Internationell ekonomi

Alla Inga Spara

• Standardmodellen Baseras på 4 samband: - Mellan produktionsmöjlighetskurvan och RS - Mellan relativpriser och RD - Bestämning av VM genom RS och RD - Effekterna av ändrad byteskvor (term of trade) Diagram: RS/RD - (Px/Py och Qx/Qy). Exportinriktad tillväxt(Home): RS(2) till höger, RD konstant. Pris sänks - Försämrad bytesbalans Importinriktad tillväxt (Home): RS(2) till vänster. Pris ökar - Förbättrad bytesbalans.
• Imperfekt konkurrens P>MR
• Monopolistisk konkurrens MR=P
• Perfekt konkurrens MR=MC
• Stordriftsfördel Minskade styckkostnader genom storskalig produktion.
• Inombranschhandel Företag lika stora. Anta differentierade produkter och monopolistisk konkurrens. Handel då ett land både importerar och exporterar varor från samma industribransch.
• Mellanbranschhandel Handel mellan länder med varor som tillhör olika industribranscher. Ex import av båtar och export av bilar.
• Tre faktorer som ger upphov till externa stordriftsfördelar - Gemensam arbetsmarknadspool: Företag i samma industri kan effektivisera personal genom att ha en gemensam arbetskraftspool, där personalen behöver ungefär samma kunskap. - Information och kunskapsspridning: Ett tydligt exempel här är Silicon Valley, ett företagskluster med Högteknologiska och innovativa företag. Den geografiska närheten gör att information och idéer kan delas under lunchrasten. - Närhet till underleverantörer: Företag i samma industri behöver ofta samma typ av komponenter, som kan levereras av samma leverantörer. Det sparar både tid och transportkostnader.
• Ekonomisk integration - Frihandelsområde: Avsatt alla hinder och tullar i området. - Tullunion: Avsatt alla hinder och tullar i området + gemensam handelshinderspolitik mot omvärlden. - Ekonomisk union: Fungerar ungefär som en tullunion med skillnaden att de har gemensam ekonomisk politik. - Gemensam marknad: Fungerar genom att man slår ihop marknader för att göra dem större och mer effektiva. Ex. arbetsmarknaden där man har fri invandring för att arbetarna ska kunna flytta dit det finns arbetskraft. - Politisk union: Har gemensam union + gemensamt styre. Ex i Sverige har riksdagen kontroll över allt som sker innanför riket.
• Globalisering och miljö - Transporter: Transportsätt spelar roll. Ex. kan orsaka mer utsläpp en kort sträcka än en lång. Framförallt produktionen som orsakar utsläpp. - Miljöpåverkan av produktionen: Ex. energikrävande grönsaksodling i växthus i norden eller ska man importera från ett land långt bort? - Miljö och fattigdom: Begränsad handel för att minska miljöpåverkan kan ge sämre förutsättningar för tillväxt och fattigdom. - Pollution havens: Handel möjliggör att flytta produktionen från länder med sträng miljölagstiftning till sämre. - Protektionism: Att på olika sätt skydda varor och tjänster som produceras i egna landet från konkurrens. Man inför handelspolitiska åtgärder av anledningar som inte har med miljön att göra, kanske för att missgynna/gynna vissa en specifik bransch.
• Miljöförstörning och Kuznetskurva Miljöförstörning tycks öka pga produktion men över en viss inkomstnivå minskar den igen. Beror på: - Ändrade produktions och konsumtionsmönster. - Bättre teknik. - Efterfrågan på strängare miljölagstiftning. När ett land är fattigt har man inte råd att bry sig. Ex industriella revolutionen. Diagram: Kuznetskurvan. Utsläpp och inkomst.
• Modellen för företag och internationell handel - Förklarar varför vissa importerar och vissa exporterar, andra ej. - Ökad konkurrens tvingar företag lämna marknaden (MC högre än P). - Starka företag drar nytta av internationell handel och kan öka sin produktion. Effektivare produktion när de små ineffektiva försvinner. P ej = MR men MR=MC kan ta ut vinst pga ofullständig konkurrens. Om handelskostnad läggs på ökar MC (MC+HC) leder till att små företag kommer att sälja endast i Home och inte exportera. Diagram: P och Q (Ta med MC+HC)
• Modellen för inombranschhandel - Inga skillnader i produktivitet, alla företag lika stora. - Differentierade produkter. - Monopolistisk konkurrens. - Produktionen kännetecknas av interna stordriftsfördelar. - Handel - större marknad - ökad variation dvs större produktion - lägre produktionskostnad. - Varje företag har en viss grad marknadsmakt. Diagram: P, AC och Q (CC= produktionskostnad och PP= Varupris)
• Teorin om kollektiva val Varför länder trots välfärdsförlster ändå kan välja att införa handelsbegränsningar: - Företag vinner på det. Är en liten grupp men de är välorganiserade. Har mkt att vinna, lite att förlora. - Incitamenten för företag är stora. - Företag har lättare att organisera sig och kommer arbeta för att behålla en subvention. - Lobbying och andra övertalningsmedel används ofta för att driva igenom. - Konsumenterna är å andra sidan väldigt många men oorganiserade och har lite incitament att göra något åt det.
• 5 argument mot uppfostringstullar 1. Kan ges till företag utan förutsättningar. 2. U-landet saknar utbildad arbetskraft. 3. För liten inhemsk marknad. 4. Svårt att ta bort tullar. 5. Utan internationell konkurrens pressas inte företag till förnyelse och innovation.
• Ekonomisk integration- Statistiska effekter av handel Engångseffekt! Händer en gång vid införandet av handelspolitik. - Handelsalstring: Frihandelseffekt= Höjer effektiviteten på marknaden genom borttagandet av handelshinder. Leder till att de billigaste (och därmed mest effektiva producenterna) får producera varorna. Alltså en omallokering. - Handelsomfördelning: Protektionistisk effekt: Minskar effektiviteten genom borttagandet av handelshinder inom unionen. Gör att dyrare alternativ gynnas över de billigare. (De billigare alternativen blir alltså dyrare pga kostnader från handelshinder, men som ej påverkar de dyrare)
• Exportefterfrågan XS=S-D
• Importefterfrågan MD=D-S
• Brister med Ricardomodellen - Gammal. - Ger ingen ordentlig förklaring på varför de komparativa fördelarna uppstår. - Orealistisk med endast en produktionsfaktor. - Säger inget om hur handel skulle kunna påverka inkomstfördelning.
• Komparativ fördel Det land som har lägst alternativkostnad i produktionen har en komparativ fördel i dess tillverkning.
• Alternativkostnad Den mängd av vara X som måste ges upp för att tillverka ytterligare en enhet av vara Y, Alt. kost ost = aLy/aLx
• Arbetsgång per producerad enhet Antalet arbetare som krävs för att producera en enhet. aL
• Arbetsproduktivitet Antalet enheter av varan som en arbetare kan producera på en timma. 1/aL = 1/arbetsgång
• Ricardomodellen - Handel uppstår på grund av skillnader i relativpriser i autarki. Beror på skillnader i teknologier. - Endast en produktionsfaktor, arbetskraft. - Konstant skalavkastning. - Inga transportkostnader eller handelshinder. - Antar perfekt konkurrens, vilket gör att w1=w2. - Relativpriset=Alternativkostnaden i autarki. - Fullständig specialisering och tillverkar det som landet har en komparativ fördel i, dvs lägst alternativkostnad.
• Neutral tillväxt Lika stor tillväxt i båda sektorerna.
• Heckscher-Ohlin-Modellen - Vidareutveckling av Ricardo som anses kunna förklara handel mellan länder på olika utvecklingsnivåer och handel med olika varor (mellanbranschhandel). - Visar hur vissa grupper påverkas av handel. - Faktorprisutjämning: Handel har en tendens att jämna ut löner mellan länder. Antaganden: - Två länder, två produktionsfaktorer och två varor. - Konstant skalavkastning. - Perfekt konkurrens och inga handelshinder. - Tillgång till samma teknologi (skillnad från Ricardo). Diagram 1: Produktionsmöjlighetskurvor PPF (Qx och Qy) isovärdelinjen ändras om priset ändras.
• Gravitationsmodellen Vad som påverkar: - Geografiskt avstånd och ländernas ekonomiska storlek är de mest avgörande faktorerna för mängden import och export. Andra faktorer som påverkar: - Gemensamt språk - Långa transaktionskostnader - Medlemmar i samma tullunion - Gemensam valuta - Liknande konsumtion och kultur
• Rybczynskisteorem Gäller endast små länder, dvs länder som inte påverkar VM. När tillgången på faktorer ändras skriftar PPF-kurva utåt. Inte likformigt utan oproportionerligt i riktning mot starkt ökad produktionsmöjlighet för den vara som intensivt utnyttjar den växande faktorn. - Om mer utbudet på arbete ökar- ökad produktion av arbetsintensiv vara och minskad produktion av kapitalintensiv vara. - Om utbudet på kapital ökar - ökad produktion av kapitalintensiv vara minskad produktion av arbetskraftsintensiv vara Diagram: PPF-kurva (Qx och Qy) med isovärdelinje (ändrar inte lutning pga litet land kan inte påverka priset)
• Interna stordriftsfördelar Beror på företagets storlek. AC sjunker ju fler enheter företaget producerar. Ett fåtal stora företag där den geografiska platsen inte spelar någon roll.
• Dynamiska stordriftsfördelar AC beror på ackumulerad produktion över tid. Företaget har varit i en bransch en längre tid och har förfinat produktionsprocesser etc. Ju fler enheter som har producerats, desto mer kunskap om produkten har skapats. Learning by doing. Marknadskunskap.
• Externa stordriftsfördelar Branschens storlek spelar roll. AC minskar när branschen output ökar. Kan medföra regionalt koncentrerad resursallokering (klusterbildning).
• Argument för frihandel - Minskade snedvridningar dvs effektivt utnyttjande av världens resurser. - Stordriftsfördelar i produktionen (dynamiska vinster) - Stimulerar teknisk och marknadsmässig utveckling, större valfrihet. - En sluten ekonomi domineras av intressegrupper som agerar i eget och inte nationens intresse.
• Argument mot frihandel (Baserade på nationell välfärd) - Optimala tullar. - Inhemska marknadsmisslyckanden - Uppfostringstullar: skyddar en industri som lär sig produktionsteknologi för att sedan bli effektivt. - Strategisk handelspolitik (används för att slå ut ett annat lands produktion, fångarnas dilemma).
• Tillägg standardmodellen - Exportinriktad tillväxt i Home: Tillväxt leder till ökade inkomster, försämrad byteskvot. - Importinriktad tillväxt i Home: Tillväxt leder till ökade inkomster, förbättrad tillväxt. - Exportinriktad tillväxt omvärlden: Tillväxt leder till förbättrad byteskvot för Home. - Importinriktad tillväxt omvärlden: Tillväxt leder till försämrad byteskvot för Home.
• Handel USA- Kanada - Typ av handel - Motivering - Handelsmönster - Typ av handel: Framförallt intrahandel. - Motivering: USA och Kanada är likartade vad det gäller inkomstnivå och faktortillgångar. Handel baseras på kostnadsfördelar erhållna vid specialisering, upplärning och olika slags skaleffekter. - Handelsmönster: Obestämt. Kan inte förutses. Kan beror på historiska tillfälligheter eller medvetna skapade komparativa fördelar.
• Handel USA- Mexiko - Typ av handel - Motivering - Handelsmönster - Typ av handel: Framför allt interhandel ála Heckscher-Ohlin. - Motivering: Olika faktortillgångar där USA har komparativ fördel i kunskapskapitalintensiva varor och Mexiko i arbetskraftsintensiva. Specialisering på de varor man använder mycket av. - Handelmönster: Mexiko exporterar arbetsintensiva varor till USA och USA exporterar kunskapskapitalintensiva varor till Mexiko.
• Importsubsition Sätt för U-land att skapa tillväxt. Handlar om att utforma handelspolitik (ex sätta tullar) så att import ersätts med egen produktion. Kan vara subventioner för att locka producenter till vissa sektorer. Syfte: Att bygga upp en egen industri.
• Subventionspolitik (export subvention) Staten betalar pengar till inhemska producenter för att de ska exportera en vara.
• Exportinriktad politik Sätt för U-land att skapa tillväxt. Handlar i stort om att utsätta ekonomin för konkurrens så att den internationella marknadens incitamentsstruktur ger upphov till specialisering riktad mot de branscher som är mest produktiva/internationellt internationellt konkurrenskraftiga. Även om många länder som bedriver sådan politik först byggt upp industrier med en viss grad av importsubstitution
• Byteskvot priset på landets exportvara i förