Juridiska begrepp & principer

Alla Inga Spara

• Audiatur et altera pars Ingen skall dömas ohörd.
• Culpa in contrahendo Innebär oaktsamhet före eller i samband med att avtal ingås.
• Dispositiva tvistemål Frågor som parterna själva kan bestämma över (disponera över), utan att saken måste avgöras av domstol.
• Indispositiva tvistemål Frågor som måste avgöras genom dom, tex äktenskapsskillnad och vård av barn.
• Praxis Hur ärenden av ett visst slag normalt har avgjorts av högre instans. Praxis utvecklas på de områden där lagtext och förarbeten inte ger något entydigt svar, utan lämnar utrymme för tolkning.
• Prejudikat Dom eller beslut, främst från högsta instans, som kan vara av betydelse för kommande avgöranden. Domen eller beslutet blir vägledande, prejudicerande, för framtida avgöranden.
• Negotiorum gestio Tjänster utan uppdrag.
• Rättsfaktum Är ett händelseförlopp som utlöser en rättsföljd. Ett rättsfaktum kan ex vara en stöld.
• Rättsföljd Är den följd eller konsekvens som infaller efter ett visst rättsfaktum, ex att en stöld utlöser rättsföljden fängelsedom.
• Rekvisit Är kriterium i en lag som måste vara uppfyllda för att lagen ska kunna tillämpas.
• Alternativa rekvisit Något av vissa givna rekvisit måste vara uppfyllda.
• Kumulativa rekvisit Alla givna rekvisit ska vara uppfyllda.
• Rättskapacitet Förmåga att ha rättigheter och skyldigheter.
• Gällande rätt Syftar till de rättsregler som är gällande inom ett rättssystem
• Formell rättvisa Lika fall ska behandlas lika.
• Materiell rättvisa Föreställning om vilka fall som ska betraktas som lika.
• Om-så-struktur (rättsnorm) Om rekvisitet är uppfyllt ska rättsföljden uppfyllas.
• Generella (rättsnorm) I alla fall som rekvisitet är uppfyllt.
• Regelskepticism Reglerna spelar inte så stor roll. (American legal realism). Det går inte att bedöma utgången i det enskilda fallet.
• Förbud mot non-liquet Domaren måste avgöra tvisten om han eller hon finner att gällande rätt inte besvarar frågan.
• Ex officio innebär att en myndighet eller domstol ska beakta något på eget initiativ, dvs. utan att part yrkat eller begärt det.
• Allmänna rättssubjekt Staten och kommuner.
• Enskilda rättssubjekt Andra rättssubjekt än allmänna.
• CISG Internationella köplagen. Förenta nationernas konvention den 11 april 1980 angående avtal om internationella köp av varor.
• Dispositiv utfyllning (avtal) Vi fyller ut avtalet med dispositiva lagregler.
• Tvingande utfyllning (avtal) Konsumentköplagen är bindande.
• Pacta sunt servanda Avtal ska hållas.
• Pacta non sunt semper servanda Undantag från avtalsbundenhet.
• Konsensus Parterna är överens (avtal).
• Civilrätt Handlar om rättigheter och skyldigheter mellan enskilda.
• Näringsrätt Mer inriktad på juridiska personer
• Obligationsrätt Relationen mellan två parter
• Sakrätt Innehåller regler som kan tillämpas både mot tredje part och motpart
• Borgenär Den som kräver betalt
• Gäldenär Den som har något att betala tillbaka
• Borgensman Den som går i godo och betalar om gäldenären inte har möjlighet.
• Preskription En viss tid måste gått innan man har avskrivit en skuld (3år).
• Preklusion En fordringsägare kan förlora sin rätt, om denne inte har en offentligt kallelse, exempelvis kallelse på okända borgenärer.
• Kvittning Man växlar inte pengar. Man kommer överens om egna villkor.
• Factoring Ett företag säljer sina kundfordringar, man säljer sina fakturor.
• Finansiella instrument Värdepapper (aktie osv), statsskulder, fondandelar, olika derivat (man köper instrument som man hoppas ska gå upp i värde)
• Inkasso Man driver in fordringar.
• Transformering Man skriver om de så att det passar i de befintliga lagarna.
• Inkorporering Man för in det direkt i lagen.
• Beslut en myndighets uttalande med syftet att påverka enskilda eller andra offentliga organ. Beslut bygger ofta på tidigare beslut.
• Ärende Något som kan mynna ut i ett beslut.
• Beslutsformer Kan vara gynnande, tex studiebidrag, antagning till högskolan. Kan även vara formlöst t.ex muntlig tillsägelse.
• Handläggning Handläggning - Myndighetens hantering av ett ärende. Från ärendets väckande till avgörande som utmynnar i ett slutligt beslut.
• Myndighetsutövning Ett uttryck för det allmännas särskilda befogenhet att ensidigt bestämma om förmån, rättighet eller skyldighet för enskilda
• Förhandlingsprincipen Innebär att parterna sörjer för utredningen och förhandlar inför domstolen. Domstolen är opartisk och har som främsta uppgift att döma.
• Officialprincipen Innebär att domstolen har ett ansvar för att utreda frågor i målet, kan t ex ställa frågor till parterna och hämta in utredning på eget initiativ (ex officio). Extremt utslag av officialprincipen är den inkvisitoriska processen. 17:3 RB.
• Dispositionsprincipen Dispositiva tvistemål präglas av denna princip! - Rättegång kan endast inledas av part (gäller alla måltyper i svensk rätt). Yrkanden och grunder bestämmer ramen för rättens prövning. Parterna ansvarar för bevisning. I brottmål och indispositiva tvistemål bär rätten däremot ett ansvar för att domen blir materiellt riktig. Rätten har större befogenheter att ”lägga sig i” målet.
• Den kontradiktoriska principen Ingen skall dömas ohörd, vardera parten har rätt att föra sin talan inför rätten.
• Legalitetsprincipen Innebär att all offentlig makt utövas under lagarna, dvs att ingen står över lagen. Innebär också att all maktutövning ska grunda sig på lag eller annan föreskrift, samt att det finns krav på förutsebarhet i lagstiftningen. Kravet på förutsebarhet syftar på att medborgarna av lagstiftningen ska kunna förutse när och hur de kan bryta mot lagen. Uttrycks i 1 kap. 1 § RF
• Likabehandlingsprincipen EU-rättslig princip som stadgar att varje form av diskriminering grundat på nationalitetsskäl är förbjuden inom fördragens tillämpningsområdet. Rättare sagt innebär detta att alla myndigheter ska “beakta allas likhet inför lagen” Uttryck i 1 kap 9 § RF
• Objektivitetsprincipen Principen gäller domstolar och offentlig förvaltning och är inskriven i grundlagen (regeringsformen). Den innebär ett krav på att domstolarna och myndigheterna ska beakta allas likhet inför lagen och vara sakliga och opartiska. Uttrycks i 1 kap. 9 § RF.
• Lojalitetsprincipen Innebär att alla medlemsstater inom EU är förpliktade att lojalt följa och tillämpa EU-rätten. Finns kodifierad i art. 4.3 FEU.
• Muntlighetsprincipen Innebär konkret sätt ett uppläsningsförbud. Syftet är b.la lättare trovärdighetsbedömning, lättare med aktiv processledning och i längden även bättre chans till förlikning eftersom det undviker att parterna talar förbi varandra. (RB 36:16, 42:13, 43:5)
• Omedelbarhetsprincipen Domen får endast grundas på vad som förekommit under huvudförhandlingen. Endast domare som deltagit under hela HF får vara med och döma (RB 17:2, 30:2)
• Bevisomedelbarhetensprincip Bevisningen ska presenteras för rätten på bästa sätt. Huvudregeln är att skriftliga vittnesutsagor inte är tillåtna - vittnet skall berätta direkt inför rätten. Dock finns undantag, tex om vittnet avlidit efter att denne förhörts av polisen. Vittne via telefon kan fungera i en kortare del, annars blir trovärdighetsbedömningen svår eftersom att vittnet har möjlighet att läsa innantill. Vittnet kan även gå till tingsrätten i sin stad och delta därifrån via ljud och bild. (RB 35:14 1st)

Alla Inga Spara