kemi np

Alla Inga Spara

• densitet Täthet. Hur tätt materien är packad i ett ämne eller en sak. Enheten är 1 kg/dm3 (= 1 g/cm3).
• farosymbol Faropiktogram. Symbol som varnar om innehållet i en kemisk produkt är farligt.
• fossila bränslen Omvandlat och brännbart material från växter eller djur som levde för länge sedan. Kol, olja och naturgas är fossila exempel.
• hypotes Ett antagande (gissning) om verkligheten.
• kemi Vetenskapen om ämnen och hur de kan omvandlas till andra ämnen.
• keramik Saker gjorda av bränd lera.
• kokpunkt Den temperatur då en vätska övergår till gasform.
• laboration Praktiskt experiment i forskning eller undervisning.
• legering Blandning av olika metaller. Exempel är mässing, brons och amalgam.
• smältpunkt Den temperatur där ett ämne övergår från fast form till flytande form.
• ädelmetall Metall som inte löses upp i saltsyra (alltså ej väteutdrivande). Reagerar inte så lätt med andra ämnen, och kan ibland finnas i ren form i naturen.
• absoluta nollpunkten Den lägsta temperaturen något kan ha. Utgångspunkt för kelvinskalan. 0 K = −273 °C
• atom Grundämnenas byggstenar. Ordet betyder odelbar. Förr trodde man att den var materians minsta beståndsdel.
• atomkärna Atomens centrala del som är positivt laddad och består av protoner (+) och neutroner.
• avdunstning När ett ämne långsamt övergår från flytande form till gasform.
• blandning När olika atomer och molekyler ligger blandade utan att vara bundna till varandra, till skillnad från i en kemisk förening.
• dekantering Att hälla av vätska utan att de olösta ämnena följer med.
• destillering En metod för att rena en vätska, t.ex. vatten. Vätskan kokas och ångan leds vidare i ett rör, kyls och kondenserar sedan i ett annat kärl. Ämnen som varit blandade med vätskan (och som har högre kokpunkt) stannar kvar i kokkärlet.
• elektron Negativt laddad partikel som rör sig runt den positiva atomkärnan.
• emulgeringsmedel Ämnen som stabiliserar emulsioner.
• emulsion En slamning av flytande ämnen, t.ex. en blandning av vatten och olja.
• extraktion Att lösa upp lösliga ämnen i en blandning.
• filtrering Att sila bort olösta ämnen i en vätska.
• grundämne Ett ämne som är uppbyggt av bara en sorts atomer, d.v.s. ämnets alla atomer har lika många protoner i kärnan. Ämnena är ordnade i det periodiska systemet.
• icke-metall De grundämnen som inte är metaller. Finns överst till höger i det periodiska systemet.
• indunstning Att få fram lösta ämnen genom att låta vätskan bli till ånga.
• kelvinskalan Används i vetenskapliga sammanhang. Temperaturen anges i enheten kelvin (K). Skalan har sin nollpunkt vid absoluta nollpunkten.
• kemisk formel Namnet för ett ämne, skrivet med kemiska tecken. T.ex. skriver man H2O för vatten (diväteoxid).
• kemisk förening Ett ämne som består av två eller flera olika sorters atomer som är kemiskt bundna till varandra.
• kemiskt tecken Förkortning på det vetenskapliga namnet för ett grundämne. T.ex. C = carbon (kol), O = oxygen (syre), Na = natrium.
• kokpunkt Den temperatur då en vätska övergår till gasform.
• kondensation Övergången från gasform till flytande form.
• kromatografi Separationsmetod för att skilja olika molekyler i en blandning från varandra. Ämnen förflyttas med hjälp av en strömmande vätska eller gas. Olika ämnen rör sig olika långt.
• legering Blandning av olika metaller. Exempel är mässing, brons och amalgam.
• lösning En blandning där partiklarna är jämt fördelade.
• metall Grundämnen som har många egenskaper gemensamt. De är glänsande, tunga, hårda och formbara, och de leder värme och ström.
• molekyl Består av två eller flera atomer. I ett grundämne består den av samma sorts atomer. I en kemisk förening består den av olika slags atomer.
• mättad lösning En lösning där man har löst så mycket som det går av ett visst ämne.
• neutron Oladdad partikel som finns i atomkärnan.
• periodiska systemet En sorts tabell där alla grundämnen har sin bestämda plats, beroende på atomnummer, antalet elektronskal och antalet valenselektroner.
• plasma Ett aggregationstillstånd utöver fast, flytande och gas. Är som en elektriskt ledande gas. I detta tillstånd har gasens atomer omvandlas till ett moln av elektroner och positiva joner.
• proton Positivt laddad partikel som finns i atomkärnan.
• rent ämne Grundämne eller kemisk förening som innehåller endast de atomer eller molekyler som är byggstenarna i just det ämnet.
• sedimentering Att låta en slamning få stå så att de olösta ämnena sjunker till botten.
• slamning En blandning av två ämnen som kan skiljas åt med hjälp av filtrering.
• smältpunkt Den temperatur där ett ämne övergår från fast form till flytande form.
• stelning Övergången från flytande till fast form.
• sublimering Den direkta övergången från fast form till gasform.
• antändningstemperatur Den temperatur då ett ämne börjar brinna.
• brand Eld som man inte har kontroll över.
• bränsle Ett ämne eller material som kan brinna.
• eld Snabba kemiska reaktioner som ger ifrån sig värme och ljus. Behöver bränsle, syre och värme för att uppstå.
• explosion En extra snabb förbränning, där de bildade gaserna skapar en tryckvåg.
• flampunkt Den temperatur då en vätska avger brännbara ångor.
• fysikalisk omvandling En omvandling som ändrar ett ämnes fysikaliska egenskaper men inte dess kemiska sammansättning. Smältning, kokning och kondensation är exempel.
• galvanisering Metod för att lägga ett tunt lager av en metall utanpå en annan metall, med hjälp av elektrolys.
• kemisk reaktion En reaktion där grundämnen eller kemiska föreningar bildar nya ämnen.
• knallgas En blandning av vätgas och luft (syre) som exploderar när det antänds. Vid explosionen bildas vatten.
• oxid Kemisk förening som bildats efter reaktion med syre.
• reagens Ett ämne som används för att ”känna igen” ett annat ämne.
• reaktionsformel Beskrivning av en kemisk reaktion med hjälp av kemiska tecken.
• rost Porös och vattenhaltig järnoxid.
• sulfid Kemisk förening som bildats efter reaktion med svavel.
• bas Ett ämne som tar upp vätejoner (H+).
• basiskt Alkaliskt. Motsatsen till surt. En sådan vattenlösning innehåller hydroxidjoner (OH−), och har ett pH-värde som är större än 7.
• buffert Ämne eller blandning som motverkar pH-förändringar.
• fällning Ett svårlösligt salt som bildas när två saltlösningar blandas. Exempelvis blir det vitt och grumligt när man blandar natriumklorid och silvernitrat. Det som har bildats heter silverklorid.
• hydroxidjon En jon med formeln OH− som finns i basiska lösningar.
• indikator Ett ämne som har olika färg i sur och basisk lösning.
• jon En atom eller molekyl med elektrisk laddning.
• karbonater Kemiska föreningar som innehåller den negativt laddade karbonatjonen, CO32−.
• klorider Kemiska föreningar som innehåller den negativt laddade kloridjonen Cl−.
• kristallvatten Vatten som finns i vissa saltkristaller, och som kan lämna kristallen t.ex. vid upphettning.
• neutralt Varken surt eller basiskt. pH i en neutral lösning är 7.
• nitrater Kemiska föreningar som innehåller den negativt laddade nitratjonen, NO3−.
• oädel metall Metaller som gärna lämnar från sig elektroner och bildar joner. Dessa metaller kallas också väteutdrivande eftersom de kan lösas upp i saltsyra under utveckling av vätgas.
• pH-skalan En skala som beskriver hur surt något är. pH = 7 är neutralt, pH < 7 är surt och pH > 7 är basiskt.
• salt Kemisk förening som består av joner. Kallas också jonförening.
• sulfater Kemiska föreningar som innehåller den negativt laddade sulfatjonen, SO42−.
• surt Motsatsen till basiskt. En sådan lösning innehåller vätejoner (H+) och har ett pH-värde mindre än 7.
• syra Ett ämne som avger vätejoner (H+).
• vätejon En jon med formeln H+ som finns i sura lösningar.
• ädelmetall Metaller som inte löses upp i saltsyra (alltså ej väteutdrivande). Dessa metaller reagerar inte så lätt med andra ämnen, och kan ibland finnas i ren form i naturen.
• fotosyntes Växternas tillverkning av glukos och syre med hjälp av koldioxid, vatten och ljusenergi.
• freoner Kolväten med halogener, främst klor och fluor. Bryter ned ozonskiktet.
• försurning Sänkning av pH i mark och vatten på grund av avgaser från fossila bränslen eller andra utsläpp.
• kretslopp Beskriver inom ekologin hur olika ämnen (t.ex. närsalter, kol, vatten) cirkulerar och används om igen.
• lättmetall Metaller som väger högst 4, 5 kg/dm3, t.ex. aluminium, magnesium och titan.
• ozon En form av syre med formeln O3. Finns högt uppe i atmosfären och skyddar jorden mot UV-strålning från solen. Det som är marknära kommer bl.a. från bilar och kopieringsmaskiner.
• polär En molekyl där ena änden är lite plusladdad och den andra änden är lite minusladdad. Vattenmolekylen är ett exempel på sådan molekyl.
• tungmetall Metall som väger mer än 5 g/cm3. Vissa som t.ex. bly och kvicksilver är miljögifter.
• vattenblomning Alger eller blågröna bakterier förökar sig väldigt mycket i en sjö eller i havet.
• växthuseffekt Vattenånga, koldioxid och andra växthusgaser hindrar värme från att stråla ut genom atmosfären.
• ytspänning Vattenmolekylernas starka sammanhållning som gör att vattenytan kan bära t.ex. en insekt.
• övergödning Mark och vatten får för mycket närsalter (gödningsämnen).
• alkohol Ett organiskt ämne som är uppbyggt av grundämnena kol, väte och syre. När man i dagligt tal säger ordet menar man ofta etanol, som finns i alkoholhaltiga drycker.
• biobränslen Bränslen som kommer från biologiskt material. Ved, halm, sågspån, flis och etanol är exempel.
• diamant En form av kol med mycket starka bindningar. Ett av de hårdaste materialen som finns.
• dubbelbindning En elektronparbindning mellan två atomer som delar på två elektronpar.
• ester Organiskt ämne som är uppbyggt av en alkohol och en syra. Används som smakämnen och lösningsämnen.
• fulleren En form av kol med kompakt struktur. Den mest uppmärksammade är ”kolbollen” som i sin form påminner om en fotboll.
• grafen En form av kol med liknande uppbyggnad som grafit, men som består av ett enda tunt skikt av kolatomer.
• grafit En form av kol som innehåller både starka och svagare bindningar mellan atomerna. Leder ström och ”färgar av sig”.
• katalysator Ett ämne som deltar (och skyndar på) en kemisk reaktion utan att själv förbrukas.
• krackning Metod där långa kolvätekedjor slås sönder till kortare kedjor i raffineringsprocessen.
• metanserien En serie med de enklaste kolvätena metan, etan, propan, butan o.s.v.
• molekylformel Den kemiska formeln för en molekyl.
• mättat kolväte Ett kolväte som bara innehåller enkelbindningar. Det är mättat med väte.
• nanorör En form av kol som är cylinderformad. Är skapat av ett hoprullat lager grafen.
• omättat kolväte Kolväte som innehåller en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna.
• organisk kemi Kolföreningarnas kemi.
• organisk syra Karboxylsyra. En syra som innehåller en karboxyl­grupp (‑COOH).
• organiska ämnen Kemiska föreningar som innehåller kol.
• raffinering Förädling av råolja till gas, fotogen, eldningsolja m.m.
• strukturformel En formel som visar hur atomerna i en molekyl sitter ihop, till skillnad från en molekylformel som bara visar hur många av varje atomsort som ingår i molekylen.
• torrdestillation Pyrolys. Upphettning av ett ämne till en hög temperatur i en syrefri miljö, så att det sönderfaller utan att förbränning sker.
• trippelbindning En elektronparbindning mellan två atomer som delar på tre elektronpar.
• aminosyra Byggstenarna i proteiner. Det finns 20 olika.
• cellandning Cellens förbränning av glukos med hjälp av syre.
• enkla sockerarter Byggstenarna i alla kolhydrater. Exempel är glukos och fruktos.
• enzym Ett ämne som påskyndar kemiska reaktioner i levande varelser utan att förbrukas.
• fetter En grupp av energirika organiska ämnen som kemiskt sett är estrar av glycerol och fettsyror.
• fotosyntes Växternas tillverkning av glukos och syre med hjälp av koldioxid, vatten och ljusenergi.
• klorofyll Ett grönt ämne som finns i växter, som fungerar som katalysator i fotosyntesen.
• kolhydrater Samlingsnamn för ämnen som är uppbyggda av enkla sockerarter. Exempel på grupper är socker, stärkelse och cellulosa.
• mineralämnen Närsalter. Ämnen som ingår i berggrunden, t.ex. järn och kalk.
• polymer Kedja som är sammansatt av mindre molekyler.
• proteiner En grupp av ämnen som är uppbyggda av aminosyror. Är viktiga beståndsdelar i allt levande.
• sammansatta sockerarter Kolhydrater som består av två eller flera enkla sockermolekyler.
• vitaminer Organiska ämnen som behövs i små mängder, men som ändå är nödvändiga för att vi ska vara friska.
• alkalimetaller Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron och bildar därför joner med en plusladdning. Väte ingår också i grupp 1 men är ingen metall.
• atomnummer Ämnena är sorterade i periodiska systemet i nummerordning efter antal protoner i kärnan. Är alltså lika med antalet protoner i atomens kärna.
• elektron Negativt laddad partikel som rör sig runt den positiva atomkärnan.
• grupp ”Kolumn” i det periodiska systemet. Atomerna i en sådan har lika många valenselektroner.
• halogener Grundämnena i grupp 17. Saknar en valenselektron för att få fullt skal, och bildar därför joner med en minusladdning.
• isotop Varianter av ett grundämne. Antalet protoner är samma men antalet neutroner i atomkärnan är olika. Ett grundämne kan ha flera och de kan både vara stabila och radioaktiva.
• jonbindning Den bindning som håller samman jonerna i en jonförening.
• kvark En av materiens minsta byggstenar. Bygger upp protonen och neutronen.
• lepton En av materiens minsta byggstenar. Bygger upp elektronen.
• metallbindning Bindningen mellan metallatomer. Atomerna ”delar” samtliga valenselektroner, som bildar ett gemensamt ”elektronmoln”. Detta elektronmoln håller samman atomerna.
• mol Ett bestämt antal, 6 · 1023 st. Används oftast om atomer och molekyler.
• molar Enhet för koncentration som förkortas M. 1 M = 1 mol/liter.
• molekylbindning Elektronparbindning. Bindning mellan atomer som delar på elektronpar.
• neutron Oladdad partikel som finns i atomkärnan.
• period En ”rad” i det periodiska systemet. Atomerna i en sådan har lika många elektronskal.
• periodiska systemet En sorts tabell där alla grundämnen har sin bestämda plats, beroende på atomnummer, antalet elektronskal och antalet valenselektroner.
• proton Positivt laddad partikel som finns i atomkärnan.
• universell massenhet Enhet för massor av mycket små partiklar. Enligt definitionen är massan av en kol-12-atom 12 u. En proton och en neutron har vardera massan 1 u (ungefär).
• valenselektron Elektron i det yttersta skalet. Vid kemiska reaktioner är det mest valenselektronerna som är inblandade.
• ädelgaser Gasformiga grundämnen i grupp 18, som har fullt yttersta elektronskal. Därför reagerar de inte gärna med andra ämnen.
• bränslecell Omvandlar kemisk energi direkt till elektrisk energi med hjälp av ett oxidationsmedel. Bränslet är vanligtvis vätgas och måste hela tiden tillföras. Som oxidationsmedel används luftens syre och slutprodukten blir vatten.
• elektrod Kallas de stavar som leder ned ström i lösningen vid elektrolys. Är alltså elektriskt ledande föremål som är i kontakt med ett ämne (elektrolyten) som innehåller joner.
• elektrolys En process där man tillför elektrisk energi för att en kemisk reaktion ska ske.
• elektrolyt En lösning i ett galvaniskt element eller elektrolyscell, som innehåller joner.
• eloxering Anodisering. Ytbehandling av aluminium för att få ett tjockt och skyddande oxidskikt.
• galvaniska element En anordning där kemiskt bunden energi omvandlas till elektrisk energi. Består av en positiv och en negativ pol som t.ex. består av två olika metaller, samt en elektrolyt.
• korrosion När rena metaller oxideras i kontakt med luft, vatten och andra ämnen, och återgår till jonform.
• livscykelanalys Metod att beräkna en produkts totala miljöpåverkan under hela dess livscykel.
• lättmetaller Metaller som väger högst 4, 5 kg/dm3, t.ex. aluminium, magnesium och titan.
• malm En sorts mineral som innehåller kemiska föreningar som innehåller metaller tillsammans med t.ex. syre och svavel. Ur malm utvinner man metaller.
• masugn Ugn för framställning av järn.
• mineral Ämnen som finns i jordskorpan, t.ex. olika bergarter.
• oädel metall Metaller som gärna lämnar från sig elektroner och bildar joner. Dessa metaller kallas också väteutdrivande eftersom de kan lösas upp i saltsyra under utveckling av vätgas.
• spänningsserien En serie där man ordnat metaller efter hur ädla de är. I mitten brukar man skriva väte. På ena sidan om väte finns de oädla metallerna, på den andra sidan finns de ädla metallerna.
• ädelmetall Metaller som inte löses upp i saltsyra (alltså ej väteutdrivande). Dessa metaller reagerar inte så lätt med andra ämnen, och kan ibland finnas i ren form i naturen.

Alla Inga Spara