kursprov i biologi

Alla Inga Spara

• Beskriv lite hur hjärtat ser ut? Runt hjärtat sitter hjärtsäcken som en dubbelhinna. Muskelväggarna runt kammarna är tjockare än väggarna vid förmaken, eftersom trycket måste var högt för att blodet ska nå hela kroppen. Det finns två förmak och två kammare. Vid högerförmak finns ett impulscentrum
• Vad är ett impulscentrum? påverkas av hormoner och nervsystemet) som ger impulser med vissa intervaller och ett retledningssystem som leder impulserna vidare till hjärtats celler. Retledningssystemet gör att de olika cellerna drar ihop sig vid olika tidpunkter så att blodet pumpas rätt.
• Hur delas hjärtats sammandragningar upp? arbetsfasen (systole) och vilofasen (diastole)
• Vad sker vid systole? förmakaren drar ihop sig och trycket höjs vilket leder till att segelklaffen öppnas och blodet pumpas vidare till kammarna. Högt tryck i kammarna leder till att segelklaffarna stängs. Fickklaffarna öppnas när hjärtat dras ihop och blodet pumpas ut från hjärtat.
• diastole efter blodet är ute ur hjärtat och stängs fickklaffarna, då fylls hjärtat med blod igen.
• Blodtryck Blodtryck mäts genom de tryck som blodet trycker mot kärlväggarna. Trycket är högst i systole. Eftersom väggarna är elastiska drar kärlen ihop sig under diastole, vilket gör det möjligt för blodet att pumpas vidare ändå om hjärtat vilar. Blodtrycket beror på hur mycket blod som pumpas ut från hjärtat.
• Varför finns de klaffar? Ju längre ner i kapillärerna blodet kommer sjunker hastigheten och trycket. Den kraft som hjärtat trycker ut blodet med till artärerna verkar inte längre i venerna. Därför måste det finnas klaffar i venerna och skelettmuskeltur som ligger parallellt med venen. Muskel drar sig samman och klämmer på venen och blodet pressas uppåt mot hjärtat.
• Vad är sfinktrar ? Runt vissa kapillärer sitter sfinktrar som kontrollerar hur mycket blod ska komma in, sfinktrar kan klämma åt kapillärerna så att blodet minskar. Vid kroppsarbete slappnar sfinktrarna av och mer blod kommer till syret. Vid måltid slappnas sfinktrar av vid tarmkanalen så mer näring används medan sfinktrarna vid musklerna stängs.
• Vad är Osmosis ? Osmosis är när vätska åker från ett låg koncentration plats till en hög koncentration plats igenom en membran som bara tillåter det. Vätskan kommer då åka igenom membranet till koncentrationen är lika mycket på båda sidorna. Alltså det som händer är att proteinerna drar vätska från utsidan av kapillärerna in till kapillärerna för att ha ett osmotiskt tryck.
• Hydrostatiskt tryck? Hydrostatiskt tryck är det trycket som driver vattnet ut från kapillärerna (filtration), högst vid artärerna och lägre vid venerna. Så när blodet lämnar hjärtat med undertryck och når kapillärerna (också under tryck) vid artärerna kommer trycket tvinga ut vätska ut från blodet, filtrera blodet genom de genomträngliga kapillärväggarna. Med vatten följer även lästa salter ut till de omkringliggande cellerna, som syre, glykos och aminosyror. Blodkroppar och andra stora portioner stannar kvar i kapillären. Blodet åker via kapillärerna till ven-änden där det finns en högre koncentration av något som kommer tvinga tillbaka vatten.
• Vad sker i kroppen när kroppstempraturen ändras? Om temperatur är hög så vidgas blodkärlen nära huden och blodströmmen till huden ökar så att värme kan avges till omgivningen. Svettkörtlar aktiveras och vatten och salter avdunstar. Om temperaturen minskar dras blodkärl nära huden samman och blodet cirkulerar mer centralt i kroppen, vilket leder till mindre värmeförluster. Musklerna dras också samman och ämnesomsättningen ökar.
• Immunsystemet Består av massa olika vävnads grupper, organ system och olika celler i kroppen. Som tillsammans jobbar att hålla kroppen från världen som har väldigt många smittämnen (bakterier och virus).
