. Segmenteringsrörelser knådar/sönderdelar maten. Peristaltiska rörelser förflyttar maten i riktning mot ändtarmen.
• kemisk nedbrytning innebär att? Amylas i spottet, syra i magsäcken, galla ifrån levern, amylas, proteas och lipas ifrån pankreas.
• sekretion innebär att? Sekretion av vatten och salter in i matspjälkningskanalen ifrån epitelcellerna. Sekretion av skyddande ämnen tex bikarbonat. Sekretion av ämnen som sysslar med kemisk nedbrytning.
• absorption innebär att? Upptag i tarmen efter att maten är nedbruten till sin minsta beståndsdel. Kolhydrater, fett, proteiner, vätska, vitaminer, mineraler och spårämnen.
• exkretion innebär att? Det som blir kvar bearbetas vidare av bakterier i tjocktarmen. Avföringen består vanligtvis av allt det som kroppen inte har användning av eller kan ta upp. Kolhydratrik mat = lite avföring. Fiberrik mat = mycket avföring.
• mekaniska processer tuggas i munhålan, knådning i magsäcken, Motilitet (tunntarmen), Peristaltiska rörelser (tunntarmen) göra maten till mindre bitar.
• kemiska processer enzymer ifrån spottkörtlar, magsyra i magen. Galla ifrån lever/gallblåsan och enzymer ifrån bukspott som tillsammans förenas i tolvfingertarmen.
• fyra acsesoriska körtlar Spottkörtlar = fukt + enzymer Lever = producerar galla till spjälkningen. Gallblåsa = lagrar gallan Pankreas = kontrollerar blodsockret samt innehåller en del viktiga spjälkningsenzymer.
• bukens fyra anatomiska områden HNK = höger nedre kvadrant, lever, galla, tolvfingertarmen - HÖK = höger övre kvadrant, tarmar, blindtarmen - VÖK = vänster övre kvadrant, tjocktarm, bukspottkörteln, mjälte - VNK = vänster nedre kvadrant, tarmar
• svalg och matstrupen Maten förs från svalget till ventrikeln (magsäcken) via matstrupen som är ca 30cm lång och 2 cm i diameter. Finns placerad bakom luftstrupen. - Sväljning = första delen är viljestyrt och sker med hjälp av arr tungan puttar maten bakåt mot svalget. En reflex utlöses när maten möter bakre svalgvägg vilket gör att struplocket stänger luftstrupen så att maten inte ska kunna åka ner där. Stämbanden spänns och stänger igen luftvägarnas öppning. Hela nedre delen av svalget dras även uppåt för att täcka luftvägen helt.
• ventrikeln magsäcken, Fungerar som ett tillfälligt lager för maten och släpper passande små portioner bearbetad mat vidare till tunntarmen. - Tre muskelskikt som alla bidrar till att maten knådas till mindre delar i magsäcken. Motilitet = knådning av maten, omvandlar maginnehållet till en mjuk fin gröt. - Muskelskiktet är särskilt tjockt i nedre delen av antrum och övergår till en ringmuskeln som kallas pylorus. Den muskeln bestämmer hur ofta och hur mycket som ska tömmas ifrån magsäcken till tunntarmen. - Huvudceller som producerar pepsinogen som ombildas till det proteinspjälkande ämnet pepsin i magsäcken. - Parietalceller = producerar saltsyra som dödar bakterier och ombildar pepsinogen till pepsin. Producerar intrinsic factor som är nödvändig för upptag av vitamin B12 - Mucinproducerandeceller = bildar basiskt slem som skyddar magsäcken ifrån magsyran och pepsinogenet. - Endokrina celler = producerar hormon som hjälper till med regleringen av matspjälkningen.
• tunntarmen Delas in i tre delar, dudenum = första delen, tolvfingertarmen. Jejunum = upptag av näring och vätska, mittersta delen. Ileum = minskar absorption, förutom gallsalter och vitamin b12, längst ner. - Tunntarmen ligger rörligt intraperitonealt, fäst till bakre bukväggen via en bukhinna som leder blodkärl, lymfa och nerver till och från tunntarmen. - Invändigt har tunntarmen en enorm yta = stor absorptionsyta = effektiv matsmältning. - Duodenum är den klart viktigaste delen av tunntarmen därför att det är här det mesta av nedbrytningen och absorptionen sker. I duodenum mottar tarmen bukspott och gallsalter ifrån pankreas och lever/galla som är helt nödvändiga för normal matspjälkning. - Viktigaste funktionen = absorption, tunntarmen är platsen där det mesta av både kemiskt spjälkning och absorption sker. - Stor absorptions yta - Duodenum mottar galla ifrån lever och bukspott ifrån pankreas. - Galla = innehåller gallsalter som gör att fett ständigt löser sig till mindre droppar - Bukspott = amylas = spjälkar kolhydrater, lipas = spjälkar fett, proteas = spjälkar proteiner. Bikarbonat = neutraliserar syran i magsäcken. - Tunntarmen har även välutvecklade muskelskit som utövar rytmiska segmenteringsrörelser så att maten mosas och knåda tillsammans med galla och bukspott.
