jakttermer

Alla Inga Spara

• har vargar även alfahonor? ja
• Momentet då projektilen från ett handeldvapen träffar målet. anslag
• Jakthundar som söker och hämtar dödat och skadskjutet vilt i vatten och på land. Retrievrar har speciellt goda egenskaper för detta. Apporterande hundar
• Innebär att en jakthund på förarens kommando rusar fram och reser en fågel för att få den i skottläge. avancering
• Eftersökshund som används för att hålla fast eller avliva det skadade viltet när jägaren inte kan få ett bra skott. avfångningshund
• Avlivning av ett, ofta skadeskjutet, djur. avfångst
• Skott från nära hålla som dödar skadat eller påskjutet (skadeskjutet) vilt avfångningsskott, fångskott
• När viltet genom tvära sidohopp försöker förvilla sina förföljare avhopp
• avser den kontrollerade och planerade avskjutningen av vilda djurpopulationer. beskattning
• Huden som hjortdjurs nya utväxande horn täcks av bast
• Horn, klätt med basthud som ej har fejats av. basthorn
• En jägares placering bakom drevkedjan. bakpass
• Hund som inte kan driva ensam utan som följer en annan mer erfaren jagande hund under drevet. blindpipa
• Dubbelpipigt hagelgevär som har piporna liggande ovanför varandra bockbössa
• Drevkedjans första uppställningsplats bog
• Stopplinjen för drevfolket boghalt
• Delen av drevområdet som ligger närmast bogen (drevkedjans första uppställningsplats). botten
• Hagelammunition som i Sverige endast får användas med enkelpipiga hagelvapen vid jakt på dovvilt, vildsvin och i vissa fall mufflon. brenneke
• Grop som vissa hjortarters hanar sparkar upp under brunsten brunstgrop, brollgrop, brölgrop
• Hjortdjurens brunstrop eller brunstvrål. bröl
• När är ett djur som drivs framåt av hund vänder tillbaka och springer av och an inom ett mindre område, då säger man att det ... buktar
• Konstgjord fågel som placeras på land. bulvan
• En ... är en biologisk term för en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma. biotop
• Ett älghorn som saknar skovel. cervin, grenhorn, stånghorn
• bestämmer hur tät hagelsvärmen som lämnar pipan är. choke, trångborrning
• en hagelpipa som ger stor hagelspridning, på grund av cylinderborrning
• En plats djuren uppsöker för att sova eller vila daglega
• Populär benämning på Sveriges fyra största rovdjursarter: de fyra stora, lo, varg, brunbjörn, järv
• hålsikte diopter
• diopter hålsikte
• ska vid drevjakt driva viltet mot en passkytt genom att föra oväsen och promenera i riktning mot passkytten. drevkarl
• Jakthundar med mycket bra luktsinne som med skall följer viltets spår och vittring. Stövare, drever och tax är specialiserade på denna sorts jakt. drivande hundar
• När den drivande hunden inte kan klara av en tappt, dvs. där han tappat viltets spår (vittring) dötappt
• är eftersökshundar intresserade av oskadat vilt nej
• Fjäderspända mekanismer längst bak på hagelvapnets pipa som kastar ut tomhylsorna när man bryter vapnet. ejektorer
• Att föda upp och träna rovfåglar (främst falkar) för jakt och uppvisning. falkenering
• Mångfalden av djur som finns i ett område fauna
• skrapar bort basthuden mot träd och buskar. feja
• Djurs förmåga att föda livskraftiga avkommor. Ju fler avkommor desto högre fertilitet
• Mångfalden av växter som finns i ett område. flora
• Drevkedjans ändpunkter. flyglar
• De skyttar som vid drev- eller klappjakt placeras på skyttekedjans flyglar (drevkedjans ändpunkter). flygelskyttar
• Skott mot flygande vilt flyktskott
• Den plats där viltet regelbundet utfordras under vintern. foderplats
• Grythund som tvingar en räv eller grävling att stanna på plats genom att ligga stilla framför och markera platsen med skall förliggare
• Form av konservering som gör skinn mjukt och hållbart. garvning
• djur som bor i gryt grävling, rödräv
• Jakthundar som används till grytjakt. Vanligast är grythund, tax, terrier
• Viktenhet på kula och drivladdning. Multiplicera med ... för att omvandla till gram. grains, 0.0648
• Kula med öppen mantel och mjuk blyspets. Ger oftast dödliga skador som snabbt dödar viltet. Kallas även halvmantlad kula, blyspetskula
• Kula omgiven av en hård stålmantel vilket gör att den har en stor genomträngningsförmåga och ofta passerar igenom djuret. Får i Sverige inte användas vid jakt på klövvilt och annat större vilt. helmantlad kula
