Klinisk kemi och fysiologi

Kroppens vattenbalans- vattenmängd hos en frisk person 50-60% av kroppsvikten

faktorer som påverkar vattenmängden fettmängd, ålder, kön

Intracellulär volym ICV Vattnet finns inne i cellerna, är 2/3 av vattnet, 30-40% av våran kroppsvikt

Extracellulär volym ECV har två undergrupper, Vattnet utanför cellerna, finns en 1/3 av vattnet.

Interstitiellt vatten vävnadsvätska som omger cellen

Intravasalt vatten inne i blodkärlen, blodplasman

vattencirkulation mellan kroppens vätskerum Från kapillärerna går det ut vätska till det interstitiella rummet, sen därifrån går det in vätska in i cellen och där sker utbytet mellan näringsämnen och annat och sen går vätskan ut igen, till det interstitiella rummet och in i kapillären.

Faktorer som påverkar vattenmängden fysisk aktivitet, Kroppstemperatur, Luftfuktighet, Sjukdom

Faktorer som påverkar vattenmängden samt ökar ADH-frisättningen Smärta, oro, Narkos, Smärtstillande, morfin, Lågt blodtryck, Minskad blodvolym - då måste kroppen spara på vätska

Normal vattentillförsel 1,5 - 3 liter/dygn ca 30ml/kg kroppsvikt

hur får vi i oss vatten? dryck, mat

Hur kan vattenförluster uppkomma? Operationer - skelettkirurgi, bukkirurgi och buk-thoraxkirurgi, feber, svettningar, fysisk aktivitet

Dehydrering - symtom/måttlig törst, torra slemhinnor, nedsatt hudturgor (nedsatt hudelacitet) , lätt illamående, sämre diures

Dehydrering - symtom/svår cirkulationspåverkan det beror på att man har för lite cirkulerande volym i kroppen och då visar det sig i form av att hjärtat slår fortare och blodtrycket sjunker, minimal eller utebliven diures

Dehydrering - åtgärder/hypoton infusionslösningar med Na tillsats och viktigt att kontrollera elektrolyterna under behandlingen.

Dehydrering - åtgärder/hyperton vätsketillförsel, ge vätska Tänk på att om tillförseln sker för snabbt finns risk för hjärnödem pga att en ökad mängd vätska kan dras från ECV till ICV under för snabb tillförsel av vätska

Dehydrering - åtgärder/isoton tillförsel av isotona infusionslösningar, kan innehålla både glukos och elektrolyter, Kräkning - koksalt

Dehydrering - uppföljning Det är vårat ansvar att ta initiativet till att räkna vätskebalansen på patienter, ibland finns det regler för vilka patienter man alltid ska räkna på men det kan också finnas patienten där man känner att personen inte får i sig tillräckligt med vätska utan vi måste kontrollera så vi har kontroll, vätskekontroll

Diffusion drivkraften för att den ska fungera är en koncentrationsskillnad, det innebär att partiklar rör sig från ett vätskerum med högre partikelkoncentration till ett vätskerum med lägre partikelkoncentration.

Osmos transport av vatten, sker via halvgenomsläppligt cellmembran, kommer igång när koncentrationen av joner är olika på båda sidorna av membranet och det här pågår tills det finns lika mycket membran på båda sidorna.

Filtration här krävs det en tryckskillnad, ett filtrationstryck. Det här sker via membran som släpper igenom både vatten och små partiklar.

Aktiv transport är energikrävande, transportproteiner (natrium och kalium pumpen), pumpas kalium in i cellen och natrium ut ur cellen och är energikrävande.

Vad är en elektrolyt? Är kemiska föreningar (syrer, baser, salter) som i en lösning kan uppdelas i positivt och negativt laddade, fritt rörliga partiklar, Joner.

Fördelning av elektrolyterna i kroppen Joner med samma laddning stöter bort varandra och joner med olika laddning dras till varandra.

Elektroneutralitet det betyder att det finns lika många joner som är plusladdade som minusladdade

Natriumets uppgift binder vatten

Hyponatermi Orsakas av natrium förlust, övervätskning eller en kombination av dessa.

Hypernatremi ntorkning - för lite vätskenivå i kroppen, så blir man mer koncentrerad och Na stiger.

Kaliumets uppgift Viktig för upprätthållandet av membranpotentialen - det betyder den elektriska spänningen mellan de intra- och extracellulära rummen.

Hyperaldosteronism tumör i binjurebarken som gör att det produceras mer aldosteron

Hypokalemi låg kaliumhalt

Hyperkalemi Det är den allvarligaste elektrolytrubbningen

Acidos man har för mycket vätejoner och då kryper dem in intracellulärt och ut kommer kaliumjonerna

hemolys sönderfall av blodkropparna och får en frisättning av kalium

njursvikt man kissar mindre eller inget alls, man förlorar mycket kalium via urinen

magnesium Medverkar i nervers och musklers elektriska aktivitet och har man mycket lågt Mg2+ kan ge hjärtarytmier och muskelkramper.

klorid Bidrar till att upprätthålla det osmotiska trycket i ECV och elektroneutraliteten

Syra-bas balansen Kroppvätskornas surhetsgrad som man talar om, den har stor roll för cellernas funktion och det spelar stor roll för hela våran organism.

pH normalvärde? 7,40

pH reglering? Buffertsystem - mekanism som upptar eller avger vätejoner för att hålla pH konstant. Vårat första försvar mot pH förändringar.

buffertsystem I bufferten ingår en syra och en bas, bufferten binder H+ när kroppen har ett överskott på H+ och avger H+ när kroppen har ett underskott på H+.

Skillnaden mellan acidos och alkalos acidos - förhöjt Ph och alkalos - lågt Ph

Respiratorisk acidos och alkalos - vad är det? beror på nån typ av fel i utvädringen av koldioxiden, antingen för mycket eller för lite

Respiratorisk acidos och alkalos - Skillnader mellan dem? Respiratorisk acidos är när det är otillräcklig utvädring av CO2 i blodet och Respiratorisk alkalos är för stor utvädring av koldioxid vilket skapar hyperventilation

Vad gör du som sjuksköterska för åtgärder? (respiratorisk acidos och alkalos) ett flertal sjukdomar kan ge förändringar i vätejonkoncentrationen och det är viktigt att hitta orsaken till förändringen för att kunna behandla den.

Screening letar sjukdomar på besvärsfria personer

diagnos - man tar främst prover för att kunna diagnosticera sjukdomar, på folk som har besvär

Följa behandlingseffekter th, tas hos patienter som börjat med levaxin

Hitta biverkningar för att följa biverkningar av insatt behandling, för att se om det uppstått biverkningar

provmaterial Blod: plasma P, serum S och helblod B. Vacuum rör, vanligast med S Urin U Faeces F Spinalvätska Csv Ledvätska lv ex. B-glukos

hur prover kan tas Venöst, Arteriellt, Kapillärt, Fastande ex. Fb-glukos - fastevärdet

Preanalytiska fasen Före provtagning, man ger info till patienten inför prov

Analytiska fasen kemlabb

Postanalytiska fasen efter analysen, vad säger provsvaret

Referensintervall - Postanalytiska fasen man utgår ifrån att 95% av befolkningen inom detta, 5% utanför, men har ändå normala prover

Serum in vitro ”i glaset”, det är den vätska som skapat när man låter ett provrör stå

Plasma - in vivo ”i livet”, det är en cellfrivätska, man har blandat det med antikoagulantia och centrifugerat

Skillnad på plasma och serum? serum: salter, vatten, andra proteiner och plasma: koagulationsproteiner, salter, vatten

Blodkoagel levrat blod längst ner i röret

fastande prover inget matintag, bara vatten efter 22.00 kvällen före provtagningen. För att få ett så normaliserat provsvar som möjligt.

Anemi blodbrist

Anemi - läkemedelspåverkan blodkroppar bildas eller fungerar inte normalt

Anemi - förlust av blod via akut blödning - stor fraktur, stor vävnadsskada

Anemi - kronisk blödning tumör, där man förlorar blod

Polycytemi för stort antal blodceller, ökning av antalet blodceller i blodbanan

Multipotenta stamceller ”urmodern” för blodkropparna i benmärgen, Allt härstammar från den.

Cytokiner är en grupp av proteiner och peptider med kemiska egenskaper har betydelse för blodkroppsbildningen och immunförsvaret

Erytrocyter röda blodkroppar

Leukocyter vita blodkroppar

Trombocyter minsta blodkropparna

Erytropoes - stimuleras av erytropoetin, EPO som bildas av njurarna och de lever ca 120 dagar

Granulocytopoes - myelopoes Olika celllinjer bildas med olika funktioner som återfinns i immunförsvaret, vissa reagerar på allergiska reaktioner med frisättning av histamin

Fagotcyterar äter upp mikroorganismer och vissa av dessa lever i några dagar, andra i flera år.

Lymfopoes utveckling av lymfocyter, Bildning av celler som medverkar i immunförsvaret

Trombocytopoes bildning av trombocyter, blodplättar: Medverkar i koagulationen, blodproppsbildningen, trombosbildningen vid kärlskador

B-Hb - högt värde högt värde tyder på MCV, större än vanligt - brist på vitamin B12

B-Hb - lågt värde liten cell-volym tyder på järnbrist

B-SR erytrocyterna packar ihop sig i ”myntrullar”, faller ihop och sedimenterar i röret på 1 timme

hög SR inflammatoriska reaktioner ökar bildningen av myntrullar.

SR sänkan, långsam ökning, rör som får sjunka under en timme, men själva reaktionen kommer inte igång förrän efter en längre tid.

P-CRP Mäter mängden av akutfasprotein

CRP snabb ökning/reakton som sker inom 8 timmar

Diff räknar för att se vilken fördelning det finns mellan olika typer av vita blodkroppar (maskinellt eller i mikroskop)

Neutrofili många neutrofiler ses vid bla. Inflammatoriska reaktioner och vid kortisonbehandling

Neutropeni lågt antal kan ses vid ex. Cytostatikabehandling eller leukemi.

Leukocytos stort antal vita blodkroppar kan ses vid inflammation. Infektion, benmärgssjukdom, malign blodsjukdom.

Leukopeni cellgift/kemoterapi, ibland vid allvarliga infektioner (sepsis/blodförgiftning), fåtal vita blodkroppar.

Blodkoagulation - levring av blodet.

Fibrinolys upplösning av proppar

Hemostas koagulation

primär hemostas trombocyter fastnar i ett sår och bildar då en trombocyt-plugg

plasmakoagulation proteiner, enzymer i plasman blir aktiva

Protrombin trombin

Fibrinogen fibrin

ökad trombosrisk Immobilisering, Intorkning: feber, kräkningar, diarré Polycytemi - för mycket blodkroppar.

Pt-blödningstid mäter tid tills blödning från snitt slutar

P-PK (INR) det mäts för att få mått på de K-vitaminberoende koagulationsfaktorerna

P-APTT det mäts för att få ett mått på andra koagulationsfaktorer

P-D-dimer man mäter d-dimer vid misstanke på propp/trombos.

vävnadsskador kan bero på? bakterier, virus, allergen (allergiska ämnen), autoimmunitet

Immunglobuliner IgM, IgG, IgA, IgE

IgM olika infektioner

IgG SLE (systemisk lupus erythematosus), infektioner

IgA lung och tarminfektioner

IgE parasiter, allergier

Antigen det som kroppen vill försvara sig emot

Antikropp immunglobuliner, som bildas mot antigenet

Leukocyter vita blodkroppar som angriper antigen

Autoimmuna reaktioner bildas antikroppar mot kroppens egna vävnad, det är då man får en autoimmun sjukdom

S-amylas ett enzym från pancreas

P-bilirubin hanteras i levern

ASAT, ALAT är leverenzymer, proteiner

P-ALP, P-GT högt vid gallstas, stopp i gallvägar

prover buksjukdomar P-ASAT, P-ALAT, S-LD, P-ALP, P-GT

Bilirubin Bildas vid nedbrytning av erytrocyterna

Icterus en gulfärgning av hud och det vita i ögonen, det sker vid höga bilirubinnivåer i blodet

Levern producerar bland annat albumin och koagulationsfaktorer

Pancreas producerar S-amylas som utsöndras i tunntarmen och är en katalysator

ERCP endoskopisk retrograd cholangio - pancreaticografi, då för man ner ett gastroskop med fiberoptik i andra änden så man både kan titta via och göra vissa åtgärder i gallvägarna.

MRCP en magnetisk resonans calysto pancreaticografi, är via en magnetkamera som kan framställa gallvägarna, få ut gallgångsstenar

Mittströmsurin menas att man kissar ut den första portionen av urin som man har i urinblåsan för att den ska ta med sig eventuella bakterier i uretra

Cystatin-C oberoende av muskelmassa, ett annat sätt att mäta njurfunktionen

Kreatinin Är ett ämne som bildas vid muskelnedbrytning (slaggprodukt)

U-osmolalitet Koncentration av ämnen, i urinen

Hemoglobin är tecken på blod i urinen, kan vara tecken på något som skaver i urinvägarna

Urinstickor U-albumin, U-Hb, U-nitrit

Sediment urin i ett rör som centrifugeras

Relativ polycytemi hög koncentration av blodkroppar

cytopeni för få blodkroppar

Elfores det är ett sätt att ta reda på om patienten har en normala nivåer av proteiner som ska finnas i plasman

leverinflammation, hepatit man får en minskad koncentration av vissa protein och höga koncentration av andra proteiner

Gallstas stopp i gallvägarna och alkoholrelaterad leverskada - kan få en påverkan på den normala koncentrationen av proteiner i plasman och kan påvisas med elfores

elektrofores man tar reda på olika proteiner i blodet

hjärtsjukdom Troponin T och troponin I, är proteiner som finns i all tvärstrimmig muskulatur

blodbildning i benmärgen Skalle, Ryggrad, Thorax, Bäcken, Prox, delar av hummers och femur

Volym MCV medelstorleken på erytrocyterna (röda blodkropparna), indikation på orsaken till anemin

EVF hur stor andel av blodvolymen som består av röda blodkroppar

B-EVF kan definieras som den andel som blodkropparna sammanlagt utgör av blodvolymen, resten är plasma

Syrerikt blod ljusare

syrefattigt blod mörkare

Nitrit är ett ämne som ökar i samband med UVI, pågrund av vissa bakterier men går inte att fånga alla.

Antikroppar ex. vid celiaki tar reda på antik som kan öka vid glutenintolerans

Laktosbelastning folk med brist på laktas

F-Hb Blod i avföringen, kan bero på tumör i colon, kärlmissbildning, hemorrojder

analysautomater används för maskinell värdering av olika prover, när dessa framställer värden på blodstatus för att få fram Hb så gör den det utifrån MCV och medelhemoglobininnehållet.

BNP, proBNP Stiger vid hjärtsvikt, insöndras från cellerna i hjärtats kammare som en reaktion på stigande fyllnadstryck och uttänjning. Har olika referensvärden.

målet med klinisk kemi att bidra till diagnostiken som människor kan ha, viktigt att man gör en tolkning i förhållande till anamnes, kliniska symtom och tecken.

felkällor ta hänsyn till, det har gett stor betydelse för hur man ska tolka resultatet och lita på det, det kan vara före provtagning, under provtagning och efter provtagning, analysen. Det vi kan ta hänsyn till är att ta ID-kontroll, rätt provrör och att man handhar proverna på rätt sätt.

system det som vi tar prov från för att analysera, urin, blod, plasma, serum, finns en analysteckning som visar provtagningsrutinerna och transporten för att det ska bli rätt. Referensvärdet

systemprefix pre: före, anger om det är något speciellt förhållande som gäller före provet såsom kapillärt eller venöst, om det ska tas under en viss tid. Man får olika resultat på provet om man tar arteriellt eller venöst.

referensvärden värden att relatera resultatet till, viktigt att veta att det finns olika referensvärden beroende på ålder och därför viktigt att välja rätt värde efter det

koagulationsfaktorer en del av enzymerna är beroende av k-vitamin - K-vitamin tas upp av tarmen.

urinproduktionen iltration av det blodet som kommer in via arteria renalis in i glomeruli, återresorption sker i tubuli och sekretion i tubulis samlingsrör.

vad ska man tänka på innan provtagning? att pat ska vila 15 min före, får inte rusa in på mottagningen, man får ej röka/snusa före pga att det kan bli fel på proverna, stickrädd -förberedd med info, bedövningsplåster kan erbjudas,Rätt rör och rätt remiss, ID-kontroll

kapillär provtagning tas när det inte är lämpligt att ta ett venöst prov, ex små kärl eller sköra kärl, barn eller äldre.

om provsvaret är avvikande man meddelar läkaren, labbpersonalen brukar ofta ringa och påtala om det är något, ifall pat tar Waran och har ett pk på 5, för då är det risk för stor blödning

hjärtsvikt i sverige 2-3%, ca 30 000 nya patienter varje år

inflammationer slutar på it hepatit, parotit, pleurit, colit

histaminer ger ökad kärlvidd (blodkärlen vidgas) och ökad genomsläpplighet för leukocyter

gasutbytet tar upp syrgas från luften till blodet, och koldioxid från blodet till luften.

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut