Klinisk kemi Ordlista

Övningen är skapad 2025-01-13 av yonnaaileen. Antal frågor: 82.




Välj frågor (82)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Introduktion Den inledande delen av en text eller undersökning som presenterar ämnet eller bakgrunden.
  • Referensvärde Ett värde som representerar den normala eller förväntade mängden för en viss parameter i en population.
  • Referensintervall Det intervall av värden där man förväntar sig att en stor andel av friska individer ska ligga för en viss parameter.
  • Beslutsgräns Ett gränsvärde som används för att fatta beslut i kliniska analyser, t.ex. för att avgöra om en patient behöver behandling.
  • Indikation Den medicinska orsak eller tillstånd som motiverar användningen av en behandling eller ett test.
  • Provtagning Processen att ta ett biologiskt prov (t.ex. blod, urin) för analys.
  • Preanalys De förberedande stegen före själva analysen, som insamling och hantering av prover.
  • Postanalys De steg som vidtas efter att analysen har genomförts, inklusive tolkning av resultat och rapportering.
  • Analyt /Analys Den tekniska processen för att mäta eller undersöka en specifik parameter i ett prov.
  • Interferens När andra ämnen eller faktorer påverkar resultatet av en analys.
  • Antikoagulantia Läkemedel som förhindrar blodets koagulering.
  • Koagulationsaktivator Substanser som främjar blodets koagulering.
  • Fyllnadsgrad Den mängd vätska eller blod i ett provrör i relation till dess kapacitet.
  • Koagel En geléaktig massa som bildas när blodet koagulerar.
  • Hemolys Nedbrytning av röda blodkroppar, vilket frigör hemoglobin.
  • Plasma Den vätska som finns i blodet efter att cellerna har avlägsnats, innehåller bland annat vatten, elektrolyter och proteiner.
  • Serum Plasma utan de koagulationsfaktorer som används vid koagulation, erhålls genom att låta blodet koagulera först.
  • Hematologi Läran om blodets sammansättning, funktion och sjukdomar.
  • Blodstatus (inkl ingående parametrar) En analys som mäter olika blodkomponenter, såsom röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
  • Leukocyter Vita blodkroppar som ingår i kroppens immunsystem.
  • Erytrocyter Röda blodkroppar som transporterar syre i blodet.
  • Kärnförande röda / Retikulocyter Omogna röda blodkroppar som fortfarande har en kärna.
  • Anemi Tillstånd med för låga nivåer av röda blodkroppar eller hemoglobin.
  • Hyperkrom När röda blodkroppar har för mycket hemoglobin, vilket gör att de blir för mörka.
  • Normokrom När röda blodkroppar har en normal mängd hemoglobin.
  • Hypokrom När röda blodkroppar har för lite hemoglobin, vilket gör att de blir bleka.
  • Mikrocyt En liten röd blodkropp.
  • Normocyt En röd blodkropp med normal storlek.
  • Makrocyt En stor röd blodkropp.
  • Hemostas Processen för att stoppa blödning, inklusive blodets koagulering.
  • Rutinanalys En standardiserad och ofta utförd analys för att kontrollera specifika hälsotillstånd.
  • Specialanalys En mer specifik och ibland ovanlig analys som utförs för att diagnostisera särskilda sjukdomar eller tillstånd.
  • Trombos Bildandet av en blodpropp i blodkärlen.
  • Primär hemostas Den initiala fasen av blodstillning, där blodplättar bildar en plugg vid en skada.
  • Plasmakoagulation Den andra fasen av hemostasen där koagulationsfaktorer leder till bildandet av fibrin, vilket stabiliserar blodproppen.
  • Fibrinolys Nedbrytning av fibrin i blodproppen efter att blödningen har stoppats.
  • Koagulationsfaktor Proteiner som är involverade i blodets koagulation.
  • Koagulationsutredning En serie tester för att bedöma blodets förmåga att koagulera.
  • Omsättningen Processen där kroppen omvandlar och använder näringsämnen eller andra ämnen.
  • Enzym Proteiner som katalyserar kemiska reaktioner i kroppen.
  • Digestion Nedbrytning av föda i magen och tarmarna för att utvinna näring.
  • Maldigestion Ofullständig nedbrytning av föda på grund av brist på matsmältningsenzymer.
  • Malabsorption Oförmåga att absorbera näringsämnen från tarmen trots normal nedbrytning.
  • Njuren Organ som filtrerar blodet, bildar urin och reglerar kroppens vätskebalans.
  • Nefron Den funktionella enheten i njuren, där filtrering och urinproduktion sker.
  • Osmolalitet Mätning av koncentrationen av lösta ämnen i en vätska.
  • Primärurin Den initiala vätskan som filtreras från blodet i njurarna innan den blir till urin.
  • Glomerulus En nätverksstruktur av kapillärer i njurarna där blodet filtreras.
  • Tubulus (Proximala och distala) Rörsystem i njurarna där filtrerat blod bearbetas för att bilda urin.
  • Sekundärurin Vätska som bildas efter bearbetning av primärurinen i njurarna.
  • Glomerulär filtrationshastighet Hastigheten med vilken blodet filtreras genom glomerulus i njurarna.
  • Glomerulonefrit Inflammation i glomeruli, ofta orsakad av infektion eller autoimmuna sjukdomar.
  • Mittstråle urin Urinprov som tas mitt i urinmiktet för att minska kontaminering från genitalierna.
  • Permeabilitet Ett mått på hur lätt ett ämne kan passera genom en barriär, som cellmembran.
  • Proteinuri (glomerulär/tubulär) När protein finns i urinen, antingen på grund av skador på glomeruli (glomerulär) eller tubuli (tubulär).
  • Selektiv Förmåga att välja eller tillåta specifika ämnen att passera.
  • Oselektiv När alla ämnen får passera utan selektion.
  • Vätskekarens Den mängd vätska som utsöndras av kroppen.
  • Vätska/elektrolyter De ämnen som reglerar vätskebalansen i kroppen, såsom natrium och kalium.
  • Intracellulärt/Extracellulärt Vätska som finns inuti cellerna (intracellulärt) respektive utanför cellerna (extracellulärt).
  • Ödem Vätskeansamling i vävnader, vilket leder till svullnad.
  • Dehydrering Brist på vätska i kroppen.
  • Diffusion Processen där molekyler sprids från en hög koncentration till en låg koncentration.
  • Osmos Vattnets rörelse genom ett semipermeabelt membran för att balansera koncentrationer av lösta ämnen.
  • Hydrostatiskt tryck Det tryck som vätska utövar när den pressas genom ett kärl eller membran.
  • Aktiv transport Transport av molekyler mot en koncentrationsgradient, vilket kräver energi.
  • Kolloidosmotiskt tryck Det tryck som skapas av proteiner (som albumin) i blodet för att hålla kvar vätska i blodkärlen.
  • Elektrolyter Mineraler som bär på elektrisk laddning och är viktiga för kroppens funktioner, såsom natrium, kalium och klorid.
  • Hypo- Prefix som betyder låg nivå av något, t.ex. hypokalemi (låg nivå av kalium).
  • Hyper- Prefix som betyder hög nivå av något, t.ex. hyperkalemi (hög nivå av kalium).
  • Syra/Bas Förhållandet mellan sura och basiska (alkaliska) ämnen i kroppen som påverkar pH-balansen.
  • Alkalos Ett tillstånd där pH i blodet är för högt (alkaliskt).
  • Acidos Ett tillstånd där pH i blodet är för lågt (surt).
  • Buffertsystem Mekanismer som hjälper till att upprätthålla kroppens pH-balans.
  • Syrgas-tension Mängden syrgas i blodet, ofta mätt i mmHg.
  • Syrgas-saturation Andelen hemoglobin som är bundet till syrgas i blodet.
  • Affinitet Hur starkt ett ämne binder till en receptor eller ett annat molekyl.
  • Metabol/respiratorisk alkalos/acidos Störningar i syra-basbalansen orsakade av antingen metaboliska (genom ämnesomsättning) eller respiratoriska (genom andningen) faktorer.
  • Hjärtdiagnostik Metoder och tester för att bedöma hjärtfunktion och sjukdom.
  • Ateroskleros Åderförkalkning, en sjukdom där plack bildas i blodkärlen och kan orsaka blockeringar.
  • Akut kranskärlssjukdom Plötsliga problem med blodflödet i hjärtats kranskärl, ofta orsakat av en blodpropp.
  • Delta Kan referera till en förändring eller skillnad, t.ex. i koncentration av vissa ämnen eller parametrar.

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://glosor.eu/ovning/klinisk-kemi-ordlista.12379563.html

)