• tunntarmens buktningar - 4 skikt, serosa = yttre, muscularis = tarmrörelser, innanför serosa. Submucosa = bindvävskikt med nerver, lymfa och kärl. Mucosa = slemhinna, epitel, bindväv, lymfa, blodkärl. - Tarmveck = tarmludd (villi). Varje villi har försörjning ifrån lymfkärl och blodkärl. Mikrovilli = finns ovanpå villi = stor yta
• duodenum Duodenum = namnet på den första delen av tunntarmen, mottar galla ifrån gallgången och bukspott ifrån pankreasgången genom papillen som mynnar ut i duodenum. Papillen = gemensam utgång för gallgången och pankreasgången. - Stor yta ger effektiv absorption - Mottar galla som bidrar till nedbrytningen av fett - Mottar bukspott med livsviktiga matspjälkningsenzymer
• colon tjocktarmen, Blindtarm, caecum, appendix - Tjocktarm, colon ascendens = uppåt, transversum = horisontalt, descendens = neråt. Sigmoideum = s, sista delen av tjocktarmen - Ändtarm, analkanalen, anus Det finns inte villi = mindre yta och ingen absorption av näringsämnen i tjocktarmen. Det yttersta muskelskiktet i tjocktarmen består av tre längsgående muskelband som rynkar tarmen och ger den de karakteristiska utbuktningar. - Tarminnehållet som kommer över i tjocktarmen är nästan tömt på alla näringsämnen men lite absorption sker här ändå. Absorption av salter, vätska. - Bakterieflora som bidrar till att producera vitaminer som också absorberas. - Tarmrörelser, muskler som påverkar tarminnehållet. Segmenteringsrörelser, fram och tillbaka, massrörelse = kraftiga och långvariga kontraktioner som skjuter avföringen i riktning mot rektum.
• spottkörtlarna Tre par, framför öronen, under tungan och under käken. - Producerar spott med enzymer. (amylas).
• levern Större delen av levern ligger i övre högre kvadranten precis under diafragma. - Levern är den klart största körteln i kroppen och ca 10 gånger större än bukspottkörteln som är den näst största. - Indelad i två lober, höger och vänster. - I leverporten går gallgången ut, medan portådern och leverartären går in
• gallblåsan Lagringsplats för gallan, Ligger gömd precis under levern, gallgångarna inuti själva levern kallas intrahepatiska. - höger och vänster gallgång är de som kommer ifrån levern. - Galla produceras i levern, lagras i gallblåsan och utsöndras tillsammans med bukspottet i papilla.
• pankreas - Ligger längst bak i magen (bakom bukhinna). Ligger krullar med det tjocka huvudet in mot duodenum och svansen i riktning mot mjälten. - Pankreasgången förenar sig med gallgången precis framför utloppet till duodenum, så att det töms en blandning av bukspott och galla ut i tunntarmen via papilla. - Gallstenar ifrån levern kan blockera utsöndringen av bukspott, som kan resultera i information i pankreas. - Producerar viktiga enzymer för matspjälkningen
• bukhinnan Delas in i två delar, paritetal del = mot bukväggen och visceral del = mot inre organ.
• matspjälkningskanalens blodförsörjning - För att cellerna runt om i kroppen ska kunna använda de näringsämnen som vi äter måste dessa fraktas över till blodcirkulationen. - Tre huvudartärer: truncus coeliacus = bukartären som går till lever, mjälte, magsäck och pankreas. Mecenterica superior = övre tarmkäxartären som går till höger sida om colon och tunntarmen. Mecenterica inferior = nedre tarmkäxartären som går till vänster sida av colon och ändtarmen. - En huvud ven = portvenen, allt blod som kommer ifrån matspjälkningskanalen renas ifrån avfallsämnen och giftiga ämnen i levern innan blodet går över i den generella cirkulationen.- Allt blod som kommer ifrån tarmen via portvenen måste passera levern, levercellerna har förmågan att konjugera giftiga ämnen och kroppsfrämmande ämnen. - Konjugering innebär att förstöra ämnenas effekt, samt göra dem vattenlösliga så att de kan utsöndras med gallan eller via njurarna med urin. Giftämnen absorberas elimineras därmed effektivt. - Många nyttiga läkemedel som tas i tablettform kommer emellertid också inaktiveras och elimineras av levern och det är detta vi kalla förstapassagemetabolism
• ändtarmen och defekationsreflexen - Inre och yttre analsfinkter - Sträckreceptorer i rektum registrerar när det är dags att tömma tarmen, skickar sensoriska signaler till nedre delen av ryggmärgen i CNS. Skickar också signaler om att öka peristaltiska rörelser lokalt i rektum. - Det går reflektoriska parasympatiska signaler till den inre analsfinktern och får den att slappna av. - Det går också att viljestyrt med viljestyrda motorneuroner bestämma att den yttre analsfinktern ska slappna av.
• spottkörtlarnas fysiologi - Fuktar mat och slemhinnor, spott innehåller 99% vatten och ett ämne som kallas mucin som tillsammans fuktar slemhinnorna. - Spott innehåller också amylas = spjälkning av kolhydrater, lysozymer och antikroppar = reducerar antalet bakterier i munnen. Bikarbonat = skyddar tändernas emalj genom att neutralisera syror som bildas av bakterier i munhålan.
• leverns fysiologi - Produktion, producerar galla som är viktigt för matspjälkningen av fett, producerar koagulations faktorer, producerar plasma proteiner, producerar aminosyror, producerar glykogen som är viktigt vid regleringen av blodsockret, producerar angiotensinogen som ingår i blodtrycksregleringen. Producerar röda blodkroppar i fosterlivet. - Nedbrytning, eliminerar både giftämnen, avfallsämnen, mediciner, hormoner ifrån kroppen. Utsöndrar många kroppsegna och kroppsfrämmande ämnen via gallan till avföringen. Gör avfallsämnen vattenlösliga genom konjugering så att de också kan utsöndras via njurarna. - Lager, lagrar fettlösliga vitaminer (A, D, E, K), lager för vitamin b12, lager för järn och koppar.
• gallans fysiologi - Bidrar till spjälkning av fett, produceras i levern och lagras i gallblåsan. Galla fungerar som en emulgator som gör det möjligt att blanda fett och vatten så att fettdropparna blir mindre. - Innehåller gallsalter, bildas ifrån kolestrol, innehåller vattenlöslig del och en fettlöslig del. Gallfärgämne = bilirubin är rester ifrån nedbrytningen av röda blodkroppar och ger gallan gul färg i gallblåsan men brun i tarmen. Kolesterol, vatten, 98% - En emulgator har en vattenlöslig del och en fettlöslig del. Galla ustöndras i duodenum och bidrar till nedbrytningen av fett genom att emulgera fettdropparna ( bildar flera små fettdroppar som med totalt större yta, så att lipas kan lättare spjälka fettmolekylerna. Dropparna blir tillslut så små att de får plats mellan tunntarmens mikrovilli och absorberas därifrån.
• recirkulering - Recirkulering av gallsalter = begränsad mängd gallsalter  vid normal matspjälkning av fett är det behov av mer gallsalter än det levern klarar att producera. För att säkra tillräcklig mängd gallsalter återvinns 95% av gallsalterna via portvenen från sista delen av tunntarmen, endast 5% av gallsalterna försvinner ut med avföringen.
• pankreas fysiologi Produktion av matspjälknings enzym, reglering av blodsockret. - Exokrin funktion = amylas  kolhydrater, lipas  fett, proteaser (trypsin och chymotrypsin)  proteiner. Alla proteaser utsöndras som inaktiva = preenzymer och aktiveras inne i själva tarmen för att de inte ska aktiveras i pankreas och börja äta på kroppens vävnad. Producerar bikarbonat som skyddar tarmslemhinnan och ger optimalt PH för enzymerna i pankreas. - Endokrin funktion = de langerhanska öarna har den endokrina funktionen och producerar insulin och glukagon. Insulin sänker blodsockret genom att öka cellernas upptag av glukos. Glukagon ökar blodsockret genom att stimulera levern till frisättning av glukos.
• nervstyrd reglering - Inre stimuli = sträck i väggen, ändringar i matspjälkningskanalens innehåll - Yttre stimuli = syn, lukt, hörsel  CNS  påverkar spottkörtlar, pankreas och lever. - kort reflex båge = direktkopplingar mellan sinnesceller i matspjälkningskanalen och körtlar/glatt muskulatur. - Långa reflex bågar = påverkning via sympatikus och parasympatikus via CNS
• hormonell reglering - Sträckning i ventrikeln = frisätter gastrin  ökar syraproduktionen i magsäcken + ökad motilitet. Histamin  syraproduktionen ökar + mucinproduktion (slemproduktion) - Fett och aminosyror i duodenum = frisätter CCK  produktion och tömning av galla, tömning av pankreasenzymer. Bromsar magsäckens tömning - Syra i duodenum = frisätter sekretin  basproduktion i pankreas, bromsar magsäckstömningen.
• peristaltik - Motilitet är ett samlingsbegrepp för rörelse i matspjälkningskanalen - När rörelserna har ett rytmiskt rörelsemönster kallar vi det peristaltik. - Segmenteringsrörelser = olika rörelser = knådning, blandar maginnehållet - Massrörelser = peristaltisk våg = maten skjuts i riktning emot ändtarmen. - Retrograd våg = finns endast i tjocktarmen för att hindra avföringen = kräkning uppstår vid ökad buktryck, inte retrograda vågor.
• uppbyggnad av kolhydrater en = monosackarider, två = disackarider, flera = polysackarider.
• uppbyggnad av fett triglycerider = bas glycerol + tre fettsyror. Fosfolipider = cellmembranet . Steroider- Mättat fett =inga dubbelbindningar, omättat fett = har dubbelbindningar
• uppbyggnad av protein - Uppbyggnad av protein = aminosyra = grunden. Flera aminosyror blir till proteiner
• nedbrytning och absorption av kolhydrater Bryts ner med amylas ifrån pankreas och ifrån spottkörtlarna i munnen. Ifrån polysackarider  disackarider  monosackarider. tas upp I blodet genom eptielcellerna
• nedbrytning och absorption av protein Proteaser bryter ner proteinet, ifrån protein till aminosyror. absorberas I blodet genom epitelcellerna
• nedbrytning och absorption av fett Lipas bryter ner fett, gallsalter gör fettdropparna mindre. Triglycerid  monoglycerid  fria fettsyror. absorberas via epitelet till lymfkärlen
• sekundär aktiv transport - Det används ATP i NA, K pumpen på en annan plats, det skapar lågt innehåll av natrium inne i epitelcellerna som utnyttjas sekundärt. = mycket NA på utsidan och lite på insidan. - NA vill komma in i cellen igen och måste då ta med sig glukos, aminosyror och små peptider.
• proteiner - Proteiner är uppbyggda av aminosyror, pepsin ifrån magsäcken startar spjälkningen av proteiner redan där. Proteaser från pankreas är viktigast för nedbrytningen av protein (trypsin och chymotrypsin) - Aminosyror, tri och dipeptider tas effektivt upp via sekundäraktiv transport. - Det finns också peptidspjälkande enzym inne i epitelcellerna som spjälkar resterande tri och dipeptider till aminosyror. I tunntarmens epitel. Aminosyrorna diffunderar till blodkapillärerna.
• kolhydrater - Kolhydrater är i långa kedjor med återkommande grundenheter, både amylas ifrån spott och pankreas medverkar till nedbrytning till olika former av disackarider. (maltos, laktos och sackaros). - Tas upp genom sekundär aktiv transport och spjälkas vidare tillmonosackarider med hjälp av enzymer i epitelcellerna. Monosackarider diffunderar ut till blodbanan.
• fett - Mestadels av fettet i kosten = triglycerider. Fettdropparna emulgeras av galla så att dropparna blir små miceller i duodenum. Monoglycerider och fria fettsyror. - Små fettmolekyler diffunderar genom epitelcellerna. - Inuti epitelcellerna så byggs triglyceriderna upp igen och packas i så kallade kylomikroner tillsammans med kolesterol. - Kan ej flyta fritt i blodet eftersom blodet är vattenlösligt och fettet är fettlösligt. - Blir upptaget av lymfan genom exocytos innan de når blodomloppet.

Alla Inga Spara