• Horn som bärs av en kapital dovhjort. helskovel
• Honan hos vissa hjortdjur, efter andra levnadsårets slut. hind
• hind kallas honan hos vissa ... efter ... levnadsårets slut hjortdjur, andra
• Mantlad kula med ihålig spets. Det finns olika varianter av detta, men den är i regel utformad för att kulan ska öppna sig när den träffar målet. Används endast sparsamt vid jakt eftersom halvmantlad ammunition i allmänhet ger bättre resultat. hålspetsammunition
• Arter som enligt lag endast får fällas med klass 1-ammunition. Vissa av arterna är fridlysta där skyddsjakt kan förekomma medan andra endast finns i vilthägn. Som detta räknas: högvilt, björn, dovhjort, kronhjort, mufflonfår, myskoxe, sikahjort, vildsvin, wapitihjort, varg, visent, vitsvanshjort, älg
• Viltspår som går in i ett jaktområde eller gryt. Kallas även inspår, infot
• Ett prov som bedömer jakthundars jaktliga kvaliteter. jaktprov
• tiden för ett jaktår varar mellan 1 juli, 30 juni
• ... utgör den ... invändiga diametern i vapnets pipa kalibern, minsta
• Gränsen mellan olika terrängtyper, exempelvis mellan skogsmark och öppen mark. kantzon
• term för hjortdjurs maximala hornutveckling. kapital
• Indelning av ... i klasser avsedda för jakt efter olika grupper av viltarter. Det är förbjudet att skjuta vilt med patron tillhörande ... klass än den som gäller för villebrådet i fråga. klassindelning, kulammunition, lägre
• En träff i ryggraden, hjärnan eller i halskotpelaren leder ofta till en så kallad knall och falleffekt
• främre delen av det öppna riktmedlet korn
• Ett vapen med en hagelpipa överst och en kulpipa under. kombi
• Ett särskilt viltrikt år. kronår
• Läran om hunden. kynologi
• Den största och tätaste delen av en hagelsvärm. kärnskott
• Viltets viloplats. Kallas även säte, lega
• Används främst för att för att begränsa rovdjursstammarnas ... storlek licensjakt, björn, varg, lo
• Benämning på extra kraftigt laddade hagel- eller kulpatroner. magnum
• Det hårda yttre metallhöljet kring blykärnan hos en kula mantel
• Skott mot vilt som rör sig rakt mot skytten. Kallas även motskott, spetsskott
• Vid skytte och jakt är ... den minnesbild du har av pipmynningen i förhållande till målet du precis träffat. målbild
• De spår och den vittring som viltet lämnat efter sig då det förflyttat sig under natten. Kallas även nattslag, nattraj
• Vid grytjakt betyder ... att gräva sig ned till den plats där grävlingen och hunden ligger. Bäst är att göra ... bakom hunden och villebrådet nedslag
• Tillfälligt gryt som en skadskjuten eller hårt driven räv ibland uppsöker. nödgryt
• Läran om fåglar. ornitologi
• Älghorn som är skovelformat palmat
• Avgränsad del av terrängen viltet brukar gå fram, speciellt om det är drivet. pass
• Variation i storlek eller täthet hos ett djurbestånd över tiden eller mellan platser. populationsdynamik
• En steril tupp som är resultatet av en parning mellan tjäder och orre. rackelhane
• Ett jaktkulvapen som kan skjuta flera skott i relativt snabb följd. repeater
• En älgtjur som "... ... ..." är så pass gammal att hornen blir mindre och får färre taggar för varje år. går på retur
• Att avspåra ett område, ett ..., för att sedan avjaga det om avspårningen visade att det fanns vilt i området. Kallas även ringning, holmning, vängning, såt
• Fåglars fjäderfällning när de byter fjäderdräkt. ruggning
• Vid rävjakt är en ... en hund som snabbt får räven att lämna grytet. rävsprängare
• Ett uttryck för pipornas placering när det gäller dubbelpipiga hagelgevär. sida vid sida
• Den räta linjen från skyttens öga genom kikarsiktet till målet. siktlinje
• Platsen där ... befann sig i skottlossningsögonblicket. skottplats, villebrådet
• Kamouflerat skydd vid sjöfågeljakt i skärgården. skåre, skjutskärm
• Jakt som kan tillåtas för att förhindra skador, till exempel för att hindra gäss från att äta stora mängder säd på åkrar. skyddsjakt
• Den vitala vapendelen som för in patronen i patronläget och låser den där. slutstycke
• Ta bort ändtarm, urinblåsa och könsorgan ur ett skjutet djur sota
• Parningslek hos många fåglar. Man talar ofta om tjäder- och orr... spel
• Grythund som driver ut viltet ur grytet till en väntande passkytt. sprängare
• Fåglar som dagligen förflyttar sig mellan betesplatser till viloplatser och fåglar som flyttar ur landet på hösten. sträckfåglar
• Jakthundar som stannar inför tryckande fågel och på kommando rusar fram och skrämmer upp den. Exempel: stående fågelhundar, breton, setter, pointer, korthårig vorsteh, strävhårig vorsteh
• Jakthundar (vanligtvis älghundar) som genom ett rytmiskt skällande ståndskall får viltet att stanna upp så att jägaren/föraren kan smyga fram och fälla det. ställande hundar
• Annat ord för spår stämpel
• Jakthundar som söker av terrängen "under bössan" och reser upp viltet. De flesta sådana hundar är av typen spaniel, men även andra hundtyper kan användas vid jakt med dessa hundar stötande hund
• Jaktterm vid skytte mot rörligt mål. Innebär att man skjuter med medföljande svängande vapenrörelse swing
• Ett skadeskjutet djur som lägger sig ned för att vila (vilket de ofta gör om man inte stör dem direkt efter skadeskjutningen sårlega
• Det avgränsade område som ska avjagas vid drev- eller klappjakt. såt
• När hunden (under jakt med drivande hund) har förlorat kontakten med viltet och slutar skälla. tappt
• En tall som betats så kraftigt av tjädertuppar att endast "tofsar" återstår av kvistarnas skott. tjädertall
• Det spår som viltet, speciellt haren, lämnar under fodersökandet. traj
• Jakthundar (vanligtvis ... ...) som söker upp vilt (främst skogsfågel) och markerar dess plats med sitt skall. Kallas även ... .... trädskällare, nordiska jaktspetsar, skällande fågelhundar
• En hund som söker av terrängen och som håller sig så nära sin förare att denne med ett skott från sitt hagelgevär kan nå det vilt hunden reser. under bössan
• En fågel som lyfter. uppflog
• Viltets språng från sin dag- eller nattlega. uppsprång
• Det ögonblick då hunden reser viltet ur legan när man bedriver jakt med drivande hund. upptag
• Den som har tagit jägarexamen anses ha behov av fyra jaktvapen, vilket är den så kallade ... för jakt vapengarderoben
• Oskrivna regler jägare emellan gällande säker vapenhantering, exempelvis: behandla alltid vapnet som om det vore laddat, rikta alltid vapnets mynning så att ingen kan skadas vid eventuellt vådaskott, bryt alltid hagelvapen så fort du inte ska skjuta. vapenkultur
• Livsfarlig situation där vapnet eller del av vapnet går sönder i skottögonblicket. Beror oftast på att ett främmande föremål verkar som hinder i loppet, exempelvis: föregående skott, snö eller lera, patron med för lång hylsa/fel kaliber eller en överdriven mängd vapenfett. Kallas även vapensprängning, pipsprängning
• Konstgjord fågel som placeras i vatten. vette
• Samtliga åtgärder som hjälper vilt att överleva och ökar viltstammarna, exempelvis utfodring, anläggning av våtmarker och predatorkontroll. viltvård
• Avgiften som alla som jagar i Sverige ska betala varje jaktår. Viltvårdsavgiften används bland annat till att främja viltvården och viltforskningen i Sverige. viltvårdsavgiften
• Fonden där viltvårdsavgifterna samlas viltvårdsfonden
• Essentiel del av ett vapen för att det ska kunna avfyras. vital vapendel
• På vapen av ... (exempelvis ... ) betraktas kolv, baskyl och pipor som ... ... bryttyp, hagelgevär, vitala vapendelar
• På vapen av bryttyp (exempelvis hagelgevär) betraktas ... som vitala vapendelar kolv, baskyl, pipor
• Om vapnet saknar yttre hanar och har blindavfyrats/torrklickats (avfyrats utan patron) utgör ... vital vapendel. framstock, underbeslag
• På kulvapen och hagelgevär med slutstycke betraktas ... som vitala vapendelar. slutstycke, pipa
• För revolver betraktas ... som vital vapendel. trumma
• För pistol betraktas ... som vitala vapendelar. slutstycke, mantel, pipa
• Vid jakt med jakthund så brukar man skilja på direkt och indirekt .... Direkt ... kommer direkt från djuret, medan indirekt ... kommer från djurets spår. Hur denna sprids beror mycket på hur kuperat landskapet är, hur det blåser, vilken temperatur det är och vilken relativ luftfuktighet som råder. vittring
• Vid jakt med jakthund så brukar man skilja på ... och ...vittring. ...vittring kommer från djuret, medan ... vittring kommer från djurets spår. Hur vittringen sprids beror mycket på hur ... landskapet är, hur det ..., vilken ... det är och vilken ... ... som råder. direkt, indirekt, kuperat, blåser, temperatur, relativ luftfuktighet
• älghundar vit älghund, gråhund, jämthund, hälleforshund
• läran om djuren zoologi

Alla Inga Spara