• Det medfödda försvaret som vi ärver och är fokuserat på det som uppfattas som kropps framände. Utgör en barriär av cellerna i huden, andningsvägar och matspjälkningskanalen (slemhinnorna). Dessa celler kan spruta ut enzymer/andra kemiska ämnen som gör det otrevligt för inkräktare. Vissa vita blodkropparna (NK-celler, granulocyter, makrofager) tillhör det medfödda försvaret.
• Beskriv det första "hindret" som kroppen har för att skydda sig mot smittämnen? Huden skyddar kroppen mot mikroorganismer, celler bildas i ett skikt närmast läderhuden och skjuts upp mot ytan. Alltså är det yttersta lagret döda celler, det finns även icke sjukdomsframkallande bakterier som gör det svårt för andra bakterier att börja växa. De ytor som har en ”öppning” till världen har ett kemiskt skydd som är surt (pH 3-6). I luftvägarna finns slem som fångar upp bakterier och virus som transporteras med cilier till magsäcken (som är sur). Svett, tårar och saliv innehåller lysosymer som angriper cellväggen på bakterier.
• makrofager • I vävnadsvätskan utanför blodkärlen finns vissa makrofager, andra finns bosatta vid bl.a. hjärna, lungor eller hud. Mikrofagerna enzymsystem aktiveras när andra celler i immunförsvaret känner av något främmande och attraherar mikrofagerna, samtidigt som det inre enzymsystemet aktiveras. De attackerar bakterier genom cytoplasmiska förlängningar som rullar in bakterien, uppslukar den och smälter ned den (endocytos) av H2O2 eller av andra enzymer i mikrofagerns cytoplasma.
• NK-celler • NK-celler angriper celler som redan har blivit infekterade (cancerceller), genom att förstöra cellens membran.
• Granulocyter • Granulocyter fungerar på samma sätt om makrofager, men har även fria korn med enzymer som utsöndras och angriper smittämnen utanför cellen. Dessa korn attraherar andra parasitiska organismer.
• inflammation En inflammation börjar med att de skadade cellerna skickar ut histamin vilket gör att blodkärlen blir större så fler celler och proteiner kan komma till såret och läka det. Granulocyter och mikrofagerna kommer efter en tid och angriper smittämnena, granulocyter dör när de angriper. Om bakterier överlever leder de till en del reaktioner i kroppen. Dels att de vita blodkropparna ökar i antal och en infektion startas. Feber kan vara en reaktion på att en bakterie finns i kroppen eller bara att vitablodkroppar sprutar ut pyrogener som ställer om temperaturen till högt vilket kan leda till att livet för en bakterie försämras.
• Vad är interferoner? Virusinfekterade celler kan utsöndra proteiner som kallas interferoner. Dessa binds till cellmembranet på andra celler så de kan bilda proteiner för att skydda sig själva. Men de kan inte hjälpa celler som redan är infekterade. Aktiverar även mikrofager och NK-celler.
• I samband med infektioner kan lymfknutorna/lymfkörtlarna bli svulla som t.ex. i halsen. Varför? Lymfknutorna innehåller bl.a. makrofager och T-lymfocyter, vilket är orsaken till svullnaden eftersom T-lymfocyter förökar sig och andra vita blodkroppar kommer. I det lymfiskasystemet finns vävnadsvätska som har strömmat in från utanför och vidare till venerna. Vävnadsvätska kan innehålla bakterier från infekterade vävnader, vätskan strömmar förbi en lymfknuts där det finns vita blodkroppar
• Det adaptiva försvaret Utvecklas med åren, alltså vilka smittor man drabbas av. Fokuserar på särskilda smittämnen, tar lite längre tid att aktivera men det kommer även ihåg de farliga smittämnena för nästa gång. De vita blodkropparna som tillhör är T och B-lymfocyter. Dessa vitablodkroppar attackerar bara specifika smittämnen som de är säkra på är skadliga för kroppen.
• Vad är Antigen ? Antigen används för att identifiera vilka främmande ämnen i kroppen som är farliga. En antigen kan vara en inkräktare från omvärlden, som en bakterie, virus, svamp, gift eller sjuka celler i kroppen. Antigen är stora signal-molekyler som inte oftast finns i kroppen och fungerar som flaggor som sätter igång det adaptiva försvaret. Epitop är en del av antigent som antikroppen binder sig till.
• vad är speciellt med Lymfocyterna under mognaden? När lymfocyterna mognar, lär de sig att identifiera smittämnen från andra ämnen och hur den inte ska attackera sina egna celler.
• antikroppar på B-lymfocyt En mogen B-lymfocyt har minst 10 000 antikroppar. Antikroppar består av 4 polypeptidkedjor som hålls ihop av disulfidbrygoor, den yttersta delen av antikroppen varier i utseende och är den del som binder till antigen. Alla B-lymfocyter har antikroppar, men varje individuell B-lymfocyt har sina unika antikropp som binds till en speciell typ av antigen. Alla dina B-lymfocyter tillsammans kan jämföras med en nyckelring med 2 biljon nycklar och varje nyckel kan öppna varsin specifik dörr. Sedan transporteras de till olika vävnader och organ, cirkulerar i kroppen.
• Hur attackerar B-celler smittämnen? När en B-cell träffas på en rätt antigen som matchar ens antikropp så binds dem. Vilket aktiverar B-cellen och börjar snabbt producera andra B-celler med samma antikropp som ska försvara just den antigenen. De flest B-celler blir plasmaceller som producerar flera tusen antikroppar på sekunder som varar i några dagar och vissa B-celler blir minnesceller som är långlivad och kommer ihåg just den succéfulla antikroppen. Detta säkrar om antigen återvänder så kommer immunsystemet vara snabbare och starkare för just de antigenerna; grunden till varför vaccinationer fungerar.
• Vad har antikroppar för upg i immunförsvaret? Fria antikropparna kan inte döda smittämnen men kan hjälpa försvara genom att dels binda ihop smittämnena till en klump eller binda sig till antigent så aktiviteten hos smittämnet förstörs. Samtidigt som de attraherar andra vitablodkroppar som kan första själva smittämnet. Antikroppar kan också blockera virusets bindnings ställen för att hindra viruset att binda sig till vävnader.
• Aktiv immunitet Aktiv immunitet utvecklas genom att man blir sjuk av smittämnen eller vaccinering av smittämnen. Som sätter igång en produktion av minnesceller.
• Passiv immunitet Passiv immunitet – injektioner som har färdiga antikroppar och ger skydd i några månader. Antikropparna ger bara tillfälligt skydd, eftersom antikropparna bryts ned och därmed försvinner immunitet.
• T-lymfocyterna T-lymfocyterna aktiveras av kroppens egna celler som har förändrats av smittämnen och påverkar dessa celler. T-lymfocyter finns i flera typer men de reagerar inte på fria antigen och bildar inte antikroppar. T-lymfocyter urskiljer främmande ämnen och kroppens egna celler, genom att alla kroppens celler har ett HLA-antigen på membranet. Men om t.ex. en makrofager attackerar en bakterie, kan bakteriens antigen fastna på mikrofagerns membran. En T-hjälpercell känner av att en makrofager har ett främmande antigen och HLA-antigent. Om T-hjälpercellen har rätt specifik receptor binds den till makrofagern. T-hjälpercellen utsöndrar ämnen som attraherar T- och B-lymfocyter, som arbetar tillsammans att döda makrofagern.
• Ontogenin i människans livscykel Celldelning – ökar antalet celler genom mitos Cellspecialisering – celler specialiseras för att sköta vissa uppgifter, t.ex. muskelceller och nervceller Lägesförändringar – celler/cell grupper ändrar läge från varandra så att embryot ändrar form. Programmerad celldöd – de celler som inte behövs längre dör
• Hur får embryo näring? Innan embryot kan ta upp näring, är det lika stort som äggcellen. Äggcellen har en närings förrådd som kallas gula, som är olika stora mellan olika däggdjur.
• organeller i en djurcell Cellmembran, cytoplasma, Mitokondrie, cellkärna, cellskelett, Endoplasmatiska nätverket, ribosomer, Golgiapparaten, lysosomer och Peroxisomer
• organeller i Växtcell samma som i djurcell, fast med Kloroplaster, Vakuoler och cellvägg

Alla Inga Spara