LÄG053 - Bakterier 5 - en övning gjord av A0Z00 på Glosor.eu

Fecesodling av C. difficile ökar den diagnostiska säkerheten och är nödvändig för molekylär- biologisk typning av bakteriestammar.

Fecesodling av C. difficile Enbart en positiv fecesodling ej tillräckligt för diagnos efts de icke-toxinbildande stammar förekommer är apatogena.

Fecesodling av C. difficile Vid positivt odlingsfynd bör stammen därför testas avseende toxinproduktion

- Fecesprov för analys av E. coli-associerade virulensfaktorer med PCR, Fråga alltid efter EHEC vid blodig diarré, ffa hos barn

Vad gäller EHEC påvisas virulensfaktorerna Stx1 och Stx2 samt eae-genen med PCR som komplement till fecesodling

Behandling av bakteriella tarminfektioner: Grundregeln är att ge symptomatisk behandling och vätskebehandling vid behov.

Generellt behandlas okomplicerade bakteriella tarminfektioner ej med antib, utan de läker ut av sig självt och effekten är endast marginell.

bakteriella tarminfektioner, Indikationer för behandling med antib är medicinska riskgrupper och vissa patogener.

tarminfekt Empirisk antib.behandling övervägas vid svår sjk ex symp på kolit: frekvent diarréer& hög feber, bakteriell etiologi misstänks.

Empirisk antibiotikabehandling Behandlingsvalet är då oftast ciprofloxacin p.o. i 5 dygn.

tarminfekt pat som misstänkts ha smittats i Asien rek ist azitromycin efts resistens mot ciprofloxacin bland baktstammar förvärvade i Asien är hög.

Shigellos behandlas som regel alltid med antib god effekt både på smittbärarskap och symptom.

shigellos preparat som då ges är ciprofloxacin p.o. alternativt azitromycin vid resistens.

Mild CDI: spontan utläkning sker oftast hos opåverkade patienter med < 5 diarréer/dag, normal njurfunktion, normalt LPK och albumin.

behandling CDI Eventuell pågående antibiotikabehandling bör avslutas

Medelsvår CDI: - Metronidazol peroralt i 10 dagar är förstahandsval. dock preparat stör den normala tarmfloran → ökad risk för recidiv

Medelsvår CDI: Vancomycin peroralt är andrahandsval. Absorberas ej utan verkar endast lokalt i tarmen

Medelsvår CDI: Fidaxomicin peroralt i 10 dagar är ett tredje alternativ lkm mindre påverkan på normalfloran samt hämmar sporbildning

Svår CDI: tecken på kraftig inflam (hög feber, högt CRP, hög LPK lågt albumin), elr njursvikt (högt kreatinin eller urea), svåra buksmärtor

Svår CDI: - Vancomycin peroralt eller via sond och fidaxomicin är förstahandsval

Svår CDI: Tillägg av metronidazol intravenöst vid misstänkt ileus (toxisk megakolon)

Recidiv är ett stort problem vid CDI. Uppskattningsvis utvecklar 20-30% av patienterna ett recidiv, 1-3 veckor efter avslutad behandling.

CDI recidiv beror antingen på en reaktivering av kvarvarande sporer i tarmen, eller på att patienten drabbats av en ny infektion.

CDI Recidiv 1: standardbehandling upprepas Recidiv 2: 5-10% får ytterligare ett recidiv

CDI Recidiv 2: Behandling med peroralt vancomycin i nedtrappande dos under en längre tid (6-7 veckor) rekommenderas i dessa fall

CDI Recidiv 3: behandling med peroralt vancomycin i nedtrappande dos under en längre tid åtföljt av fecestransplantation rek

CDI Recidiv 3: Feces kan tillföras oralt i frysta kapslar, via duodenalsond, koloskopi, rektalt lavemang. nära anhörig som donator

Helicobacter pylori = spiralformad gramnegativ stav som är rörlig tack vare 4-6 st polära flageller.

Helicobacter pylori Växer bäst i 37°C i en miljö med < än 5% syre. Har stark produktion av ureas

Helicobacter pylori ureas prod, genom spjälk av urea kan neutralisera magsyran, lätarbakteriens förmåga att växa i magsäcken.

Helicobacter pylori kronisk infektion och inflam i magsäcken och duodenum (kronisk gastrit), som är starkt associerat till magsår

H. pylori klassas som en carcinogen. ger ökad risk för adenocarcinom i magsäcken.

Ca 70% av patienterna med magcancer har eller har tidigare haft en H. pylori-infektion.

H. pylori upptäcktes första gången år 1981 och har revolutionerat syn på magsår och dess behandling.

Ca 50% av jordens befolkning uppskattas vara infekterade med H. pylori, men bara en liten andel utvecklar sjukdom i mag-tarm-kanalen

Infekt med H. pylori har olika konsekvenser i olika individer: över 80% av fall Asymptomatisk infektion eller kronisk gastrit

H. pylori Kronisk atrofisk gastrit/ magsår (oftast i duodenum) i 15-20% av fallen

H. pylori Kronisk atrofisk gastrit karakteriseras histologiskt av inflöde av neutrofiler, monocyter och lymfocyter.

H. pylori Kronisk atrofisk gastrit histologiskt av förstörelse av körtelgångar i magsäcken och intestinal metaplasi

H. pylori Adenocarcinom i magsäcken i mindre än 1% av fallen MALT-lymfom är ovanlig konsekvens av H. pylori-infektion

Generellt är H. pylori-infektioner på nedgång i västvärlden. Prevalensen korrelerar med låg socioekonomisk status.

H. pylori smittas oftast som barn, oftast av föräldrar eller äldre syskon.

H. pylori Trångboddhet, dåliga sanitära förhållanden bidra till ökad smittsamhet. Prevalensen hög Sydostasien, Afrika och Sydamerika.

prevalens H. pylori-infektion är åldersberoende. I Sverige är 5-15% av de yngre och 20-40% av de äldre infekterade.

prevalens H. pylori-infektion i Sverige och andra i-länder är högre bland äldre individer, speglas socioek förhåll då idag pensionärer var barn

prevalens H. pylori-infektion I utvecklingsländer i exempelvis Afrika är siffran istället upp mot 80% redan bland barn.

Helicobacter pylori är en icke-invasiv bakterie som binder in hårt till våra epitelceller i magsäcken.

H. pylori som koloniserat magsäcks- slemhinnan prod toxiner och andra immun- modulerande faktorer-> inflam & sjk

H. pylori virulensfaktorer: flageller, adhesiner PAMPs, Ureas, VacA, CagPAI

H. pylori Flageller bidrar till bakteriens motilitet, i kombo med korkskruvsform gör att kan borra sig ned genom mucus till epitelet

H. pylori Adhesiner = molekyler som medierar bindning till ytliga epitelceller Exempel: BabA, SabA

H. pylori PAMPs strukturer på mikrober som ofta är nödvändiga för överlevnad inducerar inflam i vävnaden ex: peptidoglykan, LPS

H. pylori Ureas enzym katalyserar reaktionen endogent urea spjälkas till NH3 + CO2 → en lokal basisk miljö (”basiskt moln”) runt bakt kan leva

H. pylori VacA = cytotoxin som ger upphov till vakuoler inuti epitelcellerna. Toxinet inducerar apoptos i epitelceller& förstör tight junctions i epitelet

H. pylori CagPAI = stor patogenitetsö innehåller virulensgener. Om ön saknas blir bakterien betydligt mindre virulent

Om CagPAI = stor patogenitetsö saknas hos H. pylori innebär att förmågan att inducera IL-8 i slem- hinnan minskar

H. pylori Mest studerad är cagA-genen (cag står för cytotoxin-associated gene) proteinprod CagA överförs via typ IV sekretionssystem i värdcell

H. pyolri CagA påverkar cytoskelettet, tight junctions samt förändrar intracellulär signalering och inducerar inflam i epitelceller

H. pylori Närvaro av CagA, typ IV sekretionssystem och VacA driver utveckling av ventrikelcancer i epitelet.

Anledningen till att H. pylori inducerar inflam i vävnad troligtvis att det ska läcka ut näringsämnen till lumen som bakterien kan använda

H. pylori inflam är relativt mild och oftast inte vävnadsskadande, bakt vil att inflam ska bli ”lagom” kraftig så näringsämnen läcker ut i lumen.

H. pyori lever på utsidan av epitelet där det är svårt för immunsystemet att komma åt den.

IgA-antikroppar mot H. pyori, binder in till bakt men ej neutralisera inbindningen till epitelet. orsak till detta är fasvariation av adhesiner

H. pylori kan förändra sitt uttryck av olika adhesiner (fasvariation)

H. pylori muterar ganska snabbt samt har en fasvariation. olika subkloner av bakt hos en individ, svårare för immunförsv eliminera bakt

H. pylori Immunmodulerande egenskaper: VacA reducerar IL-2 signalering i T-celler - G-glutamyltransferas inhiberar proliferation av T-celler

H. pylori Tregs induceras av infektionen

trippelkuren används för att behandla H. pylori-infektioner: PPI (protonpumpshämmare) + amoxicillin + klindamycin i 1 vecka

trippelkuren för att behandla H. pylori-infektioner: vid penicillinallergi PPI + metronidazol + klaritromycin i 1 vecka

Akut tonsillit = akut inflammation i tonsillerna. Oftast är farynx samtidigt inflammerat; tonsillit faryngit kallas faryngotonsillit.

kut tonsillit står för ca 20% av antalet antibiotikarecept.

akut tonsillit Förekommer mest under vinterhalvåret, med vissa toppar under höst och vår.

Streptokockorsakade tonsilliter har dock mer jämn frekvens över året jämfört med virala halsinfektioner

Grupp A-streptokocker (GAS) = Streptococcus pyogenes aerotolerant anaeroba G+ kocker i släktet streptococcus

GAS Lever extracellulärt samt är icke- rörliga, om odlas i blodagarplattor genereras små områden med β-hemolys

GAS är den vanligaste bakteriella orsaken till tonsillit

Grupp C-streptokocker och grupp G-streptokocker är släktingar till GAS ge upphov till liknande bild som GAS tonsillit

Fusobacterium necrophorum = anaerob G- koloniserar svalg främst hos tonåringar och vuxna

Fusobacterium necrophorum kan förekomma som del av normalfloran i munhålan, ge upphov till faryngotonsillit

Infektion med F. necrophorum kan i sällsynta fall orsaka sepsis och Lemierres syndrom.

F. necrophorum påvisas inte med snabbtest för GAS eller vanlig svalgodling men med PCR

Arcanobacterium haemolyticum ovanlig orsak till halsinfektion

Anaerober i blandning - väldigt ovanlig ger upphov till angina Vincenti (ensidig infektion)

Corynebacterium diphtheriae (difteri) - ovanligt pga vaccination, importfall förekommer

ex Bakteriella orsaker till faryngotonsillit mycoplasma pneumoniae

Viral halsinfektion Halsont, sväljningssvårigheter. Samtidig snuva, heshet, hosta, konjunktivit talar för viral genes

Viral halsinfektion Röda och svullna tonsiller, blåsor i bakre svalgväggen

Viral halsinfektion Feber, halsont och svullna lymfkörtlar vid mononukleos

Bakteriell halsinfektion, Samtidiga förkylnings symptom talar emot bakteriell genes

Bakteriell halsinfektion - Utdragen måttlig feber, varig snuva och krustor nedanför såriga näsborrar hos barn < 3 år

Bakteriell halsinfektion Centorkriterierna hos större barn & vuxna: Feber > 38.5°C, Ömm lymfkörtl hals, Beläggn tonsiller, ej hosta

bakteriell halsinf, centrokriterier Varje centorkriterie ger 1 poäng Hos barn 3-6 år räcker inflam tonsiller för poäng.

bakteriell halsinf, centrokriterier pat uppfyller 3- 4 av kriterier bör man gå vidare med ett snabbtest för GAS, indikerar GAS tonsillit

Andra symptom vid GAS-tonsillit • Halsont, sväljningssvårigheter, röda och svullna tonsiller och farynx • Petekier i mjuka gommen

Andra symptom vid GAS-tonsillit Allmänsymptom som huvudvärk illamående, kräkningar • Röd, svullen uvula • Typisk ålder 5-15 år

När man typiska symptom på GAS-tonsillit rek snabbtest för GAS, vanligaste bakteriella orsaken till tonsillit.

GAS Snabbtestet är test med hög specificitet och sensitivitet. detekterar antigenet på grupp A-streptokocker

GAS Snabbtestet kan dock inte identifiera grupp C- eller G-streptokocker med detta test

GAS snabbtest Testet rekommenderas inte vid samtidiga förkylningssymptom efts kolonisering med GAS, falsk positiv

Om snabbtestet för GAS är positivt och patienten har symptom förenliga med GAS-tonsillit rek antibiotikabehandling.

Streptokocktonsillit är en självläkande sjukdom som går över spontant på ungefär 1 vecka. fördel dock med AB behandl

GAS tonsillit AB behandling födel förkortad sjk duration snabbare symptomlindring samt minskad risk för komplikationer.

GAS tonsillit AB behandling Förstahandsvalet penicillin V (fenoximetylpenicillin) i 10 dagar.

GAS tonsillit AB behandling penicillinallergi klindamycin 10 dagar

GAS tonsillit med behandling Smittsamheten minskar inom ett dygn från behandlingsstart.

tonsillit Färre än 10% av patienterna kan få ett återfall inom en mån kallas för ett recidiv

Vid ett snabbt recidiv inom 14 dagar rek ej längre snabbtest för GAS efts antigenet finnas kvar även om bakterierna är döda

recidiverande tonsillit mer lämpligt att göra en odling för diagnostik. I regel ges ny behandling med cefadroxil eller klindamycin i 10 dagar.

Vid anhopning av tonsilliter inom en familj bör familjemedlemmar undersök, odlas ev bör behandling av samtliga övervägas.

Terapisvikt innebär att att patienten inte blir bra trots AB, för GAS ingen resistens mot penicilliner beskriven

GAS terapisvikt inget att göra med resistensutveckling

GAS terapisvikt kan bero på bristande compliance, även fundera på om man ställt rätt diagnos från början

GAS Vid recidiv eller terapisvikt görs en vanlig svalgodling. identif GAS, GCS, GGS är β-hemolytiska lyserar erytrocyter i blodagarplattor

G(A, C, G)S kan inte skilja på kolonisation och infektion, Normalt utförs ingen resistensbestämning

Vid tonsillit finns en risk för följande komplikationer: sepsis, post- infektiös glomerulonefrit, Peritonsillär abscess, reumatisk feber

Peritonsillär abscess (halsböld) = varansamling i bakom tonsillen svullnad i gomtaket på ena sidan, vilket ger en asymmetri

halsböld bör tömmas för att undvika ytterligare komplikationer. Ingreppet utförs med lokalbedövning på ÖNH, klindamycin efter

Vid upprepade peritonsilliter finns indikation för tonsillektomi

Sepsis. Infektioner med grupp A-streptokocker kan orsaka sepsis med eller utan symptom från svalget

Postinfektiös glomerulonefrit = inflammation i glomeruli som uppstår efter GAS-tonsillit.

Postinfektiös glomerulonefrit deponering av immunkomplex som resulterar i proliferation av glomerulära celler, skador mer neutrofiler

Postinfektiös glomerulonefrit leder oftast till akut nefritiskt syndrom (hematuri, proteinuri, azotemi och hypertoni).

nefritiskt syndrom, drabbar främst barn, och utvecklas ca 1- 4 v efter hen återhämtat sig från den primära infektionen (GAS tonsilit)

Postinfektiös glomerulonefrit, brukar läka ut av sig själv utan behandling

Reumatisk feber = inflammatorisk sjukdom som uppstår 2-3 v efter vissa bakteriella infekt i mun- hals, vanligast är GAS-tonsillit.

Reumatisk feber orsakas av molecular mimicry GAS epitoper liknar strukturer på egna celler autoantikroppar

Reumatisk feber, autoimmunitet och akut inflammation i många vävnader och organ

Reumatisk feber inflam i b.l.a hjärtklaffar, myokardiet, leder, hud och hjärnan vara involverade

Postinfektiös glomerulonefrit och reumatisk feber är numera ovanliga komplikationer efter streptokocktonsillit i Sverige.

Scarlatina (scharlakansfeber) = infektionssjukdom orsakas av GAS Drabbar barn oftast i 3-8 års ålder

vissa barn får tonsillit andra dessutom utvecklar scarlatina beror sannolikt på egenskaperna hos bakteriens exotoxiner.

scarlatina karakteriseras av plötsligt hög feber samt magont kräkningar och halsont

scarlatina, Inom 12-24 timmar ses typiska hudutslag över hela kroppen upphöjda röda små punkter bleknar vid tryck

scarlatina utslag börjar oftast i armhålor och ljumskar och sprider sig sedan successivt.

scarlatina Tonsiller är rodnade och gomtaket är ilsket rött, Smultron -tunga kan förekomma, vilket bekräftar diagnosen

scarlatina I efterförloppet fjällar ofta utslagen och huden kan flagna av.

Scarlatina är idag en ovanlig sjk

Fusobacterium necrophorum anaerob G- i svalgets normalflora särskilt hos tonåringar och unga vuxna.

Fusobacterium necrophorum kan endast detekteras med PCR i gbg, men vissa labb kan odla fram den

F. necrophorum kan ge upphov till tonsillit och är sannolikt bidragande etiologiskt agens vid många peritonsillära abscesser.

Fusobacterium necrophorum, kan i sällsynta fall även orsaka Lemierres syndrom

Lemierres syndrom försvann i stort sett efter introduktionen av antibiotika på 1940-talet

Lemierres syndrom har återkommit och kallas ibland för ”den glömda sjukdomen”

Lemierres syndrom drabbar framför allt tidigare friska tonåringar och unga vuxna

Lemierres syndrom utvecklas oftast efter en vanlig halsinfektion med faryngitsymptom eller tonsillit.

Lemierres syndrom, Fusobacterium necrophorum invaderar då parafaryngeala rummet området vena jugularis interna/externa

Lemierres syndrom, Fusobacterium necrophorum inflam och trombbildning vid vena jugularis interna/externa

Lemierres syndrom I infektionsområdet på halsen bildas en septisk trombos i kärlen som ger upphov till bakteriella septiska embolier.

Lemierres syndrom embolier kan fastna i lungorna leder och andra organ.

Lemierres syndrom flesta fall uppfyller dessa patienter kriterierna för sepsis.

Lemierres syndrom ett ovanligt men mycket allvarligt syndrom som främst drabbar tidigare friska ungdomar.

Lemierres syndrom behandling metronidazol eller klindamycin.

Pneumoni = lunginflam, infektion i lungparenkymet med symptom statusfynd förenliga akut nedre luftvägsinfektion

pneumoni diagnos med radiologiska förändringar som talar för pneumoni.

pneumoni Tillståndet kan vara livshotande och kräver behandling med AB, och i vissa fall krävs även respiratorvård

pneumoni väldigt vanlig infektionssjukdom som drabbar ca 1 av 100 invånare i Sverige varje år.

pneumoni Incidensen är högst för äldre personer, även ganska hög för små barn

pneumoni Delas in i 2 typer där olika agens dominerar: Samhällsförvärvad pneumoni, Nosokomial pneumoni

Den kliniska bilden vid samhällsförvärvad pneumoni: akut insjuknande, feber/frossa, dyspné, bröstsmärta, hosta efter ngt dygn

Statusfynd som talar för pneumoni är nedsatta andningsljud över det drabbade lungfältet dämpning, rassel, nedsatt saturation

Högt LPK och högt CRP talar r även för pneumoni.

bedömningsverktyg för lämplig vårdnivå av pat med misstänkt samhällsförvärvad lung- inflammation som rek CRB-65

CRB-65, vilket är ett rent prognostiskt verktyg baserat på fyra prognostiska markörer

CRB-65 prognostiska markörer: confusion nytillkom, respir mer 30 BT sys <90 elr dias <60, ålder >elr = 65, 1p för varje markör

Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) är den vanligaste orsaken till samhällsförvärvad pneumoni 50% av fallen

Pneumokocker är G+ kocker som finns i normal- floran i nasofarynx ffa hos små barn

Riskgrupper för pneumokockpneumoni är äldre, små barn personer som genomgått splenektomi och immunsupprimerade.

Normalt alveoler steril pga: makrof, anfuktning&uppvärm komplement, förvärvat immunf, filtrering, immunologiska faktorer

Anfuktning & uppvärmning. Inandningsluften värms upp till 37°C anfuktas till 100%. i respiratoriska epitelet i näsa, farynx lite i trachea

Immunologiska faktorer. Bakterie- och virushämmande substanser produceras i näsans epitel

Filtrering. Cilier i slemhinnan i trachea/bronker/bronkioler binder partiklar i inandnings- luften transport farynx via mucociliär clearance

I alveolen finns makrofager som fagocyterar degraderar patogener, alt utsöndrar faktorer som rekryterar neutrofiler

Komplement. Komplementfaktorer kan gå in i i alveoler och aktiveras via den alt vägen, bidra till opsonisering av patogener

Sekretoriskt IgA kan förhindra att patogener binder in till luftvägarnas epitel.

IgA och IgM i nedre luftvägarna aktiverar komplementsystemet klassiska väggen → C3b genereras som bidrar till opsonisering.

Pneumoni uppstår som följd av bristande försvarsmekanismer ex efter viral infekt, expon viral mikrob elr stor smittdoc

Kolonisering av de övre luftvägarna följt av s.k. mikroaspiration sekret i farynx hamnar i luftvägarna dom mekanism

mikroaspiration infekt dom mekanism s. pneumoniae h. influenza, s.aureus, klebsiella pneumoniae

Atypisk pneumoni och virala pneumonier orsakas av direkt inhalation av smittämnet.

Närvaro av pneumokocker i lungans alveoler resulterar i pro-inflam cytokiner från alveolära makrofager lungepitelet

pneumokock adhesionsmolekyler visas upp på endotelceller i lokala lungkapillärers kärlväggar.

Neutrofiler migrerar ut från kärlen och tar sig ut i infekterade alveoler → blir helt översvämmade av neutrofiler och vätska.

Vätskefyllnaden pga läckage av plasma pga ökad kärlpermeabilitet. ses med slätröntgen av thorax alternativt CT thorax.

Vätska absorberar röntgenstrålar medan luftfylld vävnad låter strålarna passera.

pneumokocker virulensfaktorer: kapsel, autolysiner adhesiner, pneumolysin, IgA-proteas

Kapsel = hölje av polysackarider, är den viktigaste virulensfaktorn hos pneumokocker. Det finns över 95 kapselserotyper.

tydlig association mellan kapselserotyp och virulens, ex hämmar aktivering av komplementsystemet. (pneumok)

pneumok Tack vare kapseln kan bakterien undvika värdens immunf ej opsoniserade av C3b ej fagocyterade av makrof/neutrofiler.

Kapseln spelar även roll för hur NETs (neutrophil extracellular traps) kan fånga pneumokocker hur bakterier sprids i kroppen

Autolysiner = enzymer som gör att bakterien lyserar. Aktiveras när pneumok går in en stationär fas elr exponeras för penicillin

Autolysiner pneumok, lys och död av pneumokockerna, frisättning av cellväggsfragment, pro-inflammatoriskt svar

Adhesiner = ytproteiner som är viktiga för pneumok inbindning till celler samt för dess sjukdomsalstrande förmåga

pneumok adhesiner ex PspA, PspC, PsaA, pili

Pneumolysin = cytotoxiskt protein i pneumok cytoplasma binda till kolesterol i värdcellens membran porer, cell dör

saknar pneumolysin = minskad virulens. pneumolysin frigörs när bakterierna lyserar genom aktivering av autolysin

IgA-proteas = enzym frisätts från pneumokocker, bryter ned sekretor IgA lokalt i slemhinnan → inbindning till luftvägarnas epitel

För patienter med allvarlig samhällsförvärvad pneumoni ska utförlig mikrobiologisk diagnostisk utföras.

pneumokockpneumoni Generellt är det svårt att fastställa etiologin efts svårt att ta ett prov från själva infektionshärden

pneumokockpneumoni: Blododling rekommenderas om patienten har hög feber (< 20% positiva)

pneumokockpneumoni: Sputumodling för pat förmår hosta upp nhalation av 3-procentig koksaltlösning, s.k. inducerat sputum

I en sputumodling kan man hitta vanliga bakterier som kan orsaka pneumoni, pneumokocker, H. influenzae, S. aureus, G- bakt m.m

Sputumodling Provet anses vara representativt om inflammatoriska celler kan ses

Nasofarynxodling bör utföras hos alla pat som ej hosta upp ett purulent sputumprov på akuten. (pneumokockpneumoni)

pneumokockpneumoni, Nasofarynxodling, gäller ej små barn efts barn i hög grad är koloniserade med pneumokocker

Diagnostik av pneumokockpneumoni: blododlong, sputumodling nasopharynxodling, antigendetektioni urin, PCR

Antigendetektion i urin. Med ett antigentest kan antigen för pneumok påvisas i urinen vid en pneumokockpneumoni.

Antigendetektion i urin, kan även användas på likvor vid misstanke om meningit. (pneumok)

Antigendetektion Testet har en kvarstående positivitet under rätt lång tid efter genomgången pneumokockinfektion

PCR på sputumprov görs vid misstanke om vissa etiologier

Samhällsförvärvad pneumoni behandl: Fenoximetylpenicillin (penicillin V) p.o. eller bensylpenicillin (penicillin G)

Samhällsförvärvad pneumoni behandl: cefotaxim iv, elr cefotaxim + erytromycin iv alt bensylpenicillin + kinolon

samhällsförvärvad pneumoni, PcV po elr PcG iv rek till pat ämligen gott allmäntillstånd och CRB-poäng 0-2.

samhällsförvärvad pneumoni, PcV po elr PcG iv riktas mot pneumok, Penicillinresistens hos pneumok begränsad i Sverige

Cefotaxim i.v. rek som empirisk behandling till pat med allvarlig pneumoni efter influensa efts skyddar mot Staph.aureus

Cefotaxim + erytromycin i.v. alt bensylpenicillin + kinolon rek kritiskt sjuka pat CRB-poäng 3- 4 täck atypiska patog ex legionella Mycopl

Behandlingstiden är 7 dagar vid samhällsförvärvad pneumoni Efter beh diagnos klinisktelr radiol uppföljning göras.

behandl pneumoni uppfölj, Om förloppet tillfredställande och pat ej riskgrupp behöver ingen lungröntgen göras.

pat komplicerat förlopp elr riskfaktorer för lungcancer bör radiologisk uppföljning göras kolla infektionen läkt ut. (pneumo)

Prevention av pneumokockpneumoni, Det finns två typer av vaccin mot pneumokocker: PPV-23 (Pneumovax 23), Prevnar 13®

PPV-23 (Pneumovax 23) = polysackaridvaccin 23 st polysackarid- antigen från Streptococcus pneumoniae.

PPV-23 Administreras intramuskulärt. Ger ett T-cells-oberoende svar specifika IgM-producerande plasmaceller genereras

PPV-23 rek till äldre personer > 65 år utan riskfaktorer. Vaccinet ges inte till barn < 2 år.

Prevnar 13® = konjugatvaccin som utgörs av 13 serotyper av Streptococcus pneumoniae mest benägna orsaka invasiv sjk

Prevnar 13 utgörs av polysackarider från kapslarna på dessa bakt polysackariderna har konjugerats med bärarproteinet CRM197

Prevnar 13 ger T-cells-beroende svar spec plasmaceller och minnes B-celler genereras.

Prevnar 13 Vaccinet ingår i allmänna vaccinationsprogrammet för barn sedan år 2009.

Prevnar 13 rek även till vuxna riskgrupper exempelvis splenektomerade patienter.

Komplikationer till pneumoni: Pleuraempyem Lungabscess, Meningit

Pleuraempyem = varansamling mellan lungsäckens parietala och viscerala blad pga bakte sprids till intrapleuralrummet

bakt-tillväxt i intrepleuralrummet kraftig inflam-> fibrösa septa i pleurahålan, ej beh ärrbildning lungans rörlighet begränsad.

Pleuraempyem behandlas med upprepade punktioner eller pleuradränage

Lungabscess = mer ovanlig komplikation till pneumoni som kan orsakas av flera agens

lungabcess Orsakas av infektion och inflam med efterföljande vävnadsförstörelse och nekros

Lungabscesser en typ av likvefaktionsnekros i lungväv med nekrotiskt material och vätska efter en mikrobiell infektion.

lungabcess varfyllda håligheten uppstår som följd av att proteaser bryter ned vävnaden och interstitiet.

lungabcess beh bredspektrum antibiotika och eventuellt dränering

Meningit = infektion i hjärnhinnorna. Är en fruktad komplikation till pneumokockpneumoni leda till neurologiska problem elr död.

Meningit pneumok, Orsakas av hematogen spridning från infektionshärden.

Meningit pneumok, 20-30% av patienterna med pneumokockpneumoni, har bakteriemi

bakteriemi pneumok meningit kan då uppstå genom att bakterierna passerar över blod-hjärn-barriären

Atypisk pneumoni syftar pål unginflammationer som inte orsakas av pneumokocker och inte svarar på penicillinbehandling

atypisk pneumoni: • Mycoplasma pneumoniae • Legionella pneumophila, • Chlamydia pneumoniae • Chlamydia psittaci

PCR används som regel för att diagnostisera atypiska pneumonier. PCR-teknik olika sekret från luftvägarna för att identifiera olika agens

Sekret från nasofarynx → lutftvägsvirus Bordetella pertussis (kikhosta)

Sekret från bakre svalgvägg eller sputum → Mycoplasma, Chlamydia-arter

Sekret från nedre luftvägar (sputum bronkoskopiprov) → Legionella

Legionella = släkte av G- stavar i familjen Legionellaceae. mfattar ca 50 arter där endast 20 vid infektion hos människor

Legionella pneumophila är den viktigaste arten som svarar för 90% av Legionella-orsakade pneumonier

Legionella-orsakade pneumonier, den allvarligaste kliniska manifestationen av legionellos.

Legionella finns framför allt i sötvatten och vattenledningssystem; förekommer i den biofilm som täcker insidan av rören, temp 20-45

legionella Sannolikt är intracellulär tillväxt i protozoer (amöbor) viktigast för bakteriens förökning.

finns 16 serogrupper av Legionella pneumophila, varav 1 serogrupp orsakar 70-90% av fallen av alla legionellapneumonier.

Legionella pneumophila smittar inandning av luftburna aerosoler t.ex. klimatanläggningar, vattenkranar, duschar och bubbel- pooler.

Bakterien tillväxer inuti fagosomer i alveolära makrofager där de har förmågan att undkomma värdens immunförsvar

Legionella orsakar endast ett fåtal procent av fallen av samhällsförvärvad pneumoni

legionella riskgrupper är rökning och immunsupprimerade; insjuknar lättare och får ofta svårare sjukdom

Legionella-infektioner kan yttra sig på två olika sätt: Legionellapneumoni (legionärssjukan), Pontiacfeber

Legionellapneumoni (legionärssjukan) = lunginflam äldre& kroniskt sjuka. inkub tid 2-10 dagar. allvarlig form pneumo, smygande

Legionellapneumoni Karakteriseras av feber, huvudvärk, buksmärtor diarré, initialt och tilltagande lungsymptom hosta och dyspné.

Legionellapneumoni ibland konfusion och neurologiska symptom.

Legionellapneumoni mortalitet relativt hög störst är risken för pat med kroniska lungsjukdomar eller immunosuppression.

Legionellapneumoni Hotellvistelse utomlands eller besök på spa är viktiga anamnestiska uppgifter

Pontiacfeber = drabbar tidigare friska personer. Är en lindrig, själv- läkande febersjk, utan pneumoni. Symp liknar de vid influensa

Legionella är resistent mot alla β-laktamer. Legionellapneumonier som kräv sjkhusv makrolider eller kinoloner i 10 dag immunkomp

legionellapneumoni makrolider eller kinoloner 14-21 dag hos immunsupprimerade

legionellapneumoni makrolider elr kinoloner• Erytromycin 1 g x 3 iv Ciprofloxacin 400 mg x 2 iv (alt 500 mg x 2 peroralt)

Legionellapneumoni är en anmälnings- och smittspårningspliktig sjk enligt Smittskyddslagen.

Legionellapneumoni, Skriftlig anmälan skall göras till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten.

Mycoplasma pneumoniae = liten bakterie som är en vanlig orsak till atypisk pneumoni.

Mycoplasma pneumoniae saknar cellvägg och cellmembranet innehåller steroler likt många eukaryota celler.

Mycoplasma pneumoniae Växer långsamt vid odling. många är fakultativa anaerober utvin energi via glykolys elr hydrolys av arginin

Mycoplasma pneumoniae är i huvudsak en extracellulär bakterie sprids mellan människor via luftvägssekret.

Mycopl pneumoniae i luftvägarna binder bakterien in till cilier på epitelceller med hjälp av ytproteinet P1.

Mycopl pneumoniae börjar sedan föröka sig, inbind leder till störd ciliefunktion epitelet skadas → epitelceller dör.

Mycopl pneumoniae når lungan initieras en lokal inflam prod pro-inflam mediatorer och invasion av inflam celler

Mycopl pneumoniae, Mekanismen för cilie- och epitelskada i luftvägarna frisättning av väteperoxid och superoxidanjoner skador

mycopl pneumo Epitelskador långvarig torrhosta långt efter att bakterien är eradikerad.

mycopl pneumo CARDS är ett bakteriellt toxin som sannolikt också bidrar till patogenesen

Mykoplasma-infektioner karakteriseras av: • Långsamt insjk inkub tid 2-3v. heshet tidigt symp, hosta torr, retande i ett par v

Mykoplasma-infektioner karakteriseras av: måttlig allmänpåverkan med låggradig feber och huvudvärk, normal andningsljud bilat askul

Mykoplasma-infektioner karakteriseras av: endast 10% utvecklar lunginflammation

mycopl pneumo diagnostik. PCR, Serologi, Lungröntgen, Labb

mycopl pneumo PCR används i första hand, analysera prov från bakre svalgväggen, bronksköljvätska eller trakealsekret

mycopl pneumo Serologi används också i vissa fall. i akutskede höga nivåer av IgM-antikroppar ses, IgG stiger efter hand

mycopl pneumon Lungtönten visar i typiska fall spridda interstitiella förändringar bilateralt. dock mycket varierande

mycopl pneumon CRP ofta relativt lågt (ibland < 50 mg/liter), LPK ofta relativt lågt (> 10 • 10^9 /liter endast i 30% av fallen)

Mycoplasma saknar cellvägg är bakterien naturligt resistent mot β-laktamer.

Mildare luftvägsinfektioner orsakade av Mycoplasma pneumoniae bör inte behandlas med antibiotika.

Vid mykoplasmapneumoni rek behandling med • Erytromycin eller annan makrolid i 5-7 dagar, • Doxycyklin i 5 dagar

Chlamydia pneumoniae = obligat intracellulär, icke-rörlig G- relativt vanlig orsak till samhällsförvärvad pneumoni

Chlamydia pneumoniae initialt benämndes TWAR efter första karakteriserade isolatet, Taiwan Acute Respiratory Agent

Chlamydia pneumoniae sprids person-person via luftburna aerosoler, orsakar uftvägs- infektioner inkubtid på 2-3 v

Vid utbrott ger C. pneumoniae ger olika typer av luftvägsinfektioner bronkit, faryngit, laryngit, rinit, sinuit, och pneumoni.

C. pneumoniae Ca 10% med luftvägsinfektion orsakad av denna lindrig svårighetsgrad där patienten har ett gott allmäntillstånd.

C. pneumoniae Infektionen har generellt en smygande debut Hosta är det symptom som oftast ses

Chlamydia psittaci = obligat intracellulär, icke-rörlig, G- ff förekommer hos fåglar men också hos andra däggdjur.

Chlamydia psittaci spridas till människor från infekterade fåglar via luften, infekterad fågel i bur damm kontaminerad fågelavföring.

Chlamydia psittaci Infektionsdosen är låg. orsakar ovanlig men allvarlig form av pneumoni hos människa

Pneumoni orsakad av C. psittaci (kallas även psittakos elr papegojsjuka

C. psittaci pneumoni, karaktäristik inkubtid 7 dagar influensa- liknande symtom tidigt i förlopp feber, frossa, allmän sjkkänsla

C. psittaci pneumoni, tidigt i förlopp huvudvärk, muskelvärk Huvudvärken är ofta intensiv

C. psittaci pneumoni, karaktäriseras av Luftvägssymptom kan vara diskreta eller helt saknas

C. psittaci pneumoni, karaktäriseras av Hosta ses initialt endast i 1/3 av fallen, Sällan biljud över lungorn ausk, röntgen krävs

C. psittaci pneumoni, karaktäriseras av Komplikationer med endokardit, hepatit och encefalit förekommer

C. psittaci pneumoni behandl: Doxycyklin i 10-14 dag förstahandsvalet. Moxifloxacin& andra kinoloner är ett alternativ

C. psittaci är en ovanlig orsak till atypisk pneumoni 40-65 fall rapporteras årligen i Sverige

Förekomst av psittakos har ökat i Sverige de senaste åren enl Folkhälsomyndigheten, förmodligen pga förbättrad diagnostik

Nosokomial pneumoni def: lunginflam debuterar 48 timmar efter inläggning

Nosokomial Likt samhällsförvärvad pneumoni orsakas främst av bakteriell infektion.

Nosokomial pneumoni är den vanligaste dödsorsaken på intensivvårdsavdelningar.

Riskfaktorer nosokomial pneumoni: mekanisk ventilation, hög ålder mindre filtrering inspirerad luft, obst luftvägarna, trauma, kirurgi, lkm

VAP entilator-associerade pneumoni

Vid insjk < 5 dagar efter inläggning agens vanliga: - Pneumokocker - H. ilusinfluenzae - β-hemolytiskastreptok, S. aureus, G- stavar

insjk > 5 dagar efter inläggning agens vanliga: • Pseudomonas aeruginosa • Acinetobacter spp. • Andra mer resistenta bakterier

Nosokomial pneumoni behandlas med pip-taz, ibland meropenem för att täcka så många bakterier som möjligt.

Bordetella pertussis = liten, anaerob G- stav orsakar kikhosta. människa enda naturliga värd

Bordetella pertussis bakt sprids via droppsmitta vid hostattacker

Bordetella pertussis, Symptomen orsakas av toxiner framför allt pertussistoxin (PT), vilket är ett klassiskt exotoxin.

pertussistoxin (PT) förmågan att binda till kolhydratstrukturer på cilierade epitelceller i övre luftv

Bordetella pertussis, pertussistoxin (PT) exotoxin effekter på värdcellernas metabolism

Kikhosta (pertussis) karakteriseras av: Initialt förkylning med hosta, endast måttlig eller ingen feber

Kikhosta (pertussis) karakteriseras: Tilltagande hosta med kikningar dvs man hostar så mycket att man tappar andar

Kikhosta (pertussis) karakteri: Kräkningar efter hostattacken barn kan tappa andan och bli cyanotiskt i samband med hostattack

Kikhosta (pertussis) karakteri: Hos vuxna liknar sjukdomen en långvarig övre luftvägsinfektion med intensiv rethosta

Kikhosta (pertussis): Antibiotikabehandling med erytromycin rek minska smittrisken om diagnos fastställas i tidigt skede.

Vaccination mot kikhosta har ingått i det allmänna accinationsprogrammet för barn sedan år 1996.

Vaccination mot kikhosta ger inte ett speciellt långvarigt skydd varför kikhosta är en viktig diffdiagn vid långvarig hosta hos vuxna.

neonatal definieras som de första 28 dagarna i livet, spädbarn mer infektionskänsliga infektioner med mindre virulenta patogener.

Neonatal sepsis innebär att en bakterie som är känd som patogen isoleras från blodet sjukt barn som är 0-28 dagar gammalt

Neonatal sepsis delas in i 2 typer: early onset sepsis, late onset sepsis

Early onset sepsis = debuterar före 72 timmars ålder beror vanligen på vertikal smitta

Late onset sepsis = debuterar efter 72 timmars ålder beror vanligen på horisontell smitta

Neonatal sepsis förekommer hos 2-4 av 1 000 nyfödda barn men är ännu vanligare hos prematura barn

Det vanligaste är att barnet bara har sepsis men i ca 10% av fallen i kombination med meningit

Mortaliteten vid neonatal sepsis är 9-15%. sjk aggressiva förlopp hög misstänksamhet, låg behandlingströskel, snabbt handläggande

vanligaste patogenerna som orsakar neonatal sepsis är: GBS, KNS, e.coli, S.aureus

Grupp B-streptokocker (GBS) - kan spridas verikalt från modern vid vaginal förlossning, efts bakt kan finnas i den vaginala normalfloran

Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) ofta kontamination från huden

KNS räknas som en patogen om man har två positiva blododlingar inom 2 dygn, elr en positiv bododl& CRP>20 inom 2 dygn

KNS förekommer främst vid late onset sepsis

neonatal sepsis negativt odlingssvar är också vanlig

neonatal sepsis Mindre vanliga agens är Listeria monocytogenes GAS, övriga G- bakterier, Candida och HSV.

neonatal sepsis Både svampinfektioner och virala infektioner kan ge en liknande sjukdomsbild som bakteriell sepsis.

Streptococcus agalactiae = grupp B-streptokocker (GBS), fakultativt anaerob G+ kock, kapsel är viktigaste virulensfaktorn

Streptococcus agalactiae = grupp B-streptokocker, ytproteiner bidrar till till bakteriens virulens

GBS utgör den viktigaste orsaken till invasiva infektioner hos nyfödda barn

30% av alla kvinnor är koloniserade med GBS i den vaginala normalfloran

GBS Barnet kan smittas dels prenatalt och dels under passagen elr in utero eller under de första levnadsdygnen

Very early onset sepsis är en GBS-orsakad neonatal sepsis som debuterar inom barnets första levnadsdygn motsvarar 90% av fallen

Om barnet får en GBS-infektion efter mer än 7 dagar är meningit vanligare och mortaliteten är lägre.

En GBS-orsakad sepsis som debuterar sent (efter mer än 7 dagar) är inte kopplad till vaginal kolonisering.

Intrapartal antibiotikabehandling ges numera till kvinnor med kända riskfaktorer för GBS-infektion

riskfaktorer för GBS-infektion: GBS-bakteriuri under graviditeten tidigare GBS-sjukt barn, prematur förlossning

riskfaktorer för GBS infektion tidig hinnbristning, feber under partus

kvinnor med riskfaktorer för GBS infektion får bensylpenicillin under förlossning förhindra risken för vertikal spridning till barnet

Intrapartal antibiotikabehandling har under det senaste decenniet reducerat förekomst av tidig GBS-infektion med ca 70 %

Late onset sepsis debuterar efter 72 timmars ålder, beror på horisontell smitta → nosokomial flora är vanlig

Late onset sepsis Barnet har multipla infarter/slangar och det finns fukt i kuvösen

Late onset sepsis Upprepade antibiotikabehandlingar är vanligt, särskilt för prematura barn

Late onset sepsis Viktigt att göra odlingar på blod, likvor och urin för att rätt ge rätt antibiotika

neonatal sepsis karaktäristik: nedsatt AT ”ful färg”, blekhet dålig perifer cirkulation, Takypné, apnéer, grunting, cyanos

neonatal sepsis karaktäristik: Feber (> 37.5°C) eller hypotermi (< 36°C), Irritabilitet, kramper eller stillsamt barn

neonatal sepsis karaktäristik: Hypotoni, takykardi eller bradykardi, Buktande fontanell - tyder på meningit

neonatal sepsis labbprover: Om CRP > 10 ska man ta ett nytt prov efter 10 timmar och följa över tid

neonatal sepsis labbprover: TPK < 100 - Tecken på konsumtion av trombocyter i samband med sepsis

neonatal sepsis labbprover: LPK > 30, LPK < 5 LPK < 5 är ett dåligt prognostiskt tecken

neonatal sepsis labbprover: IL-6 > 1000 - Används i Göteborg som komplement vid sepsisdiagnostik

ännu finns ej snabb och säker laboratoriemetod som kan avgöra om barn har begynnande sepsis

neonatal sepsis, Diagnostiken blir empirisk och behandling får oftast påbörjas efter misstanke

neonatal sepsis labbprover bedöms tillsammans med den kliniska bilden.

om man bedömer att barnet har en begynnande sepsis ska man göra en blododling samt sätta in empirisk AB behandl

Neonatal sepsis med symptomdebut < 72 timmars ålder: BensylPC + tobramycin täcker GBS, G- bakt, S.aureus pga aminoglykosid

Neonatal sepsis med symptomdebut > 72 timmars ålder:Cefotaxim + tobramycin om barnet är kraftigt påverkat

Neonatal sepsis med symptomdebut > 72 timmars ålder:Kloxacillin + tobramycin vid uppenbar hudinfektion

Neonatal sepsis med misstanke om meningit: ampicillin +cefotaxim/ceftazidim

Neonatal sepsis med misstanke om meningit: Meropenem är ett alternativ

neonatal sepsis behandl bör pågå i minst 72 timmar. prover, klinik eller odling ej tecken på sepsis, behandl avslutas

neonatal sepsis Vid positiv odling, andra kliniska fynd eller laboratoriefynd, behandl 10 dagar respektive 14-21 dag meningit.

Hos lite äldre barn är infektioner med kapslade bakterier den vanligaste orsaken till sepsis.

vanligaste patogenerna sepsis efter neonatalperioden är: Pneumokocker, Meningokocker, HiB

Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) fakultativt anaeroba grampositiva kocker

Meningokocker (Neisseria meningitidis) fakultativt anaeroba gramnegativa kocker

Haemophilus influenzae typ B (HiB) - fakultativt anaeroba gramnegativa bakterier.

HiB var den vanligaste orsaken till bakteriell meningit hos barn fram tills vaccinationen infördes år 1993

HiB Idag ser vi 6-15 fall per år i Sverige meningit barn

HiB kan orsaka meningit epiglottit, osteomyelit och artrit

Övriga agens hos predisponerade barn, t.ex. barn med kongenitala hjärtfel, transplanterade, cancer, cytostatikabehandling

Sepsis hos barn behandl Cefotaxim (+ tobramycin vid septisk chock)

Meningit hos barn behandl Cefotaxim(+ampicillin)

Antibiotikabehandlingen modifieras efter odlingssvar

Infektioner i centrala nervsystemet är relativt ovanliga men kan ha extremt allvarliga konsekvenser.

Virala infektioner (viral meningit) är vanligast följda av infektioner orsakade av bakterier, svampar och protozoer

bakteriella infektioner i CNS: Bakteriell meningit (infektion i hjärnhinnorna), • Neurokirurgiska infektioner

bakteriella infektioner i CNS: Hjärnabscess (fokal process som omges av en kapsel) Tuberkulosmeningit

bakt CNS infekt Trots adekvat antibiotikabehandling är mortaliteten relativt hög, kvarstående neurologiska resttillstånd

Symptomen vid en CNS-infektion kan delas in i 3 kategorier: Ospecifika, generella neurologiska, fokala neurologiska symptom

CNS infekt Ospecifika symptom Huvudvärk Feber Illamående

CNS infekt Generella neurologiska symptom medvetslöshet, nackstyvhet, desorientering, generell kramp

CNS infekt Fokala neurologiska symptom fokal pares, dysfasi, känselrubbningar, fokal kramp

Nackstyvhet är ett generellt neurologiskt symptom förekommer vid bakteriell/viral meningit och encefalit

Nackstyvhet uppstår sekundärt till nflammationen i hjärnhinnorna.

En nackstyv patient kan inte få ner hakan mot bröstet och har till skillnad från nackstela personer inte ont vid rotation av huvudet.

testa om nackstyv kan man undersöka förekomsten av två fenomen: Brudzinskis tecken, Kernigs tecken

Brudzinskis tecken = forcerad flexion av nacken ger upphov till en ofrivillig flexion av höftleder och knäleder

Kernigs tecken = patienten ligger på rygg med flekterad höft och knä forcerad extension knäleden lokaliserad smärta-> ger motstånd

Akut bakteriell meningit (ABM) är en mycket allvarlig livshotande infektion som kan drabba människor i alla åldrar

ABM Snabb och korrekt initial handläggning är avgörande för en god prognos.

ABM den näst vanligaste CNS-infektionen efter viral meningit.

ABM Incidensen är något högre i andra delar av världen.

Symptom vid akut bakteriell meningit: Akut debut, timmar till enstaka dygn, • Huvudvärk (87%) • Illamående och kräkningar (74%)

Symptom vid akut bakteriell meningit: Medvetandesänkning - RLS 1 (31%), RLS > 2 (69%) - RLS 4 (14%), • Nackstyvhet (83%)

Kombinationen feber + nackstyvhet + vakenhetssänkning förekommer hos 44% av patienterna. (ABM)

ABM Två eller tre av symptom förekommer hos så mycket som 95% av patienterna

ABM många pat har ett annat primärfokus, såsom sinuit otit eller pneumoni (förekommer i 40% av fallen)

ABM Det är viktigt att undersöka hudkostymen, då petekier förekommer vid meningokockmeningit med sepsis.

Viral encefalit: Långsamtinsjuknande(dagar), Sjukdomsbild varierar från opåverkad till svårt sjuk

Viral encefalit: Oftast hög feber och huvudvärk, Oftast vaken men sänkt vakenhet kan förekomma

Viral encefalit: Desorientering och personlighetsförändring, vanligt med fokala neurologiska symptom

Bakteriell meningit: Snabbt insjuknande (timmar), Svårt sjuk med hög feber, Fokala neurologiska symptom är ovanliga

Bakteriell meningit: Ofta annat samtidigt fokus (sinuit, otit pneumoni), Svårhuvudvärk, illamående och kräkning

Bakteriell meningit: Medvetandesänkning (75%), generella kramper

nyfödda, patienter med skallbasfraktur och patienter med främmande material i CNS sen vanligare

ABM Streptococcus pneumoniae (50%) - G+ kocker

ABM Neisseria meningitidis (10%) - G- kocker

ABM Haemophilus influenzae (G-), Listeria monocytogenes (G+ stav), S. aureus, Enterobacteriaceae, M. tuberculosis • Streptok

nyfödda barn < 1 månad gamla är dominerande agens E. coli och grupp B-streptokocker. (ABM)

inte ovanligt att mamman är koloniserad och överför bakterierna E. coli och grupp B-streptokocker i samband med förlossning. (ABM)

Listeria monocytogenes och Streptococcus pneumoniae drabbar både små barn och äldre.

Meningokocker är vanligast bland barn < 1 år och även bland ungdomar och unga vuxna.

bakt ta sig in i hjärnhinnor via: Hematogen spridning elr Otogen spridning

Hematogen spridning = bakterier tar sig in i CNS via blodet, oftast via plexus choroideus

Otogen spridning = bakterier tar sig in i CNS direkt från en lokal infektion i mellanörat

Patogenesen vid en CNS-infektion som utgår ifrån luftvägarna: Bakterier binder till och koloniserar slemhinnan i luftvägarna

ABM Bakterier binder koloniserar slemhinnan i luftvägarna mha adhesiner. Kolonisation enkel om nyligen viral övre luftvägsinfektion.

ABM Bakterierna överlever tack vare kapseln som skyddar mot värdens immunförsvar

ABM Bakterien penetrerar epitelet, tar sig in i blodbanan kapseln motverkar fagocytos komplement- systemet, överlever i blod

ABM Bakterien förökar sig snabbt i blodbanan Transport till andra organ och vävnader, exempelvis CNS

ABM Bakterier med förmåga att orsaka meningit (meningotropa bakterier) kan ta sig ut i hjärnhinnorna från blodet

ABM Bakterierna kan ta sig över blod-hjärn-barriären på platser där denna barriär är tunnare ex plexus choroideus

ABM bakt hamnar i plexus choroideus genom subarachnoidalrummet

ABM subarachnoidalrummet utrymme som spänns upp av nät- liknande utskott på arachnoidea fäster i underliggande pia mater.

ABM subarachnoidalrummet kontinuerligt med hjärnans ventrikelsystem, här förökar sig bakt, sprids via CSV

ABM bakt cellväggskomponenter inducerar inflam och skada på hjärn- hinnorna

ABM Peptidoglykan och teikonsyra på G+ bakt och LPS på G- viktiga för det inflammatoriska svar och sjukdomsförloppet

ABM ellväggskomponenter känns igen av hjärnans immunceller mikroglia och astrocyter) → pro-inflam cytokiner. BBB permeabel

ABM blod-hjärn-barriären blir mer permeabel → cerebralt ödem utvecklas.

ABM rekryteras stora mängder neutrofiler och andra vita blodkroppar, ytterligare inflammation och vävnadsskador

ABM cerebrala ödemet som uppstår är den viktigaste orsaken till intrakraniell tryckökning (herniering) av hjärnan

ABM begränsade utrymmet mellan skallbenet och CNS gör att lite svullnad hjärnan->stora strukturella och ischemisk skador

ABM inflam kan ge upphov till vaskulit och små blodproppar vilket resulterar i ischemiska skador.

ABM På grund av ansamlingen av neutrofiler+ död vävnad ->fibrös kapsel blockerar likvorflödet till o från 4:e ventrikel->hydrocephalus

Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) har många virulensfaktorer där kapseln är viktigast.

Meningokocker (Neisseria meningitidis) är G- kocker med människan som enda värd.

meningokocker virulensfaktorer: Pili, IgA1-proteas, porinproteiner opa-proteiner, transferrin-receptorer, kapsel, LOS

Pili = tunna tråd-liknande utskott i cellmembranet. funktion adhesion till värdceller, överföring av genetiskt material och motilitet

meningok Pili står för den första adherensen till humana celler med CD46, som receptor → bakt etablerar sig lokalt på slemhinnan

IgA1-proteas = potent enzym frisätts från meningok och bryter ned sekretoriskt IgA1 lokalt i slemhinnan

IgA1 bruts ned-> inbindning till värdceller möjliggörs. meningok enklare att kolonisera slemhinna

Porinproteiner = transmembrana membranproteiner i meningok yttre membran som bildar porer för näringsämnen och restprodukter.

N. meningitidis har två olika porin- system-kodande gener med varsin proteinprodukt, PorA och PorB

PorB kan delta i adhesionen till värdceller och bidra till att bakterien kan invadera celler

Opa-proteiner = opacitetsproteiner, familj av membranproteiner för adhesion och invasion av epitelceller neutrofila granulocyter

Meningokocker kan uttrycka ett eller flera Opa-proteiner som kan göra antigenvariation under infektion undkomma adaptiva immunf

Transferrin-receptorer = receptorer på bakterieytan binder till transferrin ett humant transportprotein för järn.

Tack vare att meningokocker uttrycker Transferrin-receptorer kan de konkurrera med sina humana värdar om järn (tillväxt&metabolism)

Transferrin-receptorer specificitet för humant transferrin är sannolikt anledningen att meningokocker är strikta humana patogener

Kapsel = hölje av polysackarider som finns hos vissa de flesta sjukdomsalstrande meningokockerna.

Det finns åtminstone 12 typer av kapslar hos meningokocker utgör grunden för gruppering i A, B, C, X, Y, Z, 29E, W, H, I, K och L

Kapseln är en viktig patogenetisk faktor som skyddar meningok mot fagocytos och hämmar komplementaktivering via alt vägen

LOS = lipooligosackarid, endotoxin hos meningokocker. är en komponent i den bakteriella cellväggen som liknar LPS

LOS består till skillnad från LPS endast av 2 delar: lipid A och kärna (saknar O-antigen).

LOS Kärnan är en oligosackarid som består av ett begränsat antal sockermolekyler, medan lipid A har endotoxin-aktivitet.

Lipid A är en larmsignal för immunsystemet som inducerar en kraftig inflammation.

Vid snabb tillväxt frigör meningok stora mängder vesiklar s.k. outer membrane blebs.

vesiklar från meningok innehåller LOS och ytproteiner. Vesiklarna orsakar i samband med sepsis svåra endotoxinskador.

meningok vesiklar Syftet är att troligen att skydda replikerande bakt genom att binda upp antikroppar riktade mot bakteriella ytproteiner

Listeria monocytogenes är en fakultativt anaerob, IC G+ stav i vatten, jord och vegetation samt i tarmen hos många däggdjur

Listeria monocytogenes Livsmedel som förvaras lång tid i kylskåp sedan förtärs utan föregående tillagning utgör risk för smitta

Listeria monocytogenes smittorisk ex kallrökt lax elr dessertostar tillverkade på opastöriserad mjölk

Listeria monocytogenes virulensfaktorer: Internalin A Internalin B, Listeriolysin O, Fosfolipas C, ActA

Internalin A = ytprotein som är viktig för listerias passage över tarmepitelet

Internalin A känns igen av glykoproteinreceptorn E-cadherin på tarmepitelceller.

Bindningen mellan InIA och E-cadherin stimulerar upptag av L. monocytogenes via zipper-mekanismen.

Listeria monocytogenes replikeras i enterocyter eller M-celler i Peyerska plack

Internalin B = ytprotein L. monocytogenes kan invadera värdceller ex fibroblaster, leverceller, epitelceller och endotelceller.

InIB interagerar med värdcellens tyrosinkinas receptor Met

Listeriolysin O = por-bildande cytolysin som produceras av listeria monocyto. då den invaderar en värdcell

Listeriolysin löser upp fagosomens membran så att L. monocytogenes kan ta sig ut i värdcellens cytoplasma där bakt kan föröka sig.

Listeriolysinet är även ansvarigt för listerias hemolytiska egenskaper

Fosfolipas C = två olika enzymer som produceras av listeria m. då den invaderar en värdcell.

Fosfolipaser klyver fosfolipider och tsm med fosfolipas C bidrar med listeriolysin O till bakteriens flykt från fagosomen

ActA = bakteriellt ytprotein som bidrar till listeria m.´s motilitet inuti en värdcell.

ActA inducerar polymerisering av värdcellens aktin på ytan av listeria m.

Aktinfilamenten skjutsar bakterien likt en komet genom cytoplasman mot plasmamembranet mot intilliggande cell

Delar av värdcellens membran kommer bukta utåt och granncellens membran kommer att bukta inåt (listeria m. ActA)

ActA, dubbelmembranet innehållande listeriabakterien slukas av intilliggande cellen → fagosom, fagosomlysering, replik, rörelse

listeriolysin O och fosfolipas att L. monocytogenes kan ta sig värdcellens cytoplasma där bakterien replikeras.

ActA gör att kan listeria m. transporteras genom cytoplasman och ta sig in i intilliggande celler.

listeria m. sprida sig från en cell till en annan utan att lämna den IC miljön, och undkommer på så sätt värdens immunförsvar.

Efter passage över tarmepitelet kan L. monocytogenes invadera makrofager, och på så sätt spridas till lever och mjälte.

LÄG053 - Bakterier 5

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut