Kemi begrepp

Övningen är skapad 2026-02-27 av vilmaanderssoon. Antal frågor: 65.




Välj frågor (65)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Atom den minsta byggstenen i all materia och representerar grundämnena i det periodiska systemet. Uppbyggd av en positivt laddad kärna (protoner och neutroner) och är omgiven av negativ
  • Elementarpartikel de delar som atomen är uppbyggd av - protoner, neutroner och elektroner
  • Grundämne består av en enda sorts atomer och går inte att sönderdela till ett enklare ämne. Ett och samma grundämne har alltid samma antal protoner, tex. en väteatom har en proton i kärnan
  • Kemisk förening ämnen som är sammansatta av två eller flera olika grundämnen
  • Molekyl en partikel som består av två eller flera atomer som är sammanbundna genom intramolekylära bindningar.
  • Jon Atom som har en laddning. När en elektron lämnar atomens yttre elektronskal och atomen får en positiv laddning (nu har vi en natriumjon) eller om en atom tar upp elektroner och den
  • Isotop när ett grundämne har olika många neutroner men lika många protoner.
  • Excitation när atomer tar upp eller avger energi
  • Molekylförening när två eller fler atomer av olika grundämnen delar sina valenselektroner med varandra och bildar en molekyl.
  • Kovalent bindning en kemisk bindning där två atomer delar på ett eller flera gemensamma elektronpar.
  • Entropi ett mått på ämnes oordning, ju större oordning desto högre entropi. Hur utspridd energin är i ett system.
  • Ädelgasstruktur att en atom har fullt valensskal. Grupp 18 i det periodiska systemet, 8 valenselektroner. Detta är något som alla elektroner (förutom ädelgaserna) vill uppnå, alltså 8 valenselektr
  • Elektronegativitet ett mått på en atoms förmåga att attrahera och dra åt sig elektroner i en kemisk bindning. Högst elektronegativitet har F, O, N.
  • Rent ämne eller blandning rent ämne är att det endast består av ett ämne och blandning är att det består av två eller flera olika ämnen.
  • Heterogen blandning en blandning av två eller flera ämnen där de inte är helt sammanblandade utan går att se skillnad på, till exempel olja och vatten.
  • Homogen blandning en likformig blandning av två eller flera ämnen där man inte kan urskilja beståndsdelarna, till exempel salt och vatten.
  • Metallbindning den typ av kemisk bindning som håller ihop metallatomerna. Hela metallstycket delar på ett gemensamt elektronmoln där valenselektronerna ingår.
  • Jonförening en kemisk förening uppbyggd av positivt och negativt laddade joner.
  • Jonbindning de som håller ihop jonerna i en jonförening
  • Fast, flytande och gasform Exempel vatten: Fast form: Starka vätebindningar mellan vattenmolekylerna håller ihop molekylerna som bildar en kristall där alla molekyler sitter på en bestämd plats. Flytande for
  • Vattnets kretslopp som ånga från havet (avdunstning) → som moln (kondensation) och nederbörd (regn eller snö) → som vatten i jorden (och som grundvatten) → som vatten i bäcken och sedan åter till hav
  • Avdunstning ett ämne (oftast vatten) övergår från flytande form, till gasform (vattenånga) utan att koka.
  • Kondensering övergår från gasform (ånga) till flytande form, kyls ner.
  • Polära och opolära molekyler Polära molekyler är motsatt laddade(en positiv sida och en negativ sida) och opolär lika laddad (finns ingen positiv eller negativ ände).
  • Löslighet ett mått på hur stor mängd av ämnet som kan lösa sig med en viss mängd av lösningsmedlet. Lika löser lika, polära ämnen löser sig i polära ämnen och opolära ämnen löser sig i opolä
  • Dipol-dipolbindning polärt ämne, en dipol är att molekylen i sig har en positiv och en negativ sida (olika poler). Molekylerna lägger sig i ordnade mönster och söker sig efter motsatt sida (som magnet
  • Vätebindning uppstår med ämnen som sitter ihop med väte - kväve, syre, flour bundet till väte (hög elektronegativitet). De som har samma bindning löser sig i dem som har samma bindning.
  • Van der Waalsbindning Opolärt ämne, uppstår mellan opolära molekyler (finns ingen positiv eller negativ ände). Laddningen är jämn över hela molekylen. Svag bindning. Van der waals bindning uppstår när m
  • Absoluta nollpunkten Den temperaturen när molekylerna står helt stilla, - 273 °C.
  • ”Lika löser lika” Polära ämnen (som salt och socker) löser sig i polära vätskor (vatten). Opolära ämnen (som olja) löser sig bara i andra opolära ämnen (som bensin). Detta förklarar varför vi inte k
  • Emulsion ämnena löser sig inte i varandra och då kan vi skapa en emulsion (heterogen blandning, ser inte att de är olika ämnen för stunden när vi blandar olja och vatten men eftersom ämnena
  • Jon-dipolbindning Om vi har jonbindningar, kan joner och salter lösa sig. En jon och en dipol (negativ och positiv sida) har fäst sig.
  • Aggregationsformerna Tre olika former, fast, flytande och gas.
  • Kokpunkt Den temperatur där molekylerna (partiklarna) rör sig så fort att energin blir så hög att alla bindningar kan brytas upp mellan molekylerna i det flytande ämnet. Molekylerna håller
  • Fryspunkt Den temperatur där molekyler (partiklar) rör sig allt saktare genom ”tappad” energi. Bindningar mellan molekylerna blir allt starkare och molekylerna packas tätare och tätare (gäll
  • Smältpunkt Den temperatur där molekyler (partiklar) rör sig så fort så att energin blir så hög så att alla bindningar kan brytas upp mellan molekylerna i det fasta ämnet. Molekylerna håller d
  • Intermolekylär bindning bindningar MELLAN molekyler, jonföreningar eller metallföreningar
  • Intramolekylära bindningar bindningar INOM en molekyl, mellan atomer
  • Kemisk reaktion ämnen reagerar kemisk med varandra och nya ämnen bildas.
  • Aktiveringsenergi den mängd energi som behöver tillföras för att reaktionen ska starta
  • Syra-Bas en reaktion där det sker en protonövergång. En syre avger en proton H+ och en bas tar upp en proton H+
  • Indikator ett ämne som ändrar färg beroende på omgivningens surhetsgrad (pH-värde). Detta gör det möjligt att visuellt avgöra om en lösning är sur, neutral eller basisk.
  • pH-värde ett mått på surhetsgraden i en vattenlösning, baserat på koncentrationen av vätejoner
  • Konservering att ämnen tillsätts livsmedel för att hämma mikroorganismer (bakterier, mögel, jäst) och förlänga hållbarheten
  • Försurning, surt regn när det regnar surt regn (lågt Ph-värde) blir det försurningar i sjöar och skogar. Alltså när Ph-värdet sjunker blir det surt regn och försurning.
  • Osmos diffusion genom ett halvgenomsläppligt membran, tex. cellmembran. Den spontana transporten av lösningsmedel (ofta vatten) genom en semipermeabelt (halvgenomsläpplig) membran.
  • Förbränning en kemisk reaktion där energirika organiska ämnen (kolflreningar) bryts ner.
  • Organisk förening en kemisk förening som innehåller kolatomer ( C). De utgör grunden för allt liv och fins i organismer (växter och djur) men kan också framställas syntetiskt, som i plast eller läke
  • Alkohol en grupp av organiska föreningar som alla har en gemensam nämnare i sin kemiska struktur (-OH). Finns två olika: Metanol (giftig) och Etanol (den som finns i det vi dricker)
  • Karboxylsyra/organisk syra den typ av syra man ofta hittar i naturen, exemple i frukter eller i muskler.
  • Kolhydrater – enkla/sammansatta sockerarter Enkla sockerarter består endast av en sockerring eftersom de är små och kan tas upp direkt av blodet och ge energi snabbt som druvsocker (glukos) och fruktsocker (fruktos). Sammans
  • Proteiner – aminosyror Aminosyror är de byggstenar som proteiner bestå av. Finns ca 20 olika.
  • Enzym Ett enzym är ett speciellt slags protein som fungerar som en katalysator i levande varelser. Det betyder att enzymet sätter igång eller påskyndar kemiska reaktioner i kroppen utan
  • Fetter – fettsyror Fetter är energirika organiska ämnen som är uppbyggda av två delar: glycerol och fettsyror. Fettsyror är de som bestämmer vilken typ av fett de är.
  • Fotosyntes Den livsviktiga process där gröna växter, alger och vissa bakterier omvandlar koldioxid (CO2) och vatten (H2O) till druvsocker (energi) och syre (O2) med hjälp av solenergi.
  • Cellandning Omvandlar kemisk energi i socker och syre till kemisk energi. Sker i cellernas mitokondrier.
  • Växthuseffekt Den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären och dess gaser. Egentligen är växthuseffekten helt nödvändig för oss för annars hade det varit -18 grader på he
  • Global uppvärmning en pågående, långsiktig höjning av jordens medeltemperatur, främst orsakad av att mänskliga aktiviteter ökar koncentrationen av växthusgaser (som koldioxid) i atmosfären
  • Ozonproblematiken att det skyddande ozonskiktet högt upp i atmosfären (stratosfären) har förtunnats, vilket skapat så kallade "ozonhål", främst över polartrakterna. Detta tunna lager gör att mer ska
  • Katalysator ett ämne, ofta en ädelmetall som platina eller rodium, som påskyndar en kemisk reaktion utan att själv förbrukas
  • Metallbindning reaktioner mellan metaller (har inga intermolekylära bindningar, har inga molekyler)
  • Jonbindning reaktion mellan icke metaller och metaller
  • Elektronparbindning mellan icke metaller
  • Kemiska förändringar ämnena vi har bryts sönder med hjälp av energi och sätter ihop sig och bildas nya egenskaper när ämnen reagerar med varandra för att bindningarna går sönder/släpper från varandra o
  • Fysikaliska förändringar då är de de andra bindningarna (de intermolekylära). Fysikaliska egenskaper (alltså inte kemisk reaktion) kan vara kokpunkt, smältpunkt radioaktivitet osv.

Alla Inga

Utdelad övning

https://glosor.eu/ovning/kemi-begrepp.12913264.html