KE prov v.51, NA22 år2 INTERMOLEKYLÄRA BINDNINGAR

Övningen är skapad 2023-12-13 av 060204al. Antal frågor: 35.




Välj frågor (35)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Vad är intermolekylära bindningar? bindningar mellan molekyler
  • Vad kännetecknar alla ämnen i fast form? partiklarna bundna i kristallstruktur, partiklar kan ej flytta sinsemellan, rörelse som finns är vibrationer, mer energi -> större vibrationer, bestämd form och volym
  • Hur vet man att ämnen i fast form har lite rörelser inuti sig? allt över 0K (kelvin) har rörelseenergi
  • Vad kännetecknar alla ämnen i flytande form? partiklarna har så pass mycket energi att bindningarna inte kan hålla kvar de i kristallstruktur, de former av rörelser som finns är translation, vibrationer och rotationer, bestämd volym men inte form
  • Vad är translation? partiklar kan bryta en bindning till en partikel om de samtidigt skapar en till en annan, sker i ämnen i flytande form
  • Vad kännetecknar ämnen i gasform? partiklar får så mycket energi att de kan bryta sina bindningar helt, partiklar rör sig helt fritt, partiklar som kommer i kontakt med varandra skapar bindningar men har för mycket energi för att bindningarna ska kunna hålla ihop dem, varken bestämt volym eller form
  • Hur beror gasers volym och form på behållaren/utrymmet de har? gas tar alltid upp hela utrymmet, partiklarna jämt fördelade oavsett tryck, olika antal partiklar i en viss volym beroende på trycket
  • Vad går energin åt till när ett ämne övergår från fast form till flytande och från flytande form till gas, istället för att höja temperaturen? bryta bindningarna
  • Vad är avdunstning? ett ämne övergår till gasform utan att ha nått sin kokpunkt
  • Vad är det vi egentligen mäter när vi mäter temperaturen i t.ex. en vätska? medelvärdet av partiklarnas rörelseenergi i ämnet
  • Hur kan ett ämne avdunsta? Vad händer? olika partiklar har olika mycket energi, partiklarna med högst rörelseenergi bryter sina bindningar och lämnar vätskan, den kvarvarande vätskan blir kallare än omgivningen eftersom de partiklarna som lämnat gav mest värme
  • Varför har metaller och jonföreningar generellt höga kokpunkter? för att det är deras starka bindningar som måste brytas
  • Varför har molekylära ämnen lägre kokpunkter än metaller och jonföreningar? det är inte den starka kovalenta bindningen som bryts, utan svagare intermolekylära bindningar
  • Är vätebindningen stark? ja för att vara intermolekylär, mycket svagare än metall- , jon- och kovalenta bindningar
  • Vad är en vätebindning/hur funkar den? en molekyl som har något väldigt elektronegativt bundet till ett väte kan skapa denna, kan ses som en väldigt lång partiell kovalent bindning eller en särskilt kraftig dipol-dipolbindning
  • Vilken av de intermolekylära bindningarna tittar man alltid efter först, när man ska lista ut vilken som håller ihop ett ämne? Varför? vätebindningen, starkast -> sänker energin mest
  • Vilken av de intermolekylära bindningarna tittar man alltid efter om det inte var den första, när man ska lista ut vilken som håller ihop ett ämne? Varför? dipol-dipolbindning, näst starkast -> näst bäst på att sänka energinivån
  • Vilken av de intermolekylära bindningarna tittar man alltid efter om det varken var den första eller andra typen, när man ska lista ut vilken som håller ihop ett ämne? Varför? van der Waalsbindning, svagast
  • Vilka ämnen, bundna till ett väte, kan bilda vätebindningar? F, N, O
  • Vilka molekyler kan bilda dipol-dipolbindningar? molekyler som är dipola
  • Vad beror dipol-dipolbindningen på? elektrostatisk attraktion mellan en molekyls minuspol och en annan molekyls pluspol
  • Vilka molekyler bildar van der Waalsbindningar? molekyler som inte kan bilda vätebindningar eller dipol-dipolbindningar, även de som kan men de väljer hellre de andra bindningarna
  • Vad beror van der Waalsbindningen på? elektronerna rör sig slumpvist runt sina atomer, bildas ibland tillfälliga poler som attraherar varandra, bindningen bryts och bildas hela tiden beroende på de tillfälliga polerna
  • Hur kan ett ämnes smält- och kokpunkt bero på van der Waalsbindningen? större molekyler kan bilda fler vdW-bindningar samtidigt -> fler bindningar att bryta
  • Vad är jon-dipolbindningar? Vad beror de på? svag bindning mellan en dipol och en jon, elektrostatisk attraktion
  • Hur kan dipoler bryta jonbindningar? bilda tillräckligt många jon-dipolbindningar för att frigöra lika mycket energi som krävs för att bryta jonbindningen
  • Vad kallas energin som frigörs när jon-dipolbindningar bildas(summan av alla)? hydratiseringsenergi
  • Vad händer om hydratiseringsenergin är större än energin som krävs för att bryta jonbindningen? saltet löser sig, temperaturökning
  • Vad händer om hydratiseringsenergin är lika stor som energin som krävs för att bryta jonbindningen? saltet löser sig
  • Vad händer om hydratiseringsenergin är lite mindre än energin som krävs för att bryta jonbindningen? saltet löser sig, temperaturminskning
  • Vad händer om hydratiseringsenergin är mycket mindre än energin som krävs för att bryta jonbindningen? ingenting
  • Hur kan dipoler bryta en jonbindning utan att hydratiseringsenergin är lika stor som vad som krävs för att bryta jonbindningen? kan ta lite energi från omgivningen -> temperaturminskning
  • Vad innebär det att den lösning är mättad? kan inte lösa mer salt/volym
  • Hur beror mängden salt/volym i en lösning på temperaturen? högre temperatur -> går att lösa mer salt innan lösningen blir mättad
  • Man brukar säga att 'lika löser lika' när man pratar om intermolekylära bindningar. Vad betyder det? om ämnet som ska lösas kan interagera med lösningsmedlet med lika starka bindningar som ämnena kan bilda var för sig, så kommer ämnena att bilda en homogen blandning

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://glosor.eu/ovning/ke-prov-v-51-na22-ar2-intermolekylara-bindningar.11853777.html

)