Kognition & Motivation

Alla Inga Spara

• Automatiska tankeprocesser Snabba processer som inte begränsas av arbetsminnet och kräver ingen medveten styrning. Tankarna blir mer hållbara och vanemässiga. Ex. när en erfaren bilist kör bil, erfaren instrumentalist spelar ett musikinstrument. (Abstrakt och analytiska tankesprocessen)
• Kontrollerade tankeprocesser Långsamma processer som begränsas av arbetsminnets kapacitet, är i en rak följd och kan styras flexibelt av våra medvetna överväganden. Ex. planera semester, funderar över ett schackdrag. (Intuitiva systemet: magkänsla, intuiton, känslor)
• Problemlösning Processen att hitta lösningar på problem som uppstår i livet. Sker vanligtvis i arbetsminnet.
• Logisk (deduktiv) slutledning Att dra slutsatser från givna förutsättningar och det du redan vet.
• Kognitiva strategier Genom att förpassa informationsbearbetningen till det obegränsade långtidsminnet kan man lösa "större" problem som kräver fler än 7 enheter i kapacitet. Ex 287196420 blir istället 287 196 420
• Kognitiv psykologi Intresserar sig för hur vi tar emot och bearbetar information samt hur vi reagerar på och använder denna information. Varje människa har en aktiv roll i formandet av sitt beteende. Människans tankar i centrum.
• Selektiv perception Förmågan att sålla bort och välja ut vad vi uppmärksammar
• Metakognition Att vara medveten om sitt eget tänkande och agera utifrån det. Självinsikt.
• Episodiska minnet Del av långtidsminnet som innehar händelser som vi varit med om. “Min självbiografi”. (ÅK minne). Består av personliga händelser och vi delar de inte med någon annan.
• Perceptuella minnet Del av långtidsminnet: det vi behöver för att identifiera objekt och orientera oss i vår omvärld. Vi kan ej sätta ord på dem. (Per heter mannen på cykel, han svänger in på sin uppfart (som han bara vet är sin pga det perceptuella)
• Perception Hämtning och tolkning av information.Genom att ta in, tolka, välja ut och bearbeta information från våra sinnen (smak, lukt, syn, hörsel och känsel), sätter perceptionen samman dessa intryck till en meningsfull helhet som vi sedan får som tankar. (ÅK uppmärk.) Resultat av den information som våra sinnen kan förmedla om världen. Kan även kallas varseblivning. (GIP s130)
• Arbetsminne Minnet där informationen finns så länge man aktivt arbetar med den. (GIP) Behåller minnet under en kort stund, ca 30-60 sek. (ÅK minne) Kallas även korttidsminne. (GIP s139-140) Är nära kopplat till uppmärksamhet och inblandat i många kognitiva aktiviteter. (GIP s 139-140) Ju mer uppmärksamhet, ju bättre arbetsminne. (ÅK minne) Har en begränsad kapacitet på 7 (5-9) enheter/bitar information åt gången. (ÅK minne) den info som man håller i huvudet för stunden, det är begränsat (5-9 enheter) och används som tillfällig lagring
• Procedurminnet Inlärning av vanor och färdigheter. Dessa minnen förvärvas långsamt över tid för att så småningom “automatiseras”. (GIP s142) Minnen man inte kan plocka fram medvetet. (ÅK minne) Sista minnena som försvinner vid minnesproblem. (ÅK minne) Del av långtidsminnet: "jag vet hur", automatiserade förmågor som ej glöms. Ex. cykla
• Långtidsminne Långvarig info lagras här, lagringen är beroende av hur viktigt det är samt hur mycket det bearbetas
• Sensoriska intryck De intryck du får genom dina sinnen.
• Semantiska minnet Del av långtidsminnet som innehar fakta: omfattar "jag vet att" minnen som handlar om språk och fakta. Ex. 1 + 1=2 som man "bara vet"
• Inhibering Förmågan att kunna låta bli att ge utlopp för handlingar, reaktioner, känslor och nervimpulser. Ex. Man vill ge den söta ungen i kön en puss, men låter bli.
• Initiering Ta initiativet till, sätta i gång. Ex. Starta en konversation, stiga upp på morgonen (din ordbok)
• Exekutiva funktioner Funktioner som reglerar planering och genomförande av handlingar (i vid bemärkelse) samt för målstyrd hantering av problem och uppgifter som vi ställs inför.(psykologguiden) Ingår också: abstrakt tänkande, planering, tidshantering, kognitiv flexibilitet (att kunna skifta uppmärksamhet och perspektiv), insikt, bedömande, problemlösning. (NOT) “Är som hjärnans dirigent” - den som står där framme och dirigerar de andra som spelar i orkestern. (ÅK)
• Avsiktlighet och Målsättning En del av exekutiva funktioner. Målrelaterat beteende kräver att man skapar, aktiverar och bibehåller en målmedveten individuell handlingsplan. Insikt/skarpsinne (förståelse, kunnighet) och medvetenhet är kopplade hit. (NOT s167) (Avsiktlighet = Med vett och vilja. Målsättning = syfte, riktlinje, agenda) (synonymer) “Endast om vi har en stark medvetenhet vad gäller våra förmågor och vår sociala och fysiska miljö kan vi styra vårt beteende på ett exakt, lämplig och realistiskt sätt.”
• Planering och organisation Del av de exekutiva funktionerna. Möjligheten att kunna planera hur, när, med vad och med vem man vill inplementera och utföra resan mot ett mål. Fungerande Arbetsminnet och uppmärksamhet har en betydande roll i att planera och organisera. Dessa förmågor får individerna att förbli fokuserade när de blir distraherade och får dem att veta var de är i processen mot att nå målet. (NOT s167) Ex. tidshantering: förmågan att mäta sin tillgängliga tid, fördela den effektivt och hålla sig till deadlines .
• Självövervakning och problemlösning Del av de exekutiva funktionerna. Att reflektera över sitt beteende, som svar på miljön, samt att kunna planera för att uppnå mål. Man behöver kunna bedöma om sitt beteende och sina ansträngningar är för mycket, för lite, lämpligt eller olämpligt, om man är på rätt eller fel spår. Även förmågan att känna igen när en åtgärd har misslyckats eller blivit fel och att då kunna välja en annan strategi eller anpassa beteendet för att kunna lösa problemet eller säkerställa måluppfyllelsen. Att vara anpassningsbar och flexibel vid förändrade omständigheter är avgörande för effektiv måluppfyllelse och för att fungera i vardagen. (NOT s 167)
• Metakognition Kunskapen som personer har om sina kognitiva förmågor (Jag kan inte koncentrera mej så väldigt länge), sina kognitiva strategier (För att kunna koncentrera mej på jobbet, måste jag stänga dörren för att slippa alla distraktioner), och om uppgifter (Visuell information är lättare för mej att komma ihåg). Kan även kallas “Veta vad du vet”. (NOT s. 171, bild s 172) Ska kunna vara medveten om hur man själv tänker och fungerar.
• Automatisering Ingormationsbearbetning. Problemlösande i ämnen som man inte har någon kunskap och erfarenhet i belastar arbetsminnet hårt. Om man däremot har kunskap, erfarenheter, löst liknande problem eller känner igen begreppet, så har tankarna automatiserats och då belastar det istället l-minnet. (GIP s151, s 155)
• Informationsbearbetning Handlar om förmågan att bearbeta och göra en analys av all information för att få fram det viktiga i situationen. (ÅK infobea)
• Prospektivt minne Handlar om att komma ihåg saker som ska göras i framtiden: plocka fram medvetna beslut och planer ur långtidsminnet för att genomföra och agera på dem. (NOT s 133)
• Inkodning/inlärning Långtidsminnets fas 1: De minnen som vi i a-minne bearbetat och som vi “känner” är värda att behållas, kkodas in i långtidsminnet . (ÅK minnet)
• Framplockning Långtidsminnets fas 3: A-minnet hämtar vid behov minnen ur de lagrade för att använda och bearbeta det med tex nytt “material”. Tex vid jämförelse. (ÅK minne)
• Lagring Långtidsminnets fas 2: I långtidsminnet lagras de inkodade viktiga, “utvalda” minnena för framtida bruk
• Arousal/aktiveringsgrad Aktivering som påverkar hur aktiv eller, vid högre nivåer, spänd man känner sej, vilket kan motivera våra handlingar på olika sätt. (GIP s 100) När arousalnivån är lagom då ökar uppmärksamhetskap. Kapaciteten minskar alltså om den både är för hög och för låg. Illustreras med ett upp och ner vänt u, där toppen är som bäst. Ex. Trött o oengagerade då går det inte att fokusera, men det går inte heller när vi är för uppspelta eller för stressade. (ÅK uppmärk)
• Sinnesintryck Intryck från våra fem sinnen: ögat, örat, smaken, känsel och lukten.
• Selektiv uppmärksamhet Uppmärksamhet Hierakiskt 3: Undvika distraherande saker trots att det händer andra saker ikring. Yttre signaler – ser i ögonvrån, ljud, händelser. Inre – hungrig, (ÅK uppmärk) Handlar om att hjärnan automatiskt redigerar bort yttre och inre distraherande signaler. Yttre: musiken i affären. Inre: klåda som försvinner när man engagerar sej.
• Vidmakthållen uppmärksamhet Uppmärksamhet Hierakiskt 2: koncentration, att kunna hålla fokus på något över en tid. Ex. Lyssna på en föreläsning. (ÅK uppmärk)
• Alternerande uppmärksamhet Uppmärksamhet Hierakiskt 4: att kunna flytta fokusmellan konkurrerande uppgifter. Lyssan å anteckna, fram å tillbaka... Köra bil är oxå ett ex. (ÅK uppmärk) Förmågan att växla mellan uppgifter; att stoppa en uppgift för att delta i en annan och sedan kunna återgå till den ursprungliga uppgiften
• Delad uppmärksamhet Uppmärksamhet Hierakiskt 5: Mest komplexa. Multitasking. Man har en viss mängd uppmärksamhet och att man delar den över olika sysslor eller olika intryck och att man bearbetar eller håller fokus på dom sakerna samtidigt. Man fokuserar på två parallella spår samtidigt. (ÅK uppmärk) Simultanförmåga. Att kunna ha uppmärksamhet på två saker samtidigt. Ex. Gå å tugga tuggummi samtidigt. Prata och torka bordet.
• Fokuserad uppmärksamhet Uppmärksamhet Hierakiskt 1: Att kunna uppfatta delar av information som finns i omvärlden eller inom en själv
• Stimulusdriven uppmärksamhet Att vi automatiskt, som vi inte styr över, riktar uppmärksamheten mot viktiga, oväntade och framträdande information och intryck som dyker upp i omgivningen, eller inifrån en själv. (ÅK uppmärk)
• Måldriven uppmärksamhet All uppmärksamhet som inte är stimulusdriven. Det vi medvetet kontrollerar. Mål ex. Läser en text, så försöker systemet aktivt att fokusera på den texten. Söka paprika, så riktas vår uppmärksamhet mot paprikor. Ett system som vi själva medvetet styr över. Den måldrivna kan åsidosätta den stimulusdrivna genom att säja åt den att vi inte bryr oss i den uppmärksamheten. Det måldrivna kan alltså sätta sej över det automatiska, åtminstone när det fungerar felfritt och bra...vilket det inte alltid gör. (ÅK uppmärk)
• Operant betingning Ingår i motivation. Innebär att beteenden lärs inberoende av konsekvenserna de får. Här ingår, negativ och positiv förstärkning. (GIP s 98)
• Negativ förstärkning. Ingår i motivation, operant betingning. Något obehagligt försvinner när vi beter oss på ett speciellt sätt. Betingningen startar med någonting negativt, obehagligt och som sedan blev bättre. EX. ont i huvudet, tar en värktablett o värken försvinner. (GIP s98) handlar om att när vi gör något beteende så leder det till att vi blir av med något oönskat (till exempel oro, stress, rädsla eller osäkerhet) alternativt undviker något obehagligt, på kort sikt.
• Positiv förstärkning Ingår i motivation, operant betingning. Något behagligt uppnås genom ett visst beteende. Startar vid neutralt/positivt och blir bättre (GIP s 98) när något läggs till och beteendet ökar. Exempel: du prövar ett sätt att lösa en uppgift och det får ett positivt resultat – alltså är det större sannolikhet att du testar samma lösning nästa gång. ett psykologiskt knep som innebär att man uppmuntrar ett beteende genom att låta det följas av en positiv konsekvens, exempelvis i form av omedelbar positiv feedback.
• Klassisk betingning Ingår i motivation. Utgår ifrån att vår uppfattning om miljön ändrar karaktär beroende på vilka erfarenheter vi gör. (GIP s 98) Den anger att inlärningsprocesser kan ske genom att ett stimuli orsakar en känsla eller reaktion.
• Maslows behovshierarki Längst ner/störst Fysiologoska behov. Nr ett för motivation är att tillgodose de fysiska behoven, när det är ordnat kan man tillfredsställa nr två, osv. Observera att det alltid finns en fri vilja med...man kan tex svälta sej till döds på grund av moralisk övertygelse. : Behov som behöver tillgodoses för överlevnad. Behov av säkerhet och trygghet: att våga vara sej själv och bli en person man själv vill vara Behov av grupptillhörighet och kärlek: familj, klass, organisation, partnerskap, känna sej älskad Behov av erkännande och självkänsla: bekräftelse och känna sej kapabel Högst upp/minst Behov av självförverkligande: personliga drömmar, mål, vad man strävar och vill med livet (GIP s 101)
• Emotioner Sinnesrörelse. Är en komplex reaktion på en viss situation som leder till beredskap att agera. Styrs av yttre (Blir hungrig av att titta i kokbok) eller inre (hungermotiv som gör att man blir sur och vresig) faktorer. (GIP s102)Är en känsloreaktion på en situation eller händelse. Reaktionen innehåller känsloupplevelse (subjektiv känsla), känslan att vilja agera, kroppsförändringar och förändrat ansiktsuttryck, En emotion har oftast en tydlig orsak och riktning. Orsaken är tydligt urskiljbar. Personligt färgade reaktioner
• Autonomi Ett av de grundläggande psykologiska behoven som ger näringsämnen för utveckling, integritet och välmående. Självbestämmande. Att man själv ska kunna välja sina beteenden, sina sätt att agera, sina aktiviteter och att de här meningsfulla valen överrenstämmer med ens egna värderingar och intressen. Känsla av frivillighet, inte nödvändigtvis självständighet. (ÅK Självbestä) Kan även vara att göra självvalda saker för andra.
• Kompetens Ett av de grundläggande psykologiska behoven som ger näringsämnen för utveckling, integritet och välmående. av att man på ett effektivt och kapabelt sätt klarar av det man vill och behöver göra. Känna att man har kontroll och kan påverka det som händer runt omkring en. Känslan av att lyckas med et man gör och att bemästra sin omvärld. (ÅK självbestä)
• Tillhörighet Ett av de grundläggande psykologiska behoven som ger näringsämnen för utveckling, integritet och välmående. Känsla av social samhörighet, med grupper eller större sammanhanKänna att man hör ihop med andra människor, grupper, vänner, eller känna tillhörighet med andra i världeng. Ex. . Att känna stöd och att kunna tilföra något till andra. Ex. Hjälpa någon med något, vara en bra kompis. (ÅK självbest)
• Inre motivation Är helt självbestämd och handlar om att man agerar utifrån sina egna intressen, nöjen och njutningar. Aktiviteter och beteenden som utgår härifrån är mer hållbara än andra och har även högre kvalitet (ÅK självbest)
• Yttre motivation Närmare icke självbestämt beteende ligger så yttre motivation vilken är mer beroende av saker utanför oss själva, tex vad andra tycker. Den är i sej uppdelad i fyra nivåer, varav den första är närmast självbestämmande och den sista minst. 1. Aktiviteten görs och utgår från hens värderingar och identitet Står för att den identifierade regleringen har blivit fullt ut införlivad med och blivit en del av en persons värderingar och identitet. 2. Motivationen till aktiviteten utgår från vad en själv tycker är viktigt i kombination med vad andra tycker. Vid denna typ av beteende börjar man som individ ändå känna och tro att det man gör är bra för en själv och att man har nytta av det. Beteendet börjar vid detta stadie bli något man har valt själv 3. Beroende av hur andra uppfattar en (hur man vill att andra ska uppfatta en?) agerar man för att slippa skam, ångest och för att göda sitt ego. Motivationen för handlingen kommer från belöningar eller för att slippa bestraffning (ÅK självbest)
• Ingen motivation Här finns ingen vilja och är ett icksjälvbestämt beteende. Någon annan har ställt kraven. (ÅK självbestäm)
• Flow Generellt handlar det om ett mentalt tillstånd som upplevs som positivt där man ofta presterar bra och är otroligt fokuserad. Man kan tappa grepp om tiden och vara koncentrerad under långa stunder. En annan del i flow är också att man på något sätt slutar tänka på sig själv eller sina egna tankar, man går helt upp i det man gör. Handlar om vilken upplevelse man har i aktiviteten. Viktigt att relationen mellan utmaningen och ens egen förmåga är är rätt - för flow bör bägge vara höga. (ÅK själbest)

Alla Inga Spara