Juridik prov 1

Alla Inga Spara

• Rättshandlingsförmåga En persons förmåga att själv ingå avtal och ta på sig rättigheter och skyldigheter.
• Rekvisit De villkor eller krav som måste vara uppfyllda för att en viss lagregel ska gälla.
• Dispositiv lag En lag som kan avtalas bort eller ändras genom avtal mellan parterna.
• Tvingande lag En lag som inte kan avtalas bort; den gäller alltid oavsett vad parterna kommit överens om.
• Bevisbörda Ansvar för att lägga fram bevis för ett påstående i en rättslig process.
• Civilrätt Rättsområdet som reglerar förhållandet mellan enskilda personer och företag, t.ex. avtal, familjerätt och skadestånd.
• Offentligrätt Rättsområdet som reglerar förhållandet mellan staten och individen, t.ex. skatter, straff och myndighetsbeslut.
• Allmänna domstolar Domstolar som handlägger brottmål, tvistemål och vissa ärenden; tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.
• Förvaltningsdomstolar Domstolar som prövar tvister mellan enskilda och myndigheter; förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen.
• Lagrum Den specifika paragraf eller bestämmelse i en lagtext där en regel finns.
• Juridisk metod Det systematiska arbetssätt jurister använder för att lösa rättsliga problem: identifiera rättsfråga, hitta lagrum, tolka och tillämpa.
• Rättsföljd Den juridiska konsekvensen av att rekvisiten i en regel är uppfyllda, t.ex. skadestånd eller straff.
• Naturrätt Idén att det finns universella, moraliska rättsregler som gäller oberoende av vad som står i lagar.
• Rättspositivism Synsättet att det som gäller som rätt är de regler som stiftats av lagstiftaren, oberoende av moral eller rättvisa.
• Folksuveränitet Idén att all statlig makt utgår från folket; det är medborgarna som bestämmer genom allmänna val.
• Riksdag Sveriges folkvalda parlament som stiftar lagar, beslutar om statens budget och kontrollerar regeringen.
• Regering Den verkställande makten som styr landet, genomför riksdagens beslut och leder myndigheterna.
• Konstitutionell rätt Den del av juridiken som handlar om grundlagar och regler för hur staten ska styras och hur makten fördelas.
• Processrätten Regler som beskriver hur rättsprocesser ska gå till i domstol, t.ex. hur mål och ärenden ska handläggas.
• Folkrätt Den del av rätten som reglerar förhållanden mellan olika stater och internationella organisationer, t.ex. krig, fred, mänskliga rättigheter och avtal mellan länder.
• Rättskapacitet Förmågan att ha rättigheter och skyldigheter, t.ex. äga saker eller ärva; alla har det från födseln.
• Rättshandlingsförmåga Förmågan att själv ingå avtal och fatta juridiskt bindande beslut; utvecklas med ålder och mognad, t.ex. myndiga personer har full förmåga.
• Doktrin juridisk litteratur och experters åsikter.
• Grundlagar De viktigaste lagarna i landet som bestämmer hur Sverige ska styras och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. De är svårare att ändra än vanliga lagar och kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan.
• Lagar Regler som beslutas av riksdagen och styr hur människor och företag får agera i samhället. De kan ändras enklare än grundlagar och gäller alla i Sverige.
• Föreskrift En regel som utfärdas av myndighet eller kommun och gäller inom deras område, t.ex. lokala regler.
• Förordning En regel som utfärdas av regeringen för att genomföra lagar och styra myndigheters arbete.
• De fyra grundlagarna Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen, Successionsordningen

Alla Inga Spara