Mäk prov 6,7,8

Fonetik Vetskapen som studer talet och språkljuden (hur det bildas, hur det uppfattas och dess fysikaliska egenskaper)

Prosodi Talets melodi och rytm, den del av fonetiken som studerar detta

Ordaccent melodi (tonhöjdsförlopp) som förknippas med ett ord

Stavelse Rytmisk grundenhet i språket, en form av språkljud grupperas som en stavelse, vanligt innehåller en stavelse en vokal och en eller flera konsonanter, tex grund+en+het

Fonetisk skrift/ fonetiskt transkriptionssystem Skrift som anger uttalet mer exakt än vad vanlig stavning gör

Transkribera Föra över något från tal till skrift

Aspiration Ett h-liknande brusljud som ofta förekommer med ljud som (p, t, k)

Fonem Det minsta språkljudet med en betydelse, används för att skilja olika betydelser åt, fonom i skrift skrivs såhär: /t/

Minimalt par Ett par av ord som skiljer sig åt endast genom ett enda ljud eller en fonetisk egenskap, tex bil och pil, når och nål

Allofon Uttalsvariant av ett fonem

Fonologi Vetenskapen om hur språkens ljudstruktur, det vill säga hur språkljuden fungerar i språket och hur de förhåller sig till andra ljud

Vokal Språkljud som skapas med fri passage genom munhålan

Vertikal Lodrät, hur tungans vertikala funktion fungerar, alltså hur högt upp eller långt ner i munnen den är placerad

Tonande och tonlösa språkljud Språkljud som uttalas med eller utan stämbandston, det vill säga med eller utan vibrerande stämband

Klangfärg Den speciella karaktären hos ett ljud, en ton eller en röst

Diftong Vokalljud som glider från en klangfärg till en annan inom en och samma stavelse

Konsonant Språkljud som skapas genom att luftströmmen från lungorna möter något sorts hinder i munhålan

Artikulatoriska kriterier Att man delar in ljuden i olika grupper beroende på hur ljuden bildas

Artikulationssätt Typ av förträngning eller kontakt (eller hinder) i munnen eller halsen vid bildandet av konsonantljud

Artikulationsställe Ställe i munnen eller halsen där ett konsonantljud bildas

Klusil Konsonant som bildas genom att luftflödet begränsas av en kort stund någonstans i munnen eller halsen

Nasal Språkljud som bildas med sänkt gomsegel, så att luften kan strömma ur näsan

Lateral Konsonant som bildas med en luftpassage vid tungans ena eller båda sidor

Alveolar Konsonant som bildas med främre delen av tungan och tandvallen

Frikativa Konsonant där luften pressas genom en trång passage, vilket ger en brusaktik karaktär

Fras En sammanhängande ordgrupp, ofta med en sammanhängande melodi

Huvudbetoning Den starkaste betoningen i ett ord

Bibetoning En betoning som är något svagare än huvudbetoningen

Sekundär arkulation Det svagare artikulerade språkljudet av två språkljud samtidigt

Oral vokal Vokal som uttalas med höjt gomsegel, så att luften bara kan strömma ut genom munnen (inte genom näsan)

Tonspråk Språk som utnyttjar skillnader i tonhöjd för att skilja olika ord åt. Svenska är inget tonspråk eftersom inte varje stavelse har en viss ton eller melodi.

Frekvens I samband med ljud: antalet svängningar i luften per sekund

Artikulation Talorganens positioner och rörelser när man bildar språkljud

Logoped En yrkesgrupp som arbetar med den mänskliga kommunikationen som omfattar rösten. Arbetar ofta med personer som har språkliga problem

Ordklass Indelning av orden i ett språk efter vilka sorters betydelse de brukar ha eller hur de beter sig grammatiskt

Singular Ental

Plural Flertal

Subjekt Den/det som utför handlingen i en sats

Predikat Handlingen i en sats, verbet

Sats En konstruktion med minst ett subjekt och ett predikat, tex "katten jamar"

Nomen Annat ord för substantiv

Genus En inneboende egenskap hos varje nomen som avgör om det för sig om en flicka eller ett bord

Numerus Skillnad mellan singular och plural

Komparativ En form som anger att man jämför med andra, tex dyrare och dyrast

Superlativ Anger att man uppnått den högsta graden i en jämförelse, tex dyrast

Determinerare Ett ord som används med nomen tex för att ange bestämdhet eller obestämdhet, peka ut en viss enhet eller ange vilken eller vilka enheter i en grupp som åsyftas och hur många, tex det eller ett i ett rött hus eller det röda huset

Morfologi Morfo- grekiska "form" och logi "lära"

Ordföljd Ordningen som ord eller satsdelar brukar placeras i, i en mening och i ett språk

Nomenfras en sammanhängande grupp ord i en sats som skulle kunna motsvaras av ett enkelt nomen, tex "Den stora flickan med nya glasögon"

Preposition Det som sätts ut före, en ordklass som tex betecknar position och riktning

Kasus Markering på ett nomen, ett pronomen eller en nomenfras som visar vilken roll det har i satsen, tex om det är ett subjekt eller objekt

Nominativ Kasus som subjektet brukar stå i

Ackusativ Kasus som objektet brukar stå i

Dativ Kasus som ett indirekt objekt brukar stå i

Ackusativ Kasus som direktobjektet brukar stå i

Passiv En form av verbet som anger att subjektet är den som råkar ut för handlingen i stället för den som utför den

Tempus Olika former av verbet som anger olika tider när handlingen sker

Modus Olika former av verbet som anger om man tänker sig handlingen som påtänkt eller önskad

Personböjning av verb När verbet böjs efter subjektets person

Personkongruens Annat ord för personböjning

Verbet kongruerar Verbet böjs för att stämma överens med något annat i satsen

Ordböjning Olika besläktade former av ett ord som används i olika grammatiska sammanhang

Ändelse Böjningselement som läggs till ett ord för att skapa en böjd form

Suffix Ändelse som sätts på i slutet av ett ord

Prefix Ändelse som sätts på i början av ett ord

Avledning Ett sätt för att skapa nya besläktade ord från ett annat ord

Segmentera Plocka isär

Typologi En indelning av språk efter vilka egenskaper de har, tex ordföljd och olika typer av böjningar

Polysyntetiska Språk där ett enda ord kan innehålla allt som behövs för att bilda en hel svensk mening

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut