LÄG042 Patologi Block 4 (nr4)

Alla Inga Spara

• Stadium 2B = tumören har växt in i vävnader runt cervix. 5-årsöverlevnad är 50-80%
• Stadium 3A = tumören har växt till nedre 1/3 av vagina. 5-årsöverlevnad är 35-70%
• Stadium 3B = tumören har växt ut i bäckenväggen och/eller hydronefros. 5-årsöverlevnad är 30-50%
• Stadium 4 = utbredning utanför lilla bäckenet och/eller klinisk överväxt på blåsslemhinnan eller rektalslemhinnan. 5år 5-30%
• Vulvacancer är en malign tumör i kvinnans yttre genitalia ovanl, äldre kvinnor, Skivepitelcancer 95% av fallen, &adenocarcinom
• 2 olika mekanismer för utveckling av vulvacance HPV-infektion, atrofiska epitelsjukdomar
• yngre kvinnor (30-60 år) är uppkomst av vulvacancer relaterad till HPV-infektion. HSIL respektive LSIL används här likt i cervix
• Hos äldre kvinnor (> 60 år) är uppkomst av vulvacancer relaterad till atrofiska epitelsjk; lichen sclerosus et atroficus och lichen planus
• atrofiska epitelsjk ge upphov till en speciell typ av dysplasi ser annorlunda ut än klassisk LSIL/HSIL. Precursor- lesionen= diff VIN
• Endometrit = inflammation i endometriet, slemhinna som täcker livmoderns inre vägg, feber, smärta, vaginalblödning abnorm
• Endometrit = inflammation i endometriet Är den vanligaste orsaken till infektion efter förlossning.
• Endometrit Orsakas ofta av infektion med gonokocker eller C. trachomatis
• endometrit Delas in i akut, kronisk endometrit
• Akut endometrit = infiltration av neutrofiler dominerar
• Kronisk endometrit = infiltration av lymfocyter och plasmaceller dominerar
• Endometrios = ektopisk växt av uterusslemhinna i tuba uterina eller inuti buken. Endometriets körtlar och stroma växer annan plats
• endometrios Är en mycket vanlig sjukdom som drabbar ca 10% av fertila kvinnor.
• Den ektopiska uterusslemhinnan är ofta multifokal, involv flera strukturer i lilla bäckenet t.ex. lig. sacrouterina, fossa Douglasi
• Eftersom den ektopiska slemhinnan besitter samma receptorer som den faktiska uterusslemhinnan genomgå cykliska förändringar
• ektopiska slemhinnan avstöts i samband med menstruation blödning som irriterar peritoneum + kraftig buksmärta
• Endometrios är associerat med infertilitet. Tillståndet kan behandlas med p-piller eller kirurgi tar bort endometrioshärdar
• 4 teorier förklara orsaken till endometrios: Regurgitationsteori bening metastas-, mataplasi-, progenitorcell- teorin
• Regurgitationsteorin (dominerar) menar att retrograd menstruation genom äggledarna resulterar i implantation av uterusslemhinna
• Benigna metastasteorin menar att endometriet kan ”spridas" till avlägsna vävnader via blodkärl och lymfkärl
• Metaplasiteorin menar att mesotelet i bukhålan differentieras till endometrium
• Progenitorcellteorin menar att cirkulerande stamceller från benmärgen differentierar till uterusslemhinnan
• endometriet inte bara uppstår på fel platser, utan vävnaden också är onormal.
• Jämfört med det normala endometriet uppvisar endometrioshärdar ökade nivåer av inflammatoriska mediatorer, främst PGE2
• inflammationen är ett resultat av rekrytering och aktivering av makrofager av faktorer utsöndras från stromaceller i endometriet
• Stromaceller utsöndrar även aromatas → lokal prod av östrogen. gör att ektopisk uterusslemhinna kan överleva, utveckl endometrios.
• inflammation i ektopisk uterusslemhinna vrf COX-2-hämmare och aromtas- hämmare har god effekt i behandling av endometrios.
• endometrios sympt. menscycl relaterad smärta, samlagsmärta smärta tarmtömn, kronisk buksmärt, cystliknande sympt (urinblåsa)
• komplikationer endometrios: ileus (tarmvred) fistelbildning, ökad risk ovarialcancer
• Endometriecancer är en cancerform som uppstår i endometriet i livmoderns corpus. tredje vanligaste cancerformen kvinnor i Sverige
• Incidensen av endometriecancer är högst i västvärlden Medianålder vid insjuknande är ca 60 år.
• vanligaste typen av corpuscancer är carcinom.
• Endometriecarcinom 2 typer baserat klinisk bild och patogenes Typ I & Typ II endometriecarcinom
• Typ I endometriecarcinom = drabbar yngre (innan/kring menopaus) låggradiga och mindre invasiva. Är vanligast; 80% av fall
• Typ I endometriecarcinom Morfologiskt exempel: endometrioid cancer grad 1/2
• Typ II endometriecarcinom = drabbar äldre (efter menopaus) mer invasiva än typ I-tumörer. dålig progn, Morf ex: serös cancer
• Baserat på morfologi delas endometriecarcinom in i 4 typer endometroid-, serös-, klarcellig-, mucinös- carcinom
• endometriecarcinom riskfakt. nulipara(ej fött barn), sen menopaus tillförsel av östrogen, obesitas, diabetes, ålder, HNPCC
• Exogen tillförsel av östrogen t.ex. i form av läkemedel som Tamoxifen
• Endogen tillförsel av östrogen → t.ex. hormonproducerande tumörer eller PCOS
• Obesitas → enzymet aromatas uttrycks i fettväv som kan omvandla androgener till östrogen
• HNPCC (Lynch syndrom) → ökad risk för cancer pga av nedärvda mut i gener som kodar för proteiner involverade i MMR
• Nedärvda defekta reparationsgener leder till cancer indirekt tillåter sekundära mutationer i andra gener vid normal celldelning
• skyddande faktor endometriecancer kombinations p-piller med gestagen.
• precancerösa lesioner endometriecanc. endometriehyperplasi hyperplasi med och utan atypi
• Hyperplasi utan atypi = karakteriseras av ökad körtel/stroma-ratio ojämnt formade, förgrenade och dilaterade körtlar
• Hyperplasi utan atypi har en låg risk för progression till endometrioid carcinom (1-3%)
• Hyperplasi med atypi = karakteriseras av kraftigt ökad körtel/stroma-ratio. men stroma finns mellan varje körtel (ej invasion!)
• hypelp atyp Körtlar är ojämnt formade, förgrenade och dilaterade Cellulär atypi i körtelepitelet, t.ex. hyperkromasi framtr nukleoler
• Hyperplasi med atypi har en hög risk för progression till endometrioid carcinom (20-50%).
• EIN (endometrial intraepithelial neoplasia) och atypisk hyperplasi är andra namn för hyperplasi med atypi
• Endometrieatrofi = tillbakabildning av endometriet efter menopaus följd av minskad mängd östrogen.
• Endometrieatrofi föregår utveckling av serös carcinom i endometriet hos äldre kvinnor
• Endometrioid endometriecancer utgör 80% endometriecarcinom fall tumörer liknar normala endometriekörtlar (livmoderkörtlar)
• Mutationer i MMR-gener och tumörsupp PTEN är tidiga händels i utveckling av endometrioid carcinom.
• Kvinnor med medfödda mutationer i PTEN har ökad risk för Endometrioid endometriecancer
• Endometrioid carcinom morf: liknar normal endometrie väldiff har granulära strukt. stroma desmopastiskt (fibrös vävnad)
• Endometrioid carcinom morf:vävnaden bredvid tumörer ses hyperpl med eller utan atypi Fokus med skivepitelmetaplasi förekommer
• Varierande grad av differentiering; väldifferentierade tumörer har tydliga granulära strukturer (Endometrioid carcinom morf)
• Serös endometriecarcinom mindre vanligt men betydligt mer aggressivt
• Serös endometriecarcinom står för ca 15% av endometriecarcinom uppkomst inte associerat med östrogen och endometriehyperplasi.
• serösa endometrietumörer ses mutationer i tumör- supp TP53 Mutationer i MMR-gener och PTEN är ovanliga.
• Endometrioid carcinom morf: Papillärt växtsätt, Körtel-liknande strukt tumörc. pleomorfism framtr nukleol, invasion myometrie, mycket p53
• Endometrioid carcinom morf: Hög förekomst av p53 i tumörceller utnyttjas immunohistokemi för att skilja från endometrioid cancer
• vanligaste symptomet på endometriecarcinom är vaginalblödning blödningar efter menopaus eller oregelbunden menstruation.
• mindre vanligt symptom är tunna vita/klara flytningar hos postmenopausala kvinnor. (endometriecarcinom)
• Leiomyom = benign tumör som utgår från glatta muskelceller i livmoderns myometrium. tumör ca 30-50% av fertila kvinnor
• Leiomyom kan associeras med flera kromosomavvikelser rearrangemang kromosom 6 och 12 (videndometriepolyp&lipom med)
• mut i MED12 (kodar för en komponent i RNA polymeras) 70% av fallen. Storleken ökar med östrogen-stimulering leiomyom
• Leiomyom makro: multipla tumörer välavgränsade kan ofta skalas ut ur myometrie, fasta, gråvita massor varierande storl
• leiomyom mikro: Buntar av glatta muskelceller liknar normalt myometriet. Fokus av fibros och kalcifiering kan ses
• Leiomyom är oftast asymptomatiska och upptäcks av en slump vanligaste symptomen är menorragi med elr utan metrorragi
• menorragi regelbunden menstruation med riklig blödning
• metrorragi mellanblöning
• Leiomyosarkom = ovanlig malign tumör som utgår från glatta muskelceller i livmoderns myometrium.
• Leiomyosarkom alltid de novo från mesenkymala celler i myometriet Drabbar främst postmenopausala kvinnor utgörs av en enda tumör
• leiomyosarkom vanligt att återkommer efter kirurgi samt metastaserar till lungorna
• leiomyosarkom 5-årsöverlevnad är endast ca 40% prog sämre för anaplastiska tumörer jmf med väldiff
• ställa diagnosen leiomyosarkom 3 morfologiska kriterier uppfylls: förekomst av mitoser & nekroser + cytologisk atypi
• Leiomyosarkom grad diff varierar mycket kan likna leiomyom eller anaplastiska
• Ovarialcancer är ett samlingsnamn för maligna tumörer som utgår från äggstockarna
• Ovarialcancer allvarligaste gynekologiska cancersjukdomen med högst mortalitet.
• 3 huvudgrupper av ovarialtumörer epiteliala, germinalcells, stromacells tumörer
• Epiteliala tumörer → utgår från mesotelet (germinalepitelet) som omger ovarierna. Utgör ca 90% av fallen
• Germinalcellstumörer → utgår från könsceller (äggceller /germinalceller) i ovariet. ovanlig vuxna, 70% hos barn
• Stromacellstumörer (sex-cord tumors) → utgår från stromaceller i ovariet, exempelvis thecaceller eller granulosaceller
• ovarialtumör epitelial 2 grupper baserat på morfologi: Typ I och Typ II ovarialtumör
• Typ I ovarialtumörer = låggradiga, mindre aggressiva tumörer. låggradig serös, endometroid, klarcellig, mucinös carcinom
• Typ II ovarialtumörer = höggradiga, mer aggressiva tumörer. höggradig serös-, odifferentierad- carcinom
• ovarialcancer riskfaktorer : infertilitet, BRCA mut, HNPCC Peutz-Jeghers syndrom, ålder, endometrios, hormonsubstit postme
• ovarialcancer riskfakt : Rökning • Tidig menarche eller sen menopaus • Kroppslängd och övervikt
• ovarialcancer skyddsfakt: tubal ligering, hysterektomi Borttagande av äggstockarna & äggledare (SOE) vid BRCA-mutation
• ovarialcancer skyddsfakt: Långvarig användning av kombinerade p-piller → halverad risk, Borttagande av äggstockarna & äggledare
• Epiteliala ovarialtumörer är den vanligaste typen av maligna ovarialtumörer.
• Epitelet som bekläder kortikala, benigna cystor i ovarierna kan deriveras från ytepitelceller som bekläder ägg- ledarna
• epiteliala ovarialtumörer in i 3 grupper benigna, borderline, maligna - tumörer
• Benigna tumörer → olika typer av cystadenom är vanligast
• Borderline tumörer → ”lågmalign” tumör som regel har god prognos men risk för recidiv/ progression till låggradiga maligna tumörer
• Maligna tumörer → kan vara cystiska (cystadenocarcinom) eller fasta (cardinom)
• 5-10% av fallen av epitelial ovarialcancer är familjära. 85% av dessa mut i tumörsupp BRCA1 & BRCA2
• Mutationer i BRCA1 och BRCA2 är även associerade med hereditär bröstcancer.
• genomsnittliga risken för ovarialcancer är ca 30% för personer med BRCA1-mutationer
• risken för ovarialcancer något lägre för BRCA2- mut än BRAC1 mut
• BRCA-mutationer ses bara i ca 8-10% av fallen av sporadisk ovarialcancer.
• Om en nedärvd BRCA-mutation upptäcks erbjuds patienten SOE (borttagande av äggstockar & äggledare) minskar risk ovarialc
• PARP-hämmaren Lynparza (olaparib) första riktade behandlingen av ovarialcancer.
• lkm hämmar PARP (poly-ADP-ribos-polymeraser) vilket är enzym som är nödvändigt för reparation av enkelsträngade kedjebrot
• Normalt binder PARP in till enkelsträngade kedjebrott modifierar kromatin& sig själv lossnar, BER-enzymer kan binda in.
• PARP-hämmare gör att PARP inte kan lossna från DNA BER (base excision repair) kan inte ske → reparation blockeras.
• Hos replikerande celler leder PARP hämmare till att ett (DSB) induceras i när replikationsgaffeln möter PARP-DNA-addukten
• hos normala celler kan DSB repareras genom homolog rekombination, kräver funktionella BRCA1- och BRCA2-gener
• Utan funktionella BRCA-gener kan inte DSB repareras med homolog rekombination → alternativa vägar tex NHEJ
• PARP-hämmare Efter ett antal replikationer kan genomet bli såpass instabilt att cancerceller dör.
• Typer av epiteliala ovarialtumörer serös-, mucinös-, endometroid- carcinom
• Serös carcinom = vanligaste typen låggradig & höggradig serösa carcinom
• Serös carcinom 2/3 av epiteliala maligna ovarialtumörer. ovala cystiska tumörer. 25% fallen serösa ovarial- tumörer bilaterala.
• Låggradiga serösa carcinom = uppstår från benigna borderline lesioner, utvecklas långsamt till invasivt carcinom
• Låggradiga serösa carcinom mut i KRAS förekommer ofta. liknar normal epitelet på äggledar
• Höggradiga serösa carcinom = uppstår från epitelet på äggledarna anaplasi och atypi
• Mucinösa carcinom = utgör ca 5-10% av epiteliala maligna ovarialtumörer. mucin-sekreterande celler. mut i KRAS i 50%
• Endometrioid carcinom = utgör ca 15-20% av epiteliala maligna ovarialtumörer, typiskt låggradiga, väldiff tumörer, god prog
• Endometrioid carcinom Förekommer ofta samtidigt som endometrios eller endometriecancer mut i PTEN vanligt
• Germinalcellstumörer uppträder ffa unga flickor. delas in i teratom, dysgerminom, choriocarcinom, gulesäckstumör, embryonal
• Dysgerminom (malign) → strukturellt identisk med seminom (testikelcancer)
• Teratom = vanliga tumörer → utgör ca 15-25% av alla ovarialtumörer hos vuxna, ca45% hos barn. benigna (dermoidcystor) elr maligna.
• Maligna teratom är ovanliga och utgör endast ca 1% av maligna ovarialcancrar hos vuxna.
• teratom Vävnader med ursprung från alla tre groddlager (mesoderm, endoderm och ektoderm) kan förekomma
• teratom ex struma ovarii karakteriseras av tyreoideaceller → hypertyreoidism
• Stromacellstumörer utgår från stromaceller i ovariet ex thecaceller eller granulosaceller. prod könshormoner
• Ovarialcance tyst tumör bli stora innan upptäckt, besvär minst 12 ggr/mån kvinna över 50 år ovarialcancer föreligger:
• besvär 12ggr/mån kvinna över 50: ascites/subileus snabb mättnadskänsla, urinträngningar, postmenop blödning
• Ovarialtumörer kan leda till symptom kopplade till hormonproduktion t.ex. tyreoideahormon, könshormon och carcinoidsyndrom.
• Övriga ovanliga symptom på ovarialcancer är neurologiska bindvävssjukdomar, hudsjukdomar, nefrotiskt syndrom hematolo mm
• Övriga ovanliga symptom på ovarialcancer hematologiska symtom som hemolytisk anemi och DIC.
• Tidig sjukdom har en god prognos 80% av pateinter med ovarialcancer blir botade.
• Avancerad ovarialcancer har dålig prognos långtidsöverlevnad är endast ca 20%
• Bröstkörtlar = glandula mammae, körtlar i brösten hos postpubertal utveckl under inverkan av könshormonerna östrogen & progesteron
• Testosteron hämmar tillväxten av bröstkörtlar i män. Bröstkörtlar är en typ av modifierade apokrina svettkörtlar
• bröstkörtlar i subcutis är tuboalveolära (sammansatta tubuloacinösa) apokrina körtlar.
• bröstkörtlar 15-20 lober som i sin tur består av flera smålober Varje lob består av en gemensam utförsgång tömmer i bröstvårtan.
• Körtlarnas gångar utgörs av epitelceller (alveolära celler) prod sekret och myoepiteliala celler som hjälper till att driva ut
• Ett normalt bröst består av följande 3 delar: körtelvävnad, stroma, lymfkärl
• Stroma = utgörs främst av fettvävnad. I stromat finns även Cooper’s ligament, band av fibrös bv bröstets strukturella integritet.
• Cooper’s ligament sträcker sig från pectoralis och dermis i huden på bröstet
• Bröstvårtan består av bindväv & glatt muskulatur som är circ. arrade Muskelcellerna innerveras av sympatiska nervfibrer.
• Vårtgården= talgkörtlar, svettkörtlar & modifierade bröstkörtlar s.k. Montgomerys körtlar
• Montgomerys körtlar ser ut som små utbuktningar i vårtgården prod smörjande & skyddande sekret som förhindrar bakterietillväxt.

Alla Inga Spara