Kognitiva synsätt på lärande

Alla Inga Spara

• Kognitiv syn på lärande Ett generellt förhållningssätt där lärande ses som en aktiv mental process av förvärvande, erinring och användning av kunskap.
• Domänspecifik kunskap Information som är användbar i en särskild situation eller som huvudsakligen kan tillämpas på ett specifikt ämne.
• Generell kunskap Information som är användbar för många olika typer av uppgifter, och kan tillämpas i flera olika situationer.
• Informationsprocessande Det mänskliga intellektets inhämtning, lagring och användning av information.
• Sensoriskt minne Ett system som håller kvar sensorisk information under en mycket kort stund.
• Perception Tolkning av (upptäcka och gör ett stimulus meningsfull) sensorisk information.
• Datadrivet processande Perception som innebär att lägga märke till separata definierade särdrag och samla dem i ett igenkännligt mönster.
• Gestalt Typiska mönster eller konfiguration, gestaltteoretiker menar att människor organiserar sina uppfattningar i koherenta helheter.
• Konceptuellt drivet processande För att snabbt känna igen mönster, utöver uppmärksammandet av särdrag, används kontext och tidigare kunskap om ord eller bilder eller hur världen fungerar i allmänhet.
• Prototyp Ett bästa exempel eller bästa representant för en kategori.
• Automatisering Förmågan att utföra grundligt inlärda uppgifter utan större mental ansträngning.
• Arbetsminne Den information man fokuserar på i ett givet ögonblick.
• Korttidsminne Den del av minnessystemet som håller kvar information i ungefär 15-20 sekunder.
• Central exekutiv funktion Den del av arbetsminne som ansvarar för att planera och styra uppmärksamheten och andra mentala resurser.
• Fonologisk loop En del av arbetsminnet som är minnets repetitionssystem för verbal och auditiv information, vilken varar i ungefär 1.5-2 sekunder.
• Visuospatiala skissblocket En del av arbetsminnet, ett system där visuell och spatial information hålls kvar.
• Episodisk buffert Utgör arbetsminnets arbetsbänk, en process som samanställer och integrerar information från den fonologiska loopen, det visuospatiala skissblocket och långtidsminnet till komplex information.
• Kognitiv belastning Den mängd resurser som krävs för att utföra en uppgift.
• Inre kognitiv belastning De resurser som krävs för att utföra uppgiften i sig, oavsett andra stimuli.
• Yttre kognitiv belastning De resurser som krävs för att bearbeta stimuli som är irrelevanta för uppgiften.
• Relevant kognitiv belastning Djupt informationsprocessabde relaterat till uppgiften, inklusive tillämpning av tidigare kunskap på nya uppgifter och problem.
• Chunking Att gruppera individuella stycken av information i större, meningsfulla enheter.
• Interferens Den process som uppstår när återkallandet av viss information störs av annan information.
• Bortfall Försvagning och avmattning av minnen sker med tidens gång.
• Långtidsminne Ett permanent lager av kunskap.
• Deklarativ kunskap Verbal information, fakta, att "veta att" något är fallet.
• Procedural kunskap Kunskap som demonstreras när man utför en uppgift, att "veta hur".
• Strategisk kunskap Att veta hur man använder sina färdigheter samt "när och varför" deklarativ respektive procedural kunskap ska användas.
• Explicit minne Långtidsminnen som tas fram avsiktligt och medvetet.
• Implicit minne Kunskap man inte är medveten om att man tar fram, men som påverkar beteendet eller tankarna ändå.
• Semantiskt minne Ett minne för betydelser, ex ord, fakta, teorier och begrepp.
• Proposition Den minsta enhet kunskap som kan bedömas vara sann eller falsk.
• Propositionellt nätverk En uppsättning sammanlänkade begrepp och relationer där långvarig kunskap lagras.
• Bilder Representationer baserade på fysiska attribut hos information, informationsens form.
• Begrepp En kategori som används för att gruppera liknande händelser, idéer, föremål eller människor.
• Definierande attribut Egenskaper som associerar medlemmar av en grupp till ett specifikt begrepp.
• Exemplar Ett faktiskt minne av ett särskilt föremål.
• Schema Abstrakt kunskapsstruktur som organiserar stora mängder information.
• Story grammar (textschema, berättelsestruktur) En typisk struktur för eller organisering av en kategori berättelser.
• Episodiskt minne Långtidsminne för information som är kopplad till en särskild tidpunkt och plats, särskilt minnen av händelser i en persons liv.
• Blixtminne Tydligt, livligt, minne från känslomässigt betydelsefull händelse i livet.
• Procedurminne Ett långtidsminne för hur man utför handlingar.
• Skript Schema eller förväntad plan för en sekvens av steg i en vanligt förekommande händelse, som att handla matvaror eller beställa pizza.
• Produktioner Procedurminnets innehåll. Regler för vilka handlingar som ska utföras under specifika omständigheter.
• Priming Implicit aktivering av information som finns i långtidsminnet.
• Elaborering Att lägga till och utöka innebörder genom att koppla ny information till befintlig kunskap.
• Organisering Att skapa ett organiserat och logiskt nätverk av relationer.
• Kontext Den fysiska eller emotionella bakgrund som hänger samman med en händelse.
• Processnivåteorin Teori enligt vilken erinring av information beror av hur djupt den betraktas.
• Spreading activation Återkallande av olika informationsenheter som utgår från deras relation till varandra. Att minnas en bit information aktiverar hågkomsten av associerad information.
• Återkallande En process för att söka och finna information i långtidsminnet.
• Rekonstruktion Att återskapa information genom att använda minnen, förväntningar, logik och befintlig kunskap.
• Mnemoteknik, mnemonik Minnesteknik, konsten att minnas.
• Loci-metoden En teknik för att associera föremål med specifika platser.
• Akronym En minnesteknik där man använder den första bokstaven från varje ord i en fras för att bilda ett nytt ord som enkelt kan kommas ihåg.
• Kedjemnemonik En minnesstrategi där man associerar en del i en serie med nästkommande del.
• Nyckelordsmetoden Ett system för assocering av nya ord eller begrepp med närliggande nyckelord eller bilder.
• Utantillinlärning Att lära sig information genom repetition utan att nödvändigtvis förstå vad den betyder.
• Seriepositionseffekten Tendensen att minnas början och slutet men inte mittpartiet av en serie.
• Delinlärning Att dela upp en lista med olika punkter i kortare listor.
• Fördelad inlärning Inlärning under kortare perioder och med vilopauser.
• Hopad inlärning Inlärning under en enda sammanhållen tidsperiod.
• Domänspecifik strategi Medvetet tillämpad färdighet som används för att uppnå ett mål i ett särskilt ämne eller på ett visst problemområde.

Alla Inga Spara