Marknadsföring 15/2

Problemupptäckt: Det förstas steget i den industriella köpprocessen: ett problem upptäcks genom interna eller externa stimuli, och detta kan lösas genom att förvärva en vara eller tjänst.

Generell behovsbeskrivning: Enkel beskrivning av det problem som är för handen och hur problemet kan lösas.

Produktspecifikation: Teknisk identifiering av produktens komponenter och egenskaper.

Institutionell marknad: Marknad där skolor, sjukvård, primärvård, kollektivtrafik etc tillhandahålls och offentlig sektor är köpare.

Marknadssegmentering: Uppdelning av en marknad i delmarknader med distinkta behov, karaktärsdrag och beteendemönster, som tilltalas mer effektivt genom att erbjudandet anpassas.

Målmarknadsföring (targeting): Utvärdering av olika segments attraktivitet och val av de segment som företaget har bäst förutsättningar att tilltala.

Differentiering: Utforma värdeerbjudandet så att det har ett annat innehåll än konkurrenternas erbjudanden, dvs har ett högre eller annorlunda kundvärde som innebär en konkurrensfördel.

Positionering: Utforma företagets erbjudande så att det får en tydlig, distinkt och eftertraktad plats i de önskade målgruppens föreställningsvärld.

Geografisk segmentering: Uppdelning av marknaden i olika geografiska enheter som nationer, regioner, provinser, städer och statsområden.

Demografisk segmentering: Uppdelning av en marknad i segment baserat på variabler som ålder, generationstillhörighet, könstillhörighet, familjestorlek, läge i familjelivscykeln, inkomst, yrke, marknadsområde, utbildning och nationalitet.

Ålders och livscykelsegmentering: Uppdelning av en marknad i olika ålders och livscykelgrupper.

Könsbaserad segmentering: Uppdelning av marknaden i segment för män respektive kvinnor.

Inkomst Segmentering: Uppdelning av en marknad efter konsumenters olika inkomstnivåer.

Psykografisk segmentering: Uppdelning av en marknad baserat på konsumenters livsstil, personlighetskaraktäristiska och socialgruppstillhörighet.

Beteendebaserad segmentering: Uppdelning av marknaden i segment baserat på konsumenters kunskap, attityder, användning och reaktioner på en produkt.

Målmarknad: En uppsättning köpare som delar karaktärsdrag och behov som företaget bestämmer sig för att satsa på.

Odifferentierad marknadsföring: En marknadstäckningsstrategi som innebär att man ignorerar skillnader mellan segment och erbjuder hela marknaden samma produkt och erbjudande.

Differentierad marknadsföring: En marknadstäckningsstrategi som innebär att företaget vänder sig till olika segment med olika erbjudanden.

Mikromarknadsföring: Aktiviteter och erbjudanden anpassas efter de specifika behoven hos kunder och lokala miljöer.

Lokal marknadsföring: Varumärken, erbjudanden och kommunikation anpassas efter lokala miljöer.

Individbaserad marknadsföring: Produkter, aktiviteter och erbjudanden anpassas efter individers behov och önskemål.

Positionering: Utforma företagets erbjudande så att det får en tydlig, distinkt och eftertraktad plats i de önskade målgruppernas föreställningsvärld.

Differentiering: Särskilja en produkt, ett varumärke eller ett erbjudande från konkurrenters.

Konkurrensfördel: Fördel gentemot kunderna som skapas genom att erbjuda större kundvärde, antingen genom lägre kostnader eller genom fler fördelar vilka rättfärdigar ett högre pris.

Värdeerbjudande: Den uppsättning fördelar på vilka varumärket är differentierat och positionerat.

Värdeposition: Den uppsättning kundfördelar som erbjuds relativt konkurrenterna.

Varumärke: Representerar allt som en vara, tjänst, organisation, arbetsgivare, person eller region betyder för konsumenter. När du hör någon säga “ikea”, vad tänker, känner eller minns du då? Eller “Cos”, “Ariana Grande”, “Greater Copenhagen”, “Donald Trump” eller “Sahlgrenska sjukhuset”? De är alla varumärken!

Brand equity (varumärkeskapital): Skillnaden på hur produkter och marknadsföringsaktiviteter tas emot av marknaden mellan en produkt med varumärke och en generisk produkt utan varumärke.

Butiksvarumärke (EMV): Ett varumärke som skapats och ägs av återförsäljarledet.

Co-branding: Två etablerade varumärken används tillsammans på en produkt eller i ett erbjudande.

Linjeutvidgning: Utvidgning av existerande varumärken genom t.ex nya former, färger, storlekar, ingredienser och smaker.

Varumärkesutvidgning: Användning av ett existerande varumärke för nya eller modifierade produkter i en ny kategori.

Produkt: Något som kan erbjudas en marknad för köp, användning och konsumtion och som syftar till att tillfredsställa ett behov eller ett önskemål

Tjänst: Aktivitet och kundfördel som är till försäljning och som för köparen innebär problemlösning, behovstillfredsställelse och upplevelser men som inte resulterar i att köparen äger den.

Konsumentprodukter: Varor och tjänster som köps av en slutanvändare för egen konsumtion.

Dagligvaror/lågegagemangsprodukter: Varor som köps ofta, snabbt och utan närmare ansträngningar för att finna rätt produkt.

Kapitalvaror: Varor som köps mer sällan och där konsumenter jämför kvalitet, design, utförande, pris etc noggrant.

Specialprodukter: Produkter som har unika egenskaper eller förutsättningar att genom varumärkesidentifikation få vissa kunder att fatta köpbeslut.

Icke-eftersökta produkter: Produkter som köparen inte överväger att köpa, eller inte ens känner till.

Industriella produkter: Produkter för användning i ett industriellt sammanhang.

Social marknadsföring: Kommersiell marknadsföring används i syfte att påverka individers beteende till det bättre och även skapa ett bättre samhälle.

Produktlivscykeln: Utvecklingen av en produkts försäljning och vinstgenerering över livscykeln. Fem stadier ingår i produktlivscykeln: utvecklings-, introduktions-, tillväxt-, mognads-, och nedgångsstadiet.

Produktlinje: En grupp produkter som är nära relaterade till varandra och fungerar på ett liknande sätt, marknadsförs på liknande sätt och håller sig inom vissa prisramar.

Produktmix: Alla produktlinjer och artiklar som erbjuds för försäljning av ett företag eller en affärsenhet.

Tjänstens immateriella karaktär: Ett viktigt karaktärsdrag hos en tjänst: man kan inte se den, ta och känna på den eller höra den (med undantag för musik som man brukar kunna provlyssna på) innan den köps.

Tjänsten kan inte separeras: Tjänsten produceras och konsumeras samtidigt och kan inte separeras från den som utför den. Produktionen sker i samspel med kunden.

Tjänster är heterogena: Tjänstens utförande och kvalitet varierar påtagligt beroende på vem som utgör den, när och hur.

Tjänstens obeständighet: Tjänster kan inte lagras för senare bruk och följaktligen måste strategier utvecklas för att matcha utbud och efterfrågan.

Service-profit chain: Länken mellan god service, hög lönsamhet, nöjda medarbetare och nöjda kunder.

Intern marknadsföring: Marknadsföring som riktar sig mot medarbetare med kundkontakt och annan stödjande personal.

Interaktiv marknadsföring: Marknadsföring med betoning på att kvaliteten på den utförda servicen i hög grad beror på kvaliteten i själva interaktionen mellan köpare och säljare.

Tjänstelogik: Att se varan som en fysisk resurs i ett paket av immateriella och materiella resurser där värdet för köparen skapas i interaktionen mellan tjänsteutförare och köpare.

Värdebaserad prissättning: Priser sätts baserat på köparens uppfattning av produktens värde.

Kostnadsbaserad prissättning: Är produktdriven och priserna avgörs genom input från kalkyler och ekonomistyrning

Värde för pengarna (good-value pricing): Att erbjuda rätt kombination av pris och kvalitet.

Mervärdesbaserad prissättning (value-added pricing): Produktegenskaper och tilläggstjänster kommuniceras för att motivera ett högt pris.

Erfarenhetskurvan (lärandekurvan): Sjunkande produktionskostnad per enhet följer med ackumulerad produktionserfarenhet. När man producerat visst antal sjunker produktionskostnaden

Kostnadsbaserat pris med vinstpåslag: Till produkt eller projektkostnaden adderas ett vinstpåslag som ofta är en standardiserad procentsats

Nollvinstanalys: Genom att hitta den volym som ger ett nollresultat kan priset sättas så att man överträffar brytpunkten för när vinster börjar uppkomma.

Målprissättning (target costing): Prissättning som börjar med ett önskat försäljningspris för att sedan undersöka möjligheterna att få fram ett produkt för det priset.

Efterfrågekurva: En kurva som visar hur många enheter som kommer säljas under en given tidsperiod för olika priser.

Priselasticitet: Ett mått på förändringen i efterfrågan när ett pris förändras.

Marknadsskumning: Ett högt pris sätts för att skumma marknaden och maximera intäkterna från de segment som är beredda att betala ett högt pris. Företaget säljer färre enheter men med ett högt täckningsbidrag per såld enhet.

Marknadspenetrering: Ett lågt pris sätts för att attrahera många kunder och snabbt vinna stora marknadsandelar.

Segmenterad prissättning: Produkten säljs till två eller fler priser även om kostnaden för att producera den inte skiljer sig åt.

Psykologisk prissättning: Hänsyn tas till den psykologiska effekt som priset har och inte bara de ekonomiska aspekterna.

Referenspris: Det pris som en köpare har i minnet och refererar till när hon fattar ett köpbeslut.

Säljstödjande prissättning: Tillfälliga prisstrategier för att öka kortsiktig försäljning.

Geografisk prissättning: Olika priser sätts i olika länder och på olika delar av en nationell marknad.

Dynamisk prissättning: Priser justeras kontinuerligt för att möta olika konsumenter och situationer.

Värdekedja: Den kedja av funktioner eller avdelningar som genererar värdeskapande aktiviteter gällande produktutveckling, produktion, marknadsföring, logistik, stödjande funktioner etc.

Marknadskanal: Ett antal mer eller mindre oberoende aktörer som bidrar till att produkten når kunden med ett antal mervärden jämfört med när den lämnar produktionen.

Direkt marknadskanal: Producenten säljer direkt till kunden. 

Vertikalt marknadsföringssystem (VMS): Består av producent, mellanhänder och butik som arbetar i ett sammanhållet system och strävar åt samma håll.

Flerkanalssystem: Försäljning sker genom två eller fler marknadskanaler för att nå fler kunder.

Intensiv distribution: Produkten är tillgänglig på så många ställen som möjligt.

Exklusiv distribution: Ett mindre antal återförsäljare får den exklusiva rätten att sälja företagets produkter i ett visst marknadsområde.

Selektiv distribution: Fler än en, men färre än alla, butiker i ett marknadsområde säljer producentens produkter.

Styrning av marknadskanaler: Att välja ut rätt samarbetspartners, leda och motivera varje enskild aktör, samt utvärdera prestationer.

Mystery shopping: En mystery shopper agerar som en normal kund men med uppdraget att kartlägga hur återförsäljaren hanterar besöket och köpprocessen och vilka attityder som förmedlas.

Fackbutik: Erbjuder en begränsad bredd men stort djup.

Galleria: Erbjuder flera produktlinjer, där varje produktlinje säljs på en separat butiksyta.

Stormarknad: Relativt stor butik som säljer stora volymer baserat på låga kostnader, låga marginaler och begränsad service.

Kvartersbutik: Erbjuder ett begränsat sortiment, högre priser och generösa öppettider.

Lågprisbutik: Säljer standardvaror till ett lågt pris och satsar på hög försäljningsvolym och låga marginaler.

Outlet: Säljer varor till ett lågt pris och satsar på hög försäljningsvolym och låga marginaler.

Nätbutik: Hög tillgänglighet, snabba leveranser, säljer ofta internationellt. Många typer finns avseende prisnivå och sortiment.

Rak produktutvidgning: Marknadsföring av produkten på exportmarknader sker utan några förändringar.

Produktanpassning: Produkten anpassas för att möta lokala önskemål och förhållanden

Standardiserad global marknadsföring: En internationell marknadsföringsstrategi som innebär att i princip samma marknadsmix används för alla marknader där företaget agerar.

Lokalt anpassad global marknadsföring: En internationell marknadsföringsstrategi som innebär att strategi och marknadsmix anpassas efter respektive marknad.

Marknadskommunikationsmixen: Den uppsättning verktyg som företag använder för att övertyga konsumenter om ett erbjudandes värde och för att bygga kundrelationer.

Integrerad marknadskommunikation (IMK): Säkerställa att olika kommunikationskanaler är integrerade så att ett tydligt, väl sammanhållet och tilltalande budskap om företaget, dess produkter och dess varumärke sänds ut.

Buyer readiness stages: Modell som konceptualiserar de sex steg en konsument normalt går igenom ur ett kommunikationsperspektiv från att hon första gången hör talas om företaget till dess att hon fattar köpbeslutet.

Personlig kommunikationskanal: Två eller fler individer kommunicerar direkt med varandra, face to face, per telefon eller på annat sätt.

Word of mouth: Vänner, familjemedlemmar, kollegor, grannar och andra talar om ett varumärke eller en produkt.

Opersonlig kommunikationskanal: Förmedlar budskapet utan personlig kontakt eller feedback.

Bedömningsmetoden: Promotionsbudgeten fastställs till en nivå som antas vara vad företaget har råd med eller har anledning att satsa baserat på en bedömning av vad som åtgår för att få önskad effekt.

Den omsättningsbaserade metoden: En procentsats av försäljningsprognosen alternativt av försäljningen under tidigare/innevarande period fastställs

Jämförelsemetoden: Promotionsbudgeten sätts för att matcha hur mycket konkurrenter lägger ut på marknadskommunikation.

Mål medel metoden: Marknadskommunikationsbudgeten sätts utifrån vad man vill åstadkomma med marknadskommunikationen.

Push-strategi: Budskapet “trycks” genom kommunikationssystemet, från avsändaren till mottagaren.

Pull-strategi: Marknadsföringsinsatserna riktas till slutkunderna för att få dem att söka upp försäljningsställen som sedan beställer produkten från producenten.

Public relations (PR): Att bygga goda relationer med olika intressentgrupper genom att skapa publicitet, påverka beslutsfattare som politiker och branschorganisationer, delta i debatter, hålla event etc.

Konkurrensfördel: En fördel över konkurrenterna som bygger på att erbjuda konsumenter eller medarbetare, besökare etc högre värde än vad konkurrenterna gör.

Indirekt marknadskanal: Produkten säljs genom en eller flera mellanhänder.

Employer brandning: innebär att skapa ett starkt arbetsgivarevarumärke genom att profilera sig som en attraktiv arbetsgivare, har blivit viktigare allteftersom arbetsmarknaden har kommit att påverkas av konsumtionssamhället. Det är viktigt tt ladda arbetsgivarvarumärket för att kunna appellera till och attrahera rätt medarbetare.

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut