Mångfalden i Sverige

Brassicaceae Korsblommig. 4 motsatta kronblad. 6 ståndare varav 4 är längre. Löktrav, Alliaria Petiolata

Rosaceae Rosväxter. Hör till buskar, örter, träd. Blad har stipler, vanligen flikiga eller sammansatta. Ståndare - vanligen fler än 12. Finns 27 släkten i Sverige.

Apiaceae Flockblommig. Blommorna sitter på spröt som går ihop i samma punkt. Kirskål - Aegopodium Podagraria

Lamiaceae Kransblommiga. Blad korsvis motsatta och en krona som vanligtvis är tvåläppig. Den har en 4:kantig stjälk och doftar oftast aromatiskt. Pipdån - Galeopsis tetrahit.

Caryophyllaceae Nejlikväxter. Är örter med motsatta blad. Kronblad vanligen 5, ståndare oftast 10.

Fabaceae Ärtväxter, har 10 ståndare och alla eller alla förutom den övre är förenade med ett rör. Blomman har ett segel, två sidställda vingar och en främre nedre knöl. Bladen har ofta stipler. Gulvial - Lathyrus Pratensis.

Geraniaceae Näveväxter. Har 5-taliga blommor och 5 eller 10 ståndare. Ibland har den också 5 stamionider. Frukterna har lång "näbb". Midsommarblomster - Geranium Sylvaticum.

Poaceae Gräs - strå med ledknut. Bladen utgår från norderna och omsluter bladet med en bladslida. Mellan denna och bladskivan sitter snärpet (hinna). Hundäxing - Dactylis Glomerata.

Cyperaceae Halvgräs. Har ingen ledknut. Trekantigt, kompakt strå. Havssäv - Bolboschoenus maritimus

Juncaceae Tågväxter, saknar ledknutar och är ett kompakt, räfflat strå. Knapptåg- Juncus Conglomeratus

Asterace Korgblommiga. Prästkrage - Leucanthemum Vulgare

Biologisk mångfald/biodiversitet Variationsrikedomen bland levande organismer. Det kännetecknar allt liv på jorden

Ekosystem Ett ekologiskt system som innefattar allt levande och dess generella livsmiljö, såsom hav, skogslandskap, kalfjäll osv. Kan även vara enskilda stubbar, tuvor eller vattenpölar.

Ekosystemtjänster Tjänster som växter eller djur utför gratis som människan på olika sätt är beroende av.

Systematiken Liv, domän, rike, stam, understam, klass, ordning, familj, släkte, art, underart

NILS Nationell inventering av lanskapet i Sverige. De flygfotograferar 600 systematiskt utvalda 5x5 kilometersrutor var femte år sedan 2003 för att upptäcka förändringar.

Mykorrhizasvampar (bildningar) Är komplexet mellan en svamps hyfer/mycel (svamptrådar) och en växts rötter när dessa lever i symbios med varandra.

RE Regionally extinct/Nationellt utdöd

CR Critically Endangered/Akut hotad

EN Endangered/Starkt hotad

VU Vulnerable/Sårbar

NT Near Threatened/Nära Hotad

LC Least Concern/Livskraftig

DD Data Deficient/Kunskapsbrist

Boreal Kännetecknas av barrskog och tundra. Täcker 15% av jordens landmassa. Kallas en del a den tempererade zonen på norra halvklotet.

Fylogeni Evolutionshistorien av en art eller en grupp av arter.

Systematik Fokuserar på klassificering av organismer och bestämmer dess evolutionära släktskap

Taxon En taxonomisk enhet som är en speciell nivå i en hierarki.

Lågalpin zon i syd - ca 900m ö h, i norr, vid 500möh. Träden glesnar vid övergången från fjällbjörkskog. En del träd växer ändå - trädgränsen. Enstaka mindre trädplantor kan finnas högre upp.

Mellanalpin zon Tar normalt vid vid 3-400 meter över skogsgränsen. Gräs och starr är vanligare än örter och ris. Utgörs främst av arter med arktisk eller alpin utbredning

Högalpin zon I söder - börjar 1600 möh, i norr - 1200 möh. Terrängen utgörs mestadels av blockmarker omväxlande med snöfält. Här överlever få kärlväxter - mestadels gräs och halvgräs

Blockmarker rasbranter på bergsluttningar där moränen är bortspolad

Nemoral skog Vegetationszon som tillhör den Nordeuropeiska lövskogsregionen

Tall Föredrar hällmark, sand och grovkornig jord. Har bra förmåga att återkolonisera brandfält och andra kraftigt störda marker. Fältskiktet utgörs ofta av lingon. Dominerar ofta tsmsns med gran över de boreala skogarna. Är härdig mot torka, stormar, bränder samt angrepp av rötsvamp och insekter

Gran Föredrar finjords rikare mark med högre fuktighet och bättre näringsförhållanden. Den är skuggtåligare än tall. I granskogar utgörs fältskiktet oftast av blåbär. Rotsystemet är yterligare.

Habitat En lokal, ståndort, fyndort. Är en miljö där en viss växt eller djurart kan leva. Det är en naturlig hemvist för dem.

Ståndort En växtplats för skog med liknande egenskaper hos klimatet, marken och de biotiska egenskaperna (andra växter och djur.)

Bestånd Ett ganska likformigt område när det gäller ålder, bördighet och trädslag osv. Betecknar större antal träd/plantor som växer tillsammans och karaktäriseras av just det enhetliga trädslagen eller åldern på dessa.

Nyckelbiotop Är ett område med en speciell naturtyp där det finns eller skulle kunna förväntas finnas hotade arter

Biotop Område i naturen som pga sina särskilda egenskaper utgör en livsmiljö för vissa djur - och växtarter.

Proveniens Utgör den plats träden växer på eller den plats som plantmaterialet kommer ifrån då det flyttats. Betyder härkomst.

Skogsmark Minst 10% ska vara täckt av trädkronor på 5m höjd eller mer.

Bioregion/ekoregion Ett ekologiskt/geografiskt område som kan innefatta ett flertal olika biotoper.

Biom En regional ansamling av distinkta djur-och växtsamhällen. Det är ett annat ord för vegetationsområde. T.ex. öken, tundra, savann, tropisk regnskog.

Biotopskydd Ett generellt lagligt skydd mot all form av exploatering för vissa biotoper som anses vara särskilt skyddsvärda. Skyddar nyckelbiotoper bl.a.

Naturvårdsområde Detta skydd är inte lika hårt satt och i fall av krig får man använda marken för att utvinna uran

Naturminne Fridlysta små områden med skyddsvärda naturföreteelser eller enskilda naturobjekt, såsom enskilda träd eller trädgrupper, flyttblock eller jättegrytor. Finns omkring 1500 i Sverige. De får inte skadas på något sätt.

Djurskydd Alla djur som hålles av människa omfattas av detta skydd

Nationalpark Statligt ägd. Inga ingrepp är tillåtna, oftast den strängaste skyddsformen. Ofta stora men inte alla. Ligger på statligt ägd mark och regeringen fattar därför beslut om dem efter medgivande av riksdagen. De är till för att bevara natur - och kulturarvet och att skydda de områden som annars hotas att förstöras eller försvinna helt. Sverige har 32.

Naturreservat Skyddas av myndigheter eller markägare för att långsiktigt bevara natt som av någon anledning anses värdefull. Det finns ca 5111st i Sverige och utgör den största andelen skyddad natur. Dessa områden kan även har viktiga för friluftslivet, floran, faunan, fungan eller av intresse ur geologiska eller naturmiljömässiga perspektiv, såsom att bevara mångfalden.

Natura 2000 Ett nätverk av skyddade områden inom EU. Det nätverkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. I Sverige finns det drygt 4000 Natura 2000 områden.

Växtlager 1) Trädskikt Skiktet är när trädkronorna är 35 meter eller högre. Domineras ofta av en eller två trädsorter

Växtlager 2) Buskskikt Större buskar och uppväxande träd, oftast lägre än 5m

Växtlager 3) Fältskikt Inkluderar gräs, ris, låg buskar, örtartade växter, annueller, ormbunksväxter, unga trädplantor etc.

Växtlager 4) Bottenskikt Mossor och lavar

Växtlager 5) Markskikt Närmast under markytan. Rötter, Svamphyfer, mikroorganismer etc.

Ringbarkning Glesa ut skogen för att förbättra betet för nötkreatur. Skär bort Floenet. Rötterna dör då iom att de inte får någon näring.

Endemiska arter Arten som bara finns på en specifik plats och ingen annanstans.

Märgelgrav Form av kalksten som innehåller lera. De grävdes på 1800-talet, ofta mitt på åkrarna. De är livsviktiga miljöer för speciella djurarter och växtarter, t.ex grodor.

Fototropism Förmågan hos växter att röra sig mot eller från ljuset.

Heliotropism Växters strävan att röra sig mot eller ifrån solen/följa efter solen.

Småbiotoper Är små. Kan hysa relativt varierad flora och fauna. Viktigt för arter. Kan till exempel vara en väggren. Är viktig för proviantering, skydd, boplatser och reträttplatser för övervintrande insekter.

Biomassa Material som är eller nyss varit levande.

Pottaskebränning Bränning av lövved, främst björk och bok för att utvinna pottaska. Kan ha varit huvudorsaken till att de sista större bokskogarna i Sydöstra Sverige försvann i början av 1800-talet.

Rikkärr Typ av myr som är rik på mineraler, främst kalcium och ibland även järn och magnesium. De är generellt ganska näringsfattiga, framförallt pga begränsad tillgång på fosfor. PH-värdet är nära neutralt 6-9. Det är en naturtyp med stor biologisk mångfald men som är på stark tillbakagång i sverige. Dikning, uppodling, övergödning och försurning är några av de faktorer som gjort att rikkärren försvinner och arter med dem.

Aapamyrar Typisk företeelse i Norrlandsterräng. Omfattande myrkomplex med låglänta blandmyr- eller kärrpartier i mitten.

Förna Det lager som finns högst upp i de olika jordnivåerna. Den består till störst del av döda men inte helt nedbrutna växtdelar. En del utgörs även av djurrester samt exkrement som hamnat på marken.

Humus Saprofytiskt nedbrytbara växer-och djurdelar i förnan, vars ursprung inte längre kan identifieras med blotta ögat. Viktigaste källan är lignin. På obrukbara jordar utgör humus huvuddelen av det översta marklagret - o - horisonten, eller råhumus/mår. Lagret kan saknas på hälleberg, rasbranter, bergstoppar, glaciärbottnar etc. Lagret kan delas upp i mull, mår, torv och dy.

Myrar Finns insprängda i det svenska landskapet på åtskilliga håll. De är så vattendränkta att träd inte kan växa där. I begreppet ingår myrar och kärr. Finns rikligast i de delar av världen som täckts av inlandsisen under tidigare istider.

Kärr får sitt vatten från... närliggande mark

Mossor får sitt vatten genom... nederbörd

De sydsvenska våtmarkerna domineras av... mossar

Våtmarkerna i norr domineras av... kärr

Limnisk sötvatten

Vad utgörs limniska och marina våtmarker av? De utgörs av strandängar vid sjöar och vattenmarker respektive vid kusten.

Vad är vegetationsperioden? Det är den period under året då dygnsmedeltemperaturen överstiger 5°C fyra dagar i rad

Myr är en våtmark där... syretillgången i marken är så låg att döda växter och annat organiskt material inte förmultnar utan ansamlas till torv. En stor del av Sveriges sådana började bildas för ca 7000 år sedan - värmeperioden efter senaste istiden började kylas ner igen.

Dominerande växter i svenska myrar Tranbär, hjortron, rosling, odon, lingon, kråkbär, tuvull samt blåbär.

Varför bildas det torv på myrar? Tillväxten av organiskt material är högre än nedbrytningstakten i en intakt myr, detta på grund av den höga vattennivån.

Vanligaste typerna av ingrepp på halländska myrar Dikning och vägdragning, viket resulterar i markavvattning/uttorkning vilket leder till förändring av artsammansättningen då många av våtmarksarterna inte kan leva där längre. Sänkt grundvattensnivå leder också till nedbrytning av torv med utsläpp av koldioxid som följd.

Hur påverkar luftföroreningar och nedfall myrarna? Extra tillförsel av kväve, vilket kan ha en gödslande effekt och förändrar livsbetingelserna på myren. Detta leder till at de ersätts med mer triviala eller vanligt förekommande arter och kan i vissa fall växa igen snabbare.

Varför är myrar viktiga för oss? De kan ha en vattenrenande effekt. De fungerar som ett biologiskt filter genom att binda kväve, fosfor och tungmetaller. De kan även skydda mot plötsliga översvämningar genom sin vattenhållande förmåga.

Hur har myrar bildats? I vissa fall har marken försumpats efter att skogen har avverkats och klimatet har förändrats, eller att myrar bildats på direkt jungfrulig mark som blottats genom inlandsisens avsmältning. Kan också ha varit pga mark som stigit ur havet till följd av landhöjning, eller har sitt ursprung i sjöar som efterhand har vuxit igen.

Hut snabbt växer torven i södra Sveriges nederbördsrika delar? Upp till 1mm/år

Blandmyrar En småskalig mosaik av mosse - och kärrvegetation. Många av dessa är uppdelade i torrare strängar och blötare partier som saknar fast botten.

Vad räknas till våtmarker? Fuktängar, fukhedar, stränder och sumpskogar. De kännetecknas inte av torvbildning, men att vatten under stora delar sv året finns nära markytan. Gemensamt är öven att fuktighetskrävande växter dominerar, men i övrigt så kan flora och fauna skifta drastiskt från en plats till en annan.

Vad använde bondesamhället myrarna för? Kärrens frodiga vegetation av gräs, starr och örter osv bärgades, torkades och användes som hö. Från mossarna hämtade man torv som användes som strö i ladugårdar och ibland som bränsle.

Varför tror man att myrarna växer igen? Sannolikt på grund av gång tiders dikning och klimatförändringar. I östra Götaland har det blivit torrare och det har lett till att trädvegetationen på mossor tätnat mer än i väster. I övriga delar av landet har nederbörden ökat och temperaturen stigit, vilket gör tt avdunstningen förstärkts. En annan anledning till att myrarna växer igen är då de inte längre använd som fodermarker. I södra Sverige beror igenväxningen i först hand på rikliga nedfall av kväve via luften och nederbörd.

Klimat beskriver... vädrets genomsnittliga egenskaper under en längre tid, ofta mer än 30 år, för en rt, land, region eller ännu större område. De egenskaper som ingår i begreppet utgörs främst av temperatur och nederbörd men även andra variabler såsom vind, luftfuktighet, lufttryck, strålning osv.

Vad begränsar artrikedomen? Kyla och korta somrar begränsar artrikedomen, men även korta somrar då det förkortar tiden att para sig.

Växelvarma Ektoterma

Vad gör ektoterma djur? De ändrar kroppstemperatur efter omgivningen.

Jämnvarma Endoterma

Vad gör endoterma djur? De är djur som är beroende av invärtes processer som t.ex förbränning av fett för att kontrollera kroppstemperaturen

Hur påverkar klimatförändringarna fjällmiljön? De senaste decennierna har permafrosten i nordliga myrmarker börjat tina och trädgränsen flyttas uppåt. I de sydligare delarna har trädgränsen förflyttats 50 meter under 1900-talets första hälft och granens trädgräns har flyttat 90m.

Vad är något som nordliga arter utvecklat som sydligare arter inte har än? En förmåga att överleva kraftig nedkylning under vintervilan. Åtskilliga djurarter använder även snötäcket som skydd från kylan, iom att det aldrig blir lika kallt nere i eller under snön som uppe i luften.

Vad går långsammare i norr? Mineralvittring och nedbrytning av dött organiskt material går långsamt och näringstillgången blir då begränsad i maten och bristen. på finkornigt material gör det besvärligt för kärlväxter att rota sig och finna vatten.

Varför klarar sig många lavar och mossar sig bra i fjälltrakter? De tål både låga temperaturer, korta somrar och begränsad näringstillgång och de är därför vanliga i fjälltrakter. Det är ofta brist på pollinerande insekter gör att många växter hittar andra metoder till förökning såsom vegetativt genom rotskott, groddknoppar eller fröbildning utan föregående befruktning.

Klafjället delas i i tre olika zoner - vilka? Lågalpin zon, mellanalpin zon och högalpin zon

Vilka är de fyra nivåerna av global uppvärmning? Fysiska risker och sociala effekter, ekologiska effekter, hur det påverkar mänskligheten samt stora effekter

Hur kommer vädermönstret i världens öknar förändras? Temperaturen kommer höjas något och även bli något torrare.

Vad händer med Östersjön? Den håller på att fyllas med sötvatten igen, vilket är naturligt. Vi har dock hjälpt till, men det är normalt.

Vad kan arter välja att göra i takt med klimatförändringarna? Migrera till annan del av världen/landet, dö, eller anpassa sig till rådande omständigheter.

Fjällsöar är... klara, näringsfattiga och artfattiga

Varför är slättsjöar näringsrika? Pga gamla havssediment och gödningsämnen från jordbruk

Eutrof sjö Näringsrik sjö, fler arter än motsatsen

Oligotrof sjö Näringsfattig sjö

Generell näringskedja Växtplankton (Kiselalger), Djurplankton (hoppkräftor), fisk (mört), rovfisk (gädda), toppredatorer (mink)

Vad präglas vattendragets bottenfauna av? Insektslarver ex knott, bäcksländor, dagsländor och trollsländor etc.

Kasseodling Odling av fisk i stora eller mindre nätkassar

Risker med kasseodling Täta bestånd ger upphov till olika sjukdomar och ibland rymmer fisk med smittsamma sjukdomar.

Skyddzoner/kantzoner Träden lämnas kvar vid sjö eller vattendrag. Görs endast vid 50% av kalhyggen även om det är lag.

Negativt med vattenkraftsdammar? Utgör vandringshinder för fisk. Ålens chanser att överleva ligger på 3%. Även gamla som står oanvända utgör hinder för migrationer för t.ex lax, öring, flodpärlsmussla och ål. Många vanliga vägtrummor är svåra eller omöjliga vandringshinder för fisk i vattendrag pga felkonstruktion eller inkompetens.

Främsta hoten för flodpärlsmusslan? Vandringshinder för öring, försurning samt eutrofiering (dyiga bottnar)

Eutrofiering Övergödning, dvs för mycket växtnäring ut i vattnet. Kraftig växtplanktontillväxt ger syreproblem i sjöarna. Måttligt gynnar den biologiska mångfalden och mångfalden ökar.

När anses vattnet vara försurat? När det nått ett PH under 6

Naturlig försurning Beror främst på humusämnen i marken och granit i berggrunden. Även vanligt regn är lätt surt.

Antropogen försurning Försurning orsakad av människan. Beror främst på nedfall av koldioxid, kväveoxid och svaveloxid. Beror även på granplanteringar, vilket ändrar markens PH.

Vad kan man göra vid försurning? Man kan bomba sjön med kalk eller ha ett kalktorn som automatiskt doserar och pumpar ner kalk i sjön

Vad händer om PH går ner till under 5? Aluminiumjoner frigörs, vilket skadar växter och djur.

Persistenta Bryts svårligen ner

Biomagnifikativa Anrikas i näringskedjan

Xenobiotika Främmande för ekosystemet, Däggdjur eliminerar ämnet via avföring och urin.

DDT gjorde att... Fiskgjusar och andra rovfåglar inte kunde producera tillräckligt tjocka äggskal.

Fucussamhälle Blåstång och allt som lever i den

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut