Kemin i samhället åk 8

Övningen är skapad 2021-04-20 av soling1. Antal frågor: 16.




Välj frågor (16)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Vi och allt runt omkring oss är uppbyggt av atomer. Vad är det som bygger upp atomerna? protoner, elektroner och neutroner
  • Varför är en atom elektriskt neutral? En atom innehåller alltid lika många elektroner som protoner. Elektronerna är negativt laddade och protonerna är positivt laddade, deras laddning tar ut varandra.
  • Den ryske kemisten Dimitrij Mendelejev lyckades år 1869 skapa det vi idag kallar periodiska systemet. Hur gick han till väga? Han lade med hjälp av kort, på vilka han skrivit de då kända grundämnena. Han placerade ut korten i ordning efter atomernas tyngd, plötsligt upptäckte han att man kunde lägga korten i ett rutmönster där ämnen med liknande egenskaper hamnade under varandra.
  • I periodiska systemet finns det grupper och perioder. Vad skiljer dem åt? Grupper är lodräta och perioder är vågräta. Atomerna i en lodrät grupp har lika många valenselektroner. Atomerna i en horisontell period har lika många elektronskal.
  • Vad skiljer de grundämnen som finns i grupp 18 från andra grundämnen? Grundämnena i grupp 18 kallas ädelgaser. De har alla fyllt ytterskal, dvs. åtta elektroner.
  • Alkalimetallerna i grupp 1 reagerar med vatten, litium långsammast och cesium snabbast. Varför reagerar cesium snabbare än litium? Alla alkalimetaller har en valenselektron. Litiums valenselektron är närmare atomkärnan än valenselektronen hos cesium. Litiums valenselektron sitter i andra skalet, cesiums valenselektron sitter i sjätte skalet. Därför kan cesiums valenselektron avges mycket lättare, vilket ger en snabbare reaktion.
  • I alla kemiska föreningar hålls atomerna samman med bindningar. Vilka olika bindningar finns det i kemiska föreningar? Molekylbindning och jonbindning.
  • Alla grundämnen har isotoper. Vad skiljer ett grundämnes isotoper från varandra? a) De har samma antal protoner men olika antal neutroner, det gör att atommassan är olika för atomerna.
  • Vad är det som gör att vissa isotoper av ett ämne kan vara radioaktiva? b) Antalet neutroner i atomkärnan varierar mellan isotoperna, blir antalet neutroner ”fel” kan atomen bli instabil och falla sönder.
  • Den engelske kemisten Ernest Rutherford visade med ett experiment år 1909 hur en atom är uppbyggd. Hur gjorde han? Rutherford besköt en guldfolie med positiva partiklar. De flesta passerade rätt genom guldfolien, någon enstaka studsade tillbaka. Detta gjorde att Rutherford drog slutsatsen att det i guldfolien fanns tunga positivt laddade partiklar, det var guldatomernas atomkärna.
  • Varför kunde Rutherford dra slutsatsen att elektronerna var mycket små? Eftersom de flesta av de positiva partiklar som han besköt guldfolien med, passerade rakt igenom folien (som om det inte fanns något hinder) måste elektronerna vara mycket små.
  • Vad innebär cocktaileffekt? Ett ämne som ensamt är ”ofarligt” kan tillsammans med andra ämnen få en ökad farlighet, dvs. när de blandas kan de bli farligare.
  • Varför är det olämpligt att spola ut överblivna läkemedel på toaletten? Kemikalierna kan passera reningsverken och komma ut i naturen. Vattenlevande djur och växter kan påverkas.
  • Vilken är tanken bakom det som man kallar Grön kemi? Att kemisk industri ska minska riskerna för hälsa och miljö och underlätta resurshushållning.
  • Under några år i mitten på 1900-talet användes några kemikalier som går under namnet freoner. Till vad användes freoner förr och varför får man i princip inte använda dem i Sverige idag? användes i kylskåp och frysar som kylmedel och de användes som drivgas i sprayflaskor. de bryter ned ozonskiktet
  • Vid grävning av ett dike, hittades en nästan intakt liten järnlåda. Vid en historisk undersökning visade det sig att lådan var omkring hundra år gammal. Ge en förklaring till att lådan klarat sig så länge utan att rosta sönder. De som lade ner lådan kan ha försett den med en s.k. offeranod. Det är en bit av en metall som är oädlare än järn. Marken där lådan låg kan vara så torr att det inte finns någon markfukt, det och att kanske marken var så tät att det inte fanns något syre närvarande.

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://glosor.eu/ovning/kemin-i-samhallet-ak-8.10394002.html

)