kap 1 Statistik 1

Alla Inga Spara

• Vad är en vetenskaplig metod? etenskaplig förhållningssätt: påståenden (teorier/hypoteser) som är falsifierbara.
• Exempel på vetenskapliga metoder Systematisk, empirisk undersökning • operationalisera och mäta fenomen • systematiskt manipulera fenomenet och mäta vad som händer • dra slutsatser och generalisera
• Vad är ett vetenskapligt förhållningssätt? Påståenden (teorier/hypoteser) som är falsifierbara.
• falsifiera du vill utsätta dessa påståenden för kritik --> se var de är fel och därmed utöka och förbättra dem. Man vill falsifiera (visa vara falsk). * genom att testa sina påståenden.
• Ge exempel på en systematisk empirisk undersökning och vetenskap • Joseph Dietl gjorde år 1849 den första systematiska, empiriska undersökningen, gällande hur doktorer skulle bota lunginflammation (åderlåtning? kräkterapi?) • Dietl manipulerande “terapin” patienterna fick och mätte dödsfrekvensen.
• operationalisera dela upp (konkreta) delmoment (för att få ett vetenskapligt värde) Handlar om att mäta fenomen. Behövs inom logopedin för att mäta begrepp exakt då de oftast är för abstrakta eller komplexa
• Variabel en egenskap som forskaren är intresserad av. Ex biologiskt kön, man vs kvinna
• oberoende variabel den egenskap som manipuleras eller kontrolleras i undersökningen. Vill se effekten utav denna! vår eventuella orsak. Ex förmåga att multitaska
• beroende variabel BV egenskapen som forskaren mäter effekten av den oberoende variabeln på Den sak som man vill se effekterna på, ex. upplevd ljudstyrka, hudkonduktans, hjärtfrekvens, levervärden och utdömd strafflängd. På vilket vi eventuellt kan få en verkan
• orsaksförhållande den oberoende variabeln kön --> beroende variabeln multitasking
• bakomliggande variabel den du inte trodde fanns men kanske var orsaken till resultatet på experimentet 🙂
• population Vilken grupp av människor forskaren är intresserad av Ex studenter, västern WEIRDS = människor i Europa och USA
• stickprov Några få utvalda i en population Ex: bekvämlighetsurval - annonser på SU
• urvalsmetod hur urvalet ska gå till och hur många försökspersoner som testas Ex antal: 30 manliga och 30 kvinnliga studenter
• Vad handlar undersökningens interna validitet om? hur väl går det att belägga att den oberoende variabeln verkligen var orsaken till effekten?
• Varför randomisera? för att minska/eliminera inflytandet av en confounding variable. Om det blir en skillnad så är det högst troligt att den oberoende variablen orsakade skillnaden = undersökningen har hög intern validitet
• confounding variable Ex: Vem är egentligen bättre på mus och tangentbord?? - datavana
• Undersökningens externa validitet Hur väl kan undersökningen generaliseras?? Ex: det visar en skillnad på SU men inte bland andra – generaliserbarhet
• tredje variabel när något annat visar sig vara orsaken till resultatet Ex: perception av gluten-kost (nocebo)
• experiment bästa undersökningsmetoden för att komma fram till slutsatser ex som orsak och verkan. Sådana slutsatser kan sägas vara det yttersta målet för nästan all forskning och använder sig av kvantitativa metoder.
• Vad består ett äkta experiment av? 2 saker, kontroll och randomisering. Forskaren har kontrollen över eventuella orsaker genom ex. variera tonhöjden, bildinnehållet, färgen, alkoholmängden, könet på brottsligheten eller vad det nu är för något man vill undersöka effekten av.
• Vad går experiment ut på? att ta reda på om OV påverkar BV. I vissa vetenskaper, ex fysik, räcker det med att man har kontroll över OV för att man ska kunna prata om ett experiment. I psykologi, medicin, pedagogik och andra vetenskaper, där människor är undersökningsobjekten, behövs även randominsering.
• randomisering slumpen avgör vilken betingelse var och en undersökningsdeltagarna ska hamna i . Forskarna väljer inte vilken betingelse folk ska vara i. Risken med att inte låta slumpen sköta fördelningen av individer till betingelser är att man kan få någon systematisk skillnad mellan grupperna som inte har med den oberoende variabeln (OV) att göra men som kommer att påverka den beroende variabeln (BV). För att kunna se effekterna på ex. ett piller man undersöker då använder man sig av dubbel-blind-design, dvs att varken undersökningsdeltagare eller undersökningsledare vid undersökningstillfället vet vem som har hamnat i vilken betingelse.
• På vilka olika sätt kan experiment göras på? - enfaktoriell eller en flerfaktoriell design (en eller flera OV) - laboratorieexperiment eller ett fältexperiment - mellanindividsdesign (olika personer för varje försöksbetingelser). En inom individ design blir dock egentligen inget äkta experiment, eftersom individerna inte randomiseras till de olika betingelserna.
• vad är orsaksförhållandet? OV (kön) → BV (multitasking)
• vad är kvasiexperiment? ett experiment med brister som gör att man inte lika säkert kan uttala sig om orsak och verkan.
• Hur kännetecknas kvasiexperiment? av att man har kontroll över OV, men inte kan randominsera individer till betingelser. Att man inte kan randomisera får till följd att det kan finnas en annan, bakomliggande variabel, snarare än OV, som leder till effekter på BV.
• Varför görs kvasiexperiment? det finns inget annat alternativ
• berätta om olika varianter av kvasiexperiment En vanlig variant är tidsseriedesign, där man lägger till och drar ifrån den oberoende variabeln och samtidigt ser efter vad som händer med den beroende variabeln.
• vad är icke-experiment/korrelationsstudier man varken har kontroll över OV eller kan randomisera individer till betingelser. Det enda vi kan göra är att observera ett eventuellt samband mellan en tänkt OV och en tänkt BV och med olika, ofta mycket sofistikerande statistiska metoder, så gott det går att försöka utesluta att det i själva verket handlar om 1) ett skensamband och att 2) orsakssambandet verkligen går från OV till BV och inte tvärtom. Men hur noga vi än är, kan vi aldrig nå upp till den säkerhet i slutsatsen att det verkligen var OV som påverkade BV som vi kan med äkta experiment
• Vart förekommer icke-experiment? undersökningar vanligast inom många viktiga forskningsområden, i psykologi (ex. personlighetspsykologi, utvecklingspsykologi och arbets- och organisationspsykologi), men också vård- och hälsovetenskap.
• Vad krävs i en forskningsprocess? Frågeställning Tidigare forskning Designa undersökningen - konkretisera frågeställningen i en specifik hypotes och mätprocedur Utför datainsamling och analysera data – testa hypotesen Publicera resultat - Förbered på kritik
• kvantitativa variabler längd, reaktionstid, morbiditet osv
• exempel på operationaliseringar Intelligens, dyslexi, hur jobbigt ett problem upplevs Operationalisering är att ge en mer konkret och mätbar definition av begreppet
• olika typer av undersökningar Fallstudier Observationer Enkätundersökningar Laboratorieexperiement
• teorier innehåller nästan alltid en "kausal-komponent". det finns en orsaksrelation mellan x och y
• statistik handlar enbart om siffror och kan endast testas matematiskt om det finns en samvariation mellan x och y.
• Deskriptiv statistik handlar om att beskriva ett fenomen eller en grupp människor Beskriv data i en studie
• Det bästa sättet att beskriva data är ju på figurer, varför lära sig räkna en massa?? - för att kunna tolka figurerna så behövs förståelse om vad de visar - Ibland finns det endast plats för ett sammanfattningsmått (en siffra). - De saker vi räknar nu kommer senare ingå i statistiska test
• Inferentiell statistik handlar om att från en liten grupp individer försöka säga något om en större grupp av individer. Handlar ofta om att kunna säga att en effekt eller skillnad är så stor att den nog inte kan ha orsakats av slumpen.
• kontinuerlig kvantitativ variabel kan anta vilka värden som helst. finns aldrig 2 variabler som är exakt samma! variabelvärdena är alltid avrundade. längd, vikt, blodtryck, antal barn
• kontinuerlig diskret variabel kan bara anta vissa värden Procent korrekt: på 24 st 2 alternativsfrågor kan man svara tex 50 eller 54.1667% rätt men inte tex 52% rätt
• nominalskala värdena kan enbart grupperas ex Ex: 1 = hon 2 = han 3= hen
• kvalitativ mätdata språkliga enheter, bearbetningen är beskrivande och kategoriserande ex personnr, namn, kön, civilstånd, befattning, avdelning insamling av data som representerar en kvalitet i ett sammanhang, i stor utsträckning i form av språkliga enheter. Dessa data bearbetas framför allt språkligt beskrivande och kategoriserande. Ex intervju. (mer detalj)
• ordinalskala värdena kan rangordnas. Men inte ekvidistans så differenser blir inte meningsfulla Ex: 1 = Aldrig 2 = Sällan 3 = Ibland 4 = Ofta 5 = Alltid
• intervallskala Värdena kan rangordnas och har ekvidistans. Men ingen absolut noll-punkt så kvoterna blir inte meningsfulla. Ex: 20° celsius är inte dubbelt så varmt som 10° celsiu
• kvotskala värdena kan rangordnas, har ekvidistans och har en absolut nollpunkt. Ex: Reaktionstid på 600 ms är dubbelt så långsamt som 300 ms (ekvidistans – anger likhet i avstånd, särskilt om kurvor som visar på lika höjd) blodtryck, längd och vikt
• envägstabell tabellen visar endast kön och antal anställda ex
• frekvens antal
• korstabell kan visa flera intressanta undersökningsbefattningar, ex kön och olika befattningar Kvalitativ data!
• histogram ett tjockare stapeldiagram Kvalitativ data i siffror
• centralmått för att mäta “det typiska eller genomsnittliga”
• spridningsmått för att mäta spridningen i data, hur mycket individer skiljer sig från det “typiska”.
• Standardavvikelse (och varians) mäter genomsnittliga avvikelser från medelvärdet. 68% av en normalfördelad variabel ligger inom +/-1 standardavvikelse
• variationsbredd avståndet mellan max och min
• Kvartiler och kvartilavstånd samt kvartilavvikelse Första kvartilen = gränsen för de lägsta 25% - Andra kvartilen (medianen) = gränsen för de lägsta 50% - Tredje kvartilen = gränsen för lägsta 75% - Fjärde kvartilen = gränsen för de lägsta 100% …
• Boxplot - lådogram boxen inkluderar första till tredje kvartilen (50 % av fördelningen) Strecket i mitten är medianen ”Whiskers” (strecken på sidorna) är 1.5 x kvartilavstånd eller de minsta värden innanför dessa värden Om det finns värden utanför whiskers så plottas de som ”outliners”
• Sambandsdiagram/spridningsdiagram/punktdiagram scatterplot En diagramtyp som visar data med punkter i ett koordinatsystem. Kan skiljas från linjediagram
• Kvantitativ metod metoder för insamling av siffermässiga data eller kvantifiering av data till siffror, dels är matematiska och/ eller statistiska beräkningar som bearbetningsmetoder. Ex enkät.

Alla Inga Spara