Juridik

Alla Inga Spara

• ett agerande som strider mot en bestämmelse av något slag brott
• varierar efter tid och mellan olika kulturer moral
• här finns formella, juridiska definitioner av vad som är ett brott respektive ett straff brottsbalken
• sammanfattande benämning på reaktioner mot handlande som strider mot lagen sanktion
• brott som beskrivs i brottsbalken allmänna straffrätten
• trafikbrottslagen ex specialstraffrätten
• som har med rättsväsendet att göra. ordet härstammar från "forum", latin för torg forensisk
• avskräcka en enskild individ från att begå brott igen individualprevention
• få människor i allmänhet att inte begå brott allmännprevention
• en garanti för rättssäkerheten, måste finnas uttrycklig lagbestämmelse som straffbelägger en viss gärning, för att någon ska dömas för brott legalitetsprincipen
• en viss lagbestämmelse tillämpas på en situation som egentligen inte omfattas av lagtext analog lagtolkning
• en bestämmelse i lagen ges en så omfattande/stor innebörd som ordalydelsen medger (motsatsen är restriktiv lagtolkning) extensiv lagtolkning
• med verkan tillbaka i tiden retroaktiv
• tanken är att genom hot och straff skydda ett visst intresse skyddsintresse
• ett handlande som är belagt med straff gärning
• den som begår ett brott gärningsman
• de förutsättningar som enligt straffrätten måste vara uppfyllda för att någon ska kunna dömas för ett brott rekvisit
• tar sikte på själva handlingssättet och de yttre förutsättningarna för att ett brott ska vara begånget objektiva rekvisit
• avser gärningsmannens psykiska inställning, det vill säga vad hen tänkt eller trott, inre förutsättningarna subjektiva rekvisit
• innebär att handlingen sker med vett och vilja, ofta det som krävs för att ett brott ska anses vara begånget uppsåt
• handlingen begås av slarv oaktsamhet
• kan dömas för brott från 15 år straffmyndig
• innebär att det gått så lång tid sedan brottet begicks att man inte längre kan dömas för det preskription
• visst handlande görs straffbart kriminalisering
• ett tidigare strafbart handlande görs lagligt avkriminalisering
• man kan dömas för brott i sverige som man har begått utomlands dubbel straffbarhet
• krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord internationella brott
• skydd för de mr och de grundläggande friheterna ställer krav på bla en rättvis rättegång europakonventionen
• menas den handling som beskrivs i en straffbestämmelse, behöver inte avse aktiva handlingar utan kan också gälla underlåtenhet att göra något gärningsrekvisit
• även vårdnadshavare har i princip en skyldigeht att agera för att skydda sina barn mot faror som kan ha uppkommit garantställning
• utöver gärningsrekvisiten uppställer många beskrivningar ac brott ett effektrekvisit. Som namnet antyder avser ett sådant följden eller konsekvensen av handlingen. Exempelvis krävs för brottet stöld att tillgreppet (tagandet) medfört skada för den bestulne. effektrekvisit
• – en del brott kräver inte att någon effekt har uppkommit, utan har i stället ett farerekvisit. Det innebär att en fara (det vill säga risk) för en effekt har funnits. Faran kan antingen vara konkret eller abstrakt, till exempel trafikbrottslagen. farerekvisit
• passande, lämplig, rimlig adekvat
• orsakssamband kausalitet
• den så kallade täckningsprincipen innebär att det subjektiva rekvisitet ska omfatta alla objektiva rekvisit i straffbestämmelsen. Med andra ord måste gärningsmannen haft uppsåt till både själva handlingen och den uppkomna effekten. täckningsprincipen
• att det i svensk straffrätt krävs ett subjektivt rekvisit, det vill säga uppsåt eller oaktsamhet, brukar förklaras med skuldprincipen. Enligt denna princip ska ingen dömas för brott om denne inte kan klandras för sitt agerande. Med andra ord ska det kunna krävas av gärningsmannen att han eller hon borde och kunde ha agerat annorlunda. skuldprincipen
• motsatsen till skuldprincipen är ett straffrättsligt system med strikt ansvar där endast konsekvenserna av ett visst handlande är relevant. strikt ansvar
• kallades tidigare för direkt uppsåt. Det är den enklaste och mest grundläggande formen av uppsåt. Denna form av uppsåt föreligger när gärningsmannens avsikt med en viss handling är att uppnå den aktuella effekten. avsiktsuppsåt
• tidigare kallat indirekt uppsåt. Innebär att gärningsmannen förstår att en viss effekt kommer att bli konsekvensen av hans eller hennes handlande. insiktsuppsåt
• är den mest komplicerade formen av uppsåt som idag används av svenska domstolar. Det är också den uppsåtsform som fått mest uppmärksamhet i praxis och i den juridiska litteraturen. Tidigare tillämpade domstolarna i stället något som kallas eventuellt uppsåt (som var om möjligt ännu mer komplicerat). Likgiltighets uppsåt innebär att gärningsmannen har insett att det funnits en risk för en viss effekt och att han eller hon varit likgiltig i förhållande till förverkligandet av denna risk. likgiltighetsuppsåt
• ovarsamhet, oförsiktighet, försummelse eller slarv oaktsamhet
• den som förberett till exempel ett mord genom att köpa en pistol kan dömas för förberedelse till mord, oavsett om det genomförts eller inte. förberedelse
• den som försökt att ta en plånbok men inte lyckats kan dömas för försök till stöldbrott. En förutsättning för att någon ska anses ha gjort sig skyldig till ett försöksbrott är att det inte framstår som helt otroligt att brottet skulle kunna förverkligas. Det krävs med andra ord att det finns en risk för att brottet skulle kunna fullbordas eller att det var slumpen som gjorde att en sådan risk inte fanns. försök
• är då någon i samråd med en annan beslutar att göra en viss gärning, eller att någon försöker anstifta någon annan att utföra gärningen. stämpling
• förmå, uppmana anstifta
• när ett brott begås av flera personer tillsammans, alla betraktas då som gärningsmän. När två eller flera personer har agerat tillsammans och i samförstånd. medgärningsmannaskap
• samlingsnamn för medhjälp och anstiftan medverkan
• Enligt denna var syftet med straffet främst att vara en rättvis hämnd vedergällningsprincipen
• Den innebar att brottslingen skulle tillfogas samma skada som han eller hon själv orsakat, enligt principen ”öga för öga, tand för tand”. talionsprincipen
• lika fall ska behandlas lika egalitetsprincipen
• straffets stränghet ska motsvara brottets svårhetsgrad. proportionalitetsprincipen
• brottsofferlära viktimologi
• böter utefter inkomst dagsböter
• böter med lägsta och högsta summa peningböter
• innebär här att den återstående tiden av det tidigare fängelse­straffet måste avtjänas tillsammans med det nya fängelse­straffet. På så vis har den dömde ytterligare ett skäl att inte begå brott efter frigivningen. förverkande
• Vissa brott leder ofta till ett kortare fängelsestraff av allmän­preventiva skäl. Det handlar om brott som anses särskilt skadliga för samhället om de skulle bli alltför vanliga. artbrott
• fängelse och böter straff

Alla Inga Spara