Kunskapsfilosofi

Alla Inga Spara

• vad är kunskap fakta, förståelse och färdigheter, tillägnande genom studier eller erfarenheter
• kunskapsfilosofi kallas även epistemologi. en huvudgren av filosofin som studerar grundläggande frågor om framför allt kunskapens natur, objekt och källor, t.ex.: Vad är kunskap?
• påståendekunskap kan antingen var sant eller falskt, om påståendet är falskt har man inte kunskap om det. handlar om fakta och förståelse
• Platons kunskapsdefinition försökte förklara vad kunskap är och kom fram till att kunskap är en övertygad tro och det man tror är sant och berättigat->kom på tre villkor för kunskap: 1.det man vet är sant 2. det man vet tror man på 3. när man vet något har man goda skäl för sin övertygelse. (justified true belief (jtb): subject knows that p is true if and only if: p is true -> s believes that p; s is justified that believing that p)
• kritik mot platons kunskapsdefinition om kunskap nu är tro som är sann och rättfärdigad: är det centralt vad rättfärdigad (goda skäl är) och vad sanning är-> sanning är mångtydigt
• sanning/sanningsvärde beskrivning av ett påstående som sant eller falskt, principen om den uteslutna tredje (finns inget tredje alternativ)
• korrespondensteorin Ett påstående är sant om det överensstämmer med ett faktum, faktum: ett verkligt tillstånd, skeende eller företeelse ex att äpplet ligger på bordet är sant om äpplet ligger på bordet
• kritik mot korrespondensteorin hur kan vi veta att abstrakta påståenden är sanna? (tex matematik och moral, att 1+1=2 är abstrakt och har ingen koppling till verkligheten?), Hur kan vi avgöra att ett påstående verkligen stämmer överens med verkligheten? (förutsätter t.ex. att vi kan lita på våra sinnesorgan, något flera filosofer är kritiska till)
• koherensteorin Ett påstående är sant om det passar ihop med alla andra påståenden vi tror är sanna ex anders är skyldig till mordet då han sågs på platsen, hans dna fanns på kniven och anders har sagt att han skulle hämnas, här lyckas vi fånga upp abstrakta satser, att 1+1=2, om det är sant måste det också vara det
• kritik mot koherensteorin Borde vara möjligt att konstruera flera olika ”sanna” satser, - Alla satser i böckerna om mumintrollen går ihop – är mumintrollen sant för det? - Säger en paranoid person sanningen när den påstår sig vara jagad av CIA? om man tror alien finns, letar efter satser som kan konfirmera det man tror
• pragmatiska sanningsteorin Sanna är de påståenden som i det långa loppet medför bäst konsekvenser (sanning teoriernas utilitarism) Enligt pragmatismen gäller: i) Ett påståendes sanning är beroende av effekterna av att tro på det ii) Vi måste undersöka vilka effekter tron på ett påstående har för att ta reda på om det är sant iii) Det viktigaste är att våra handlingar är framgångsrika, viktigare än om det är sant eller falskt. det är sant om det är användbart. ex en man gör en dräkt som han tror att han kan flyga med/ falla långsamt -> hoppar från eiffeltornet, fallet går snabbt och han dör effekten är inte bra då han dog -> alltså falskt att dräkten gjorde så att man kunde flyga ibland vet man inte effekten av konsekvensen. vad som är bäst effekt (sant) beror på situation.
• hur får vi kunskap vår kunskap bygger troligtvis på två olika förmågor: kan ta emot intryck utifrån, genom se, höra, smaka, känna osv, sinnesintryck. vi kan bearbeta föreställningar genom vårt förnuft och tänkande, sorterar och kategoriserar intryck, sorterar bort vissa intryck som ex vissa ljud, eller ser om det är en tjej eller kille, om den är attraktiv eller inte. har delat upp kunskapsteoretiker i olika läger: vissa anser att vi får kunskap genom våra sinnesintryck (empirister medan vissa anser vi får kunskap genom logiskt tänkande (rationalister) o h vissa menar en kombination kritiskt idealism
• Descartes var skeptiker, tvivlade på allt för att komma fram till om det finns något som är säkert. Världen kanske inte finns, Jag kanske blir lurade av ett väsen i mina tankar, Men, Jag tänker i alla fall, Alltså finns jag! (cogito, ergo sum). För Descartes börjar alltså vägen till kunskap genom vår förmåga att tänka Därför är han rationalist
• John locke Motsatte sig Descarte, ska gå på vårt sunda förnuft. finns ingen medfödd kunskap (tabula rasa- oskrivet blad) empirism, lär sig av erfarenhet, sunt förnuft. vi får kontakt med yttre världen genom våra sinnen, får kunskap om världen och oss själva. bygger på kopplingen mellan sinnen och en oberoende yttre värld. Genom förnuftet kan vi dra slutsatser som ger oss mer kunskap om världen. Vi får kunskap genom sinnesintryck från yttervärlden. Vi bearbetar dessa med vårt tänkande och får ytterligare kunskap
• David Hume extrem empirist, kunskapen kommer utifrån oss själva men vet inte vad som finns utanför oss själva.kunskapsteoretisk idealism (verkligheten utgörs av icke materiella saker, tankar, känslor, ideer, intryck). -> vi kan ha kunskap om våra sinnesintryck men inte om en oberoende materiell verklighet vi har inga sinnesintryck av en själ- alltså kan vi inte vara säkra på att “jaget” finns. ex jag ser lastpallar, men är jag säker på att jag faktiskt ser, jag får en synintryck av lastpallar, men vet inte om de existerar på riktigt, vet inte vad intrycken beror på. vi kan se grejer men vet inte vad det beror på. vi kan inte vara säkra ens på orsaksprincipen (allt som händer har en orsak, kan inte se den, så vi vet inte om den existerar).
• kunskapsteoretisk idealism verkligheten utgörs av icke materiella saker, tankar, känslor, ideer, intryck.vi kan bara känna våra idéer/föreställningar. Kunskap handlar alltså om medvetandets innehåll, inte om
• skepticism vad är säkert? kan jag vara säker på att den värld jag ser, känner och hör på att världen runt mig existerar?
• Hume om orsaksprincipen dessa villkor måste uppfyllas: 1. A och B måste finnas på samma ställe vid samma tid (ex skolklockan ringer på en skola, elever på skolan vet att lektionen börjar) 2. A måste komma före B, orsaken måste komma före konsekvens 3. A framtvingar att B händer, alltså om A inträffar måste B inträffa. Biljard exempel: Vad menar vi egentligen när vi säger att köns rörelse orsakar rullning i biljard köns rörelse har förbindelse med bollen i tid och rum. En stöt förra veckan kan inte sätta bollen i rullning idag. En stöt i Australien kan inte sätta bollen i Köpenhamn i rullning. Stämmer. Köns rörelse måste ske före klotets. Om bollen rullar före kön stöter kan stöten inte vara orsak till bollens rullning. stämmer. Rörelsen hos kön tvingar klotet att röra sig. Klotets rullning är ett nödvändigt resultat av köns rörelse. Om klotet bara råkade röra sig när kön var i rörelse så skulle vi inte tala om ett orsaksförhållande. -> ser inte att rörelsen tvingar fram en annan, att de är förbundna. Vi ser att det sker nu, men inte att det nödvändigtvis är så. Vi kan inte se att detta nödvändigtvis kommer att ske. ser att bollarna rullar, men ser inte att de är pinnen eller en stöt av en annan boll som orsakar rörelsen. ex om man skjuter fram en penna med en penna, ser inte att pennan skjuter fram den utan bara att pennorna rör sig. tror på en yttre värld bortom människan, har sinnen och sinnesintryck, men sinnesintryck ger oss inte mer kunskap. Slutsatser ger inte mer kunskap. Därför kan vi inget veta om yttervärlden, Gud, jaget och orsaker. Vi kan bara ha kunskap om uppfattningar som bygger på intryck. Om själva yttervärlden och orsaker kan vi inget veta.
• Immanuel Kant Kant säger att allt vi upplever måste uppfattas i åskådningsformerna Tid (igår–idag–imorgon) och Rum (här–där, nära–långt bort). Detta är inte något vi lär oss av erfarenhet utan det är medfött. Kategorier: För att förstå det vi upplever använder vi mentala verktyg, t.ex.: här / där före / efter orsak / verkan, färg, antal, form. Dessa hjälper oss att ordna och tolka intrycken, annars vore världen bara ett kaos av sinnesdata. Om man ständigt bär glasögon med blått glas, kommer allt att uppfattas som blått. Erfarenheten, intrycket av blått, beror inte på att tingen i säg är blåa, utan på att den som uppfattar tingen tvingar på dem intrycket av blått. Kunskapen a priori fungerar likadant, den tvingar sig på våra intryck för att göra dem begripliga för oss. Kant skiljer alltså på hur världen faktiskt är (tinget i säg) och på hur den uppfattas för oss (tinget för oss) genom våra sinnen. - Denna typ av kunskapsteori kallas för kritisk idealism. Kant kombinerar alltså empirism (a posteriori /tinget-för-oss) med rationalism (a priori / tinget-i-säg).
• Kants lösning på att vi inte har skäl för att tro på orsak/verkan Om vi inte har skäl för att tro på orsak/verkan (som Hume påstod) är vetenskapen omöjlig enligt Kant. Löser de genom: Orsakssamband är kunskap a priori (medfött)!!! • Kunskapen a priori tvingar sig på våra intryck för att göra dem begripliga för oss. • Vi kan inte tänka bort orsakssamband när vi ser på världen. • Orsakssamband är en kategori. yttre världen (tinget i sig, ingen kontakt).> sinnena (tinget för oss)-> bearbetning (åskådningsformer och kategorier)->kunskap. alltså: Vi får kunskap genom sinnesintryck från yttervärlden. Vi bearbetar dessa med vårt tänkande och delar in i åskådningsformer och kategorier och får ytterligare kunskap
• kritisk idealism Vi kan inte veta hur världen är i sig själv, utan bara hur den framträder för oss genom våra sinnen och vårt sätt att tänka. Människan uppfattar alltid världen genom medfödda forme
• the gettier problem Gettierproblemet är ett problem inom kunskapsteori som visar att sann, berättigad tro inte alltid räcker för att räknas som kunskap. Traditionellt har man sagt att en person har kunskap om något om: 1.Personen tror på det 2. Det personen tror är sant 3. Personen har goda skäl (är berättigad) att tro det. Detta kallas sann, berättigad tro. det finns situationer där alla tre villkoren är uppfyllda – men där vi ändå inte tycker att personen verkligen har kunskap. Anledningen är att det sanna i tron beror på tur eller slump. ex Smith och Jones söker samma jobb. Smith har goda skäl att tro att: Jones kommer få jobbet och Jones har tio mynt i fickan. ->Smith drar därför slutsatsen: ”Den person som kommer få jobbet har tio mynt i fickan.” Men: Det är Smith som får jobbet. Smith råkar själv ha tio mynt i fickan, utan att veta om det. Påståendet är alltså sant, Smith tror det och han har goda skäl – men sanningen beror på en slump. Därför verkar det fel att säga att Smith vet detta. Gettierproblemet visar att sann, berättigad tro inte alltid är kunskap, eftersom tron kan vara sann av en slump snarare än genom verklig kunskap.

Alla Inga Spara