Kap 8 Ekonomins grunder

Alla Inga Spara

• Ekonomi handlar egentligen inte om pengar. Vad handlar ekonomi om? Handlar om att hushålla med resurser i syfte att tillgodose behov
• Vad menas med ett “ekonomiskt system”? Det beskriver det sätt som produktion, distribution och fördelning av varor och tjänster sker på i ett samhälle.
• Det dominerande ekonomiska systemet i världen idag är marknadsekonomi. Vilka krav måste vara uppfyllda för att marknadsekonomin ska fungera och vara “en perfekt marknad”? Då råder öppenhet och fri konkurrens. Med öppenhet menas att man har möjligheten till att se vad alla olika säljare har för pris på en vara så att man kan köpa varan där den är billigast. Med fri konkurrens menas att alla säljare konkurrerar med varandra om kunderna och att alla köpare konkurrerar om varorna och tjänsterna. Ingen enskild säljare eller köpare är så dominerande att denne själv kan påverka priset.
• Vad är den stora skillnaden med planekonomi jämfört med marknadsekonomi? I planekonomi är det politiker och myndigheter som fattar beslut om priser och produktionsmängd. Då är det politiska beslut där lagstiftning spelar en roll i besluten. I marknadsekonomi är det marknadskrafterna som beslutar om priset och produktionsmängd. Då är det vinsten som man utgår ifrån när man beslutar om priset och produktionsmängd.
• Hur svarar de olika ekonomiska systemen på frågorna; -Vad ska produceras? Marknadsekonomi- Det som konsumenterna efterfrågar. Planekonomi- Det som staten tycker att folket behöver.
• Hur svarar de olika ekonomiska systemen på frågorna; -Hur ska det produceras? Marknadsekonomi- På det sätt som producenterna vill. Företagare vill gå med vinst, så man försöker producera så effektivt som det går. Ska vara så billigt som möjligt, det som efterfrågas måste mötas, så jag producerar såhär. T.ex. ekologiska ägg efterfrågas. Då kommer producenterna producera på ekologiskt sätt. Planekonomi- UTIFRÅN LAGAR och staten.
• Hur svarar de olika ekonomiska systemen på frågorna; -För vem ska det produceras? Marknadsekonomi: - För den som kan och vill betala. Den som har råd att köpa är den som får. Planekonomi: FÖR ALLA. - välfärd.
• Vad menas med att de flesta länder har mer eller mindre av blandekonomi? Ge exempel från Sverige. Sverige har en blandekonomi med en ganska fri marknad i kombination med relativt hög skatt och stor offentlig sektor. Detta innebär att staten (och kommunerna) äger och finansierar vissa viktiga verksamheter i samhället.
• Förklara vad utbudskurvan och efterfrågakurvan visar och vad jämviktspris är. Efterfrågekurvan visar att ju högre pris desto lägre efterfrågan. Startpunkten är en gräns på priset, ifall man skulle gå över startpunkten skulle man höja priset och då skulle efterfrågan inte finnas. Slutpunkten är en gräns på kvantiteten, ifall man skulle gå under slutpunkten skulle man sänka priset och då skulle inte kvantiteten öka mer. Utbudskurvan visar att ju högre pris desto högre utbud vill säljarna producera. Startpunkten är en gräns på priset, ifall man skulle gå under startpunkten skulle man sänka priset och då skulle utbudet inte existera, ingen vill sälja för det priset. Slutpunkten är en gräns på kvantiteten, skulle man gå över slutpunkten skulle man öka priset och då skulle det inte kvantiteten öka mer då det inte finns tillräckligt med produkter att sälja. Jämviktspris är när priset på varan ger en balans mellan utbud och efterfrågan, allt som produceras konsumeras också.
• Marknadsekonomi bygger på tanken att alla vill tjäna så mycket som möjligt på produktion och konsumtion. Som konsument vill man köpa så billigt som möjligt. Detta kallas för “homo economicus”. Men det finns många exempel på att detta inte alltid stämmer. Ge exempel och förklara. Jordbruksekonomi - De är starkt bundna till sina gårdar och gör så mycket som möjligt i sitt arbete för att klara sig. Ger inte upp gården utan fortsätter. De som hellre konsumerar miljömärkta varor som gynnar miljön än varor som är billigast. Att köpa miljömärkta produkter kan även vara på grunderna att individen får en känsla av att ha gjort något gott för världen, en tillfredsställande känsla och ger en image att man gjort något bra.
• Vad menas med monopol och har vi något monopol i Sverige? Monopol är när det enbart finns en säljare eller köpare i marknaden för en tjänst eller vara. Monopol kan uppstå på olika sätt t.ex. genom att ett företag konkurrerar ut de andra i branschen. Dock finns det även monopol som är statliga, t.ex. Systembolaget i Sverige. Då alkoholkonsumtionen ger stora skador på befolkningens hälsa så anses det vara tryggt att svenska staten har monopol på försäljningen av alkohol.
• Vad menas med kollektiva nyttigheter? Ge exempel. Det är resurser som ingen äger. T.ex. luft och vatten. Då det inte finns någon ägare så blir inte någon enskild individ drabbad i en produktion som orsakar att vatten och luft förorenas. Det går därför inte att hindra produktion som ger upphov till miljöförstöring. Dock finns det olika sätt som man försökt lösa detta på, t.ex. att genom lagstiftning förbjuda miljöfarlig verksamhet. Eller att införa krav på att man måste betala för rättigheten att smutsa ner luft eller vatten. Dessutom kan man med beskattning begränsa miljöförstöringen. T.ex. begränsa utsläpp av koldioxid från lastbilstrafik genom att sätta extra miljöskatt/km.
• Vad är BNP och BNP per capita? BNP är bruttonationalprodukt. Det är värdet av alla de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Med BNP kan man se ett lands ekonomiska situation. BNP/capita är BNP/person. Det är fördelningen av landets BNP i förhållande till mängden invånare. Man dividerar BNP med folkmängden för att ta reda på BNP/capita. Med BNP/capita kan man veta mer om levnadsstandarden i ett land.
• Hur har sveriges BNP-utveckling sett ut de senaste fem åren? Har sett stabil ut. Dock gick BNP ner med nästan 1% år 2020
• Vad används BNP-måttet till? BNP-mått används för att ta reda på värdet av alla de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
• Vilka problem finns med att enbart använda BNP som ett mått på länders rikedom? BNP ökar vid alla produktion, även dem som orsakar slöseri, skadar miljön utan hänsyn, är farliga produkter. Dyra produkter som olja ökar BNP mer än produktion av t.ex. livsmedel. Olja som produceras mer än livsmedel syns inte i BNP och det är ju inte bra för välstånd. BNP säger inget om hur rikedomen är fördelad i landets befolkning. Självhushållning syns inte i BNP.
• Marknadsekonomi bygger på ekonomisk tillväxt. Vilka är problemen med tillväxt? Ökad tillväxt innebär ökad produktion, vilket kräver mer resurser vilket är dåligt för miljön.
• För att producera behövs produktionsfaktorer. Vad är det? Det är produktionsfaktorer som behövs för att producera: arbetskraft, (finanskapital, pengar för att kunna investera i realkapital) realkapital och råvaror.
• Varför är låg arbetslöshet viktigt för ekonomisk tillväxt? Eftersom det vid hög arbetslöshet innebär att arbetskraften inte utnyttjas så som den skulle kunna. Med färre arbetande utvecklas så småningom inte landet lika effektivt och snabbt. Resurser slösas då det råder arbetslöshet vilket bromsar takten för den ekonomiska tillväxten. Med hög arbetslöshet kan landet bli mindre attraktivt för Internationella företag då konsumenterna i landet inte tjänar någon inkomst. Med hög arbetslöshet ökar t.ex. kriminaliteten och det ger inte landet något bra rykte vilket inte är bra på flertal punkter.
• Vad menas med det ekonomiska begreppet inflation? Hur märks det om det är inflation? Inflation innebär att priserna stiger så vi får betala mer för samma varor och tjänster, vilket gör att pengarnas värde minskar. Priserna stiger. Allmän stegring av prisnivån i samhället. Det mesta blir dyrare.
• Inflationen mäts genom en så kallad KPI-korg. Förklara. Konsumentprisindex förkortas KPI. Myndigheten Statistiska Centralbyrån SCB, som är experter på statistik, gör en mätning genom KPI-korg som motsvarar en “korg” med den genomsnittliga blandningen av varor och tjänster som en genomsnittlig svensk familj konsumerar (mat, kläder, el, boende, restaurangbesök osv.). Man undersöker hur dessa varor och tjänster ändras i pris varje månad vilket ger ett bra mått på inflationen. Korgens innehåll förändras med tiden i samband med förändringarna i samhällets konsumtionsvanor.
• Ge tre förklaringar till att det kan uppstå inflation i ett land. Efterfrågeinflation: Efterfrågan ökar mer än utbudet vilket gör att priserna ökar. Detta kan bero på att våra löner ökar utan att produktionen ökar. Då har vi mer pengar att konsumera med men eftersom att produktionen inte ökar så blir det mer pengar som konkurrerar om samma produkter. När försäljare märker att folks ekonomi ökar och de har råd med mer så sätter de högre priser på sina produkter och detta orsakar inflation. Denna situation uppstår även när lönerna ökar utan att vi har tillväxt. Importerad inflation: Inflation kan även uppstå när importvarorna ökar i pris. T.ex. olja. som vi i Sverige är beroende av. Det ökade priset gör det dyrare för både konsumenterna och producenterna då t.ex. transporten, bensin, diesel osv. blir dyrare vilket gör att producenterna måste öka sina priser för att kunna täcka kostnaderna och konsumenterna kräver i sin tur högre löner för att kunna ha råd med de ökade priserna. Då sker det inflation som man kan säga har importerats. Löne- och prisspiralen: Inflation kan även uppstå som en konsekvens av förväntningar på inflation. Om det redan är känt att det sker en pågående inflation i ett land så kan invånarna vilja få högre i lön för att kunna kompensera för inflationen. Då arbetsgivarna ger mer i lön så måste de öka priserna på sina produkter för att ha råd med de högre lönerna och då blir produkterna dyrare vilket i sin tur gör att konsumenterna kräver högre lön! Då högre ekonomi hos konsumenterna gör att säljare ökar priset på sina varor så sker det i sin tur inflation. OND CIRKEL.
• Varför är det dåligt med inflation? Vad ger det för konsekvenser? Pengarnas värde minskar. En hundralapp är en hundralapp, men det du kan få för en hundralapp är inte lika mycket längre eftersom priserna ökar. Om de minskar i värde på pengarna man har i banken så tänker vi att bättre att konsumera direkt innan priserna ökar mer. Det lönar sig därför inte att spara pengar, eftersom när man sparat ett tag och ska använda dem så har priserna redan ökat på marknaden. T.ex. om man ska köpa en bostad. Samma sak för företagen i samhällsekonomi, de behöver t.ex. investera, köpa nya dator och teknik. Dock kan de inte spara pengar för att ha råd med nya produkter vilket gör att det går sämre för företaget. Land som har högre inflation än andra råkar illa ut. Andra länder vill inte köpa våra varor. Vi kan då inte producera då efterfrågan är mindre än utbud. Minskad produktion betyder att företaget måste avskeda anställda vilket ökar arbetslösheten i ett land.

Alla Inga Spara