LÖFÖ20

Alla Inga Spara

• Taluppfattning Handlar om relationer inom tal, mellan tal och omvärld. Om talens innebörd, struktur och funktion
• Subitisering En förmåga att urskilja en mängd utan att räkna den. Medfödd förmåga
• Ett-till-ett principen Kopplar föremål till ett räkneord och räknar en och en
• Abstraktionsprincipen Att kunna räkna en mängd utan att urskilja föremålen, räkna mängden som en mängd
• Principen om godtycklig ordning Att du kan räkna föremål i vilken ordning som helst, summan blir densamma
• Antalsprincipen/kardinaltalsprincipen Innebär att man förstår att det sist nämnda räkneordet utgör antalet
• Antal En mängd "hur många"
• Räkneorden De ord som finns i räkneramsan
• Antalskonstans Ingen betydelse hur vi räknar, eller om vi tar bort ett föremål och ersätter med något annat så blir antalet densamma
• Nummer Nummer och tal kan vara samma sak. Nummer kan betyda siffran 5 på en tröja, våningar, ett nummer på en buss
• Siffra En symbolisk representation av ett tal. Siffror 0-9. Tal består av sammansatta siffror
• Tal Ental, tiotal, hundratal. Tal är det som representerar räkneorden. Beskriver antal eller ordning.
• Relationer inom tal Talet fem är ett heltal. Det kan delas upp i fyra + ett eller tre + två.
• Relationer mellan tal Talet fem är ett mer än fyra, men ett mindre än sex. Grundläggande för subtraktion.
• Relationer mellan tal och omvärld Vart möter vi talet fem? Vi har fem veckodagar, fem fingrar på våra händer. Lönnlövet har fem flikar.
• Sortering Man sorterar upp ett antal. Logiskt tänkande. Sortera upp i färg, storlek, mönster. Sortera upp tal.
• Urskilja och särskilja Förmågan att sätta saker i en bestämd ordning genom att jämföra egenskaper och att leta efter likheter och skillnader.
• Likheter och skillnader Grunden för det är att jämför två föremål
• Parbildning Ligger bakom ett-till-ett principen. Att man kan para ihop föremål med räkneord. "Jag behöver en tallrik och min docka behöver en tallrik"
• Ordinalitet Relationer mellan tal, man behöver inte vara i ordning. En ordning som har en relation, men som inte kommer i ordning
• Räkneord som uppräkning Principen om räkneordens ordning. Hur vi räknar, 1, 2, 3, 4, 5. Förekommer in räkneramsan, men barn kan ha svårt att se betydelsen
• Räkneord som ordningstal Första, andra, tredje, fjärde osv. En bestämd regel för ordning, när man står i led och anger "första, andra, tredje"
• Räkneord som antal En mängd som har ett antal. Det sistnämnda talet som sägs är antalet.
• Räkneord som beteckning Relationer mellan tal och omgivning. Det kan vara postnummer, telefonnummer eller nummer på en tröja.
• Räkneord som mätetal Enhet på mätning, dvs liter, kilo, cm, m osv.
• Meta-kognitiv förmåga Att kunna reflektera och resonera om tal. Vad det innebär att använda tal och räkna.
• Representationsformer Underlättar när barn ska lära sig antal, uppräkning osv. Kan vara fingrar, knappar, klappar, stapeldiagram.
• Del-helhet En mängd som kan delas upp i olika delar. En bra grund till addition och subtraktion
• Strategier för addition och subtraktion Räknar från början, både när dom ska addera och subtrahera.
• Mönster En upprepning, blir matematisk. Kan vara att pärla, bygga med lego, utomhuslek, danslek, måla/rita.
• Spegelsymmetri När du delar något i hälften, så ser det likadant ut på båda sidorna. En fjäril eller ett äpple.
• Rumsuppfattning (spatial förmåga) Att kunna förstå, använda och byta information om var i rummet ett föremål eller barnet själv befinner sig i förhållande till omgivningen. Läge, riktning och avstånd. Förmåga att orientera sig i tid och rum.
• Geometriska former Som en cirkel, triangel, kuber, pyramid
• Mätandets idé Förståelse av val av mätenhet att mäta med. Man måste använda samma måttenhet.
• Mätning Jämförelse mellan objekt, föremål eller person. Informell eller formell.
• Informell mätning Menar att vi använder oss av till exempel en sko, fötter, händer osv.
• Formell mätning Menas att vi använder oss av en måttstock, eller ett måttband. Något som berättar med siffror hur långt något är. Kan också vara dl, l, cl osv.
• Direkt mätning Man jämför sig direkt med något, med sig själv och någon annan.
• Indirekt mätning Man kan mäta sig med en skor, måttband osv.
• Läge I, inuti, ovanpå, på, längst ner, högst upp, bakom, framför, utanför etc.
• Riktning Framåt, bakåt, neråt, höger, vänster
• Avstånd Långt bort, nära, närmst, högst upp, längst ner etc.
• Rum i rummet Är när man bygger en avgränsad del i rummet.
• 2D former Bredd/längd + höjd
• 3D former bredd + höjd + djup
• Relationer inom geometriska former Att en kvadrat har fyra lika långa sidor oavsett storlek. Det som kännetecknar figuren
• Relationer mellan geometriska former Olika geometriska former kan sättas samman med nya och vilda ett ny form. Sex kvadrater kan bygga en kub. Du kan få ut fyra trianglar av en kvadrat.
• Relationer mellan geometriska former och omvärld En dörr, kan vara både ett rätblock eller rektangel beroende på hur du ser på den.
• Rotationssymmetri En blomma. Den ser likadan ut även fast du roterar den.
• Försjutningssymmetri Tegel. Behövs byggas så för att bli en stabil vägg.

Alla Inga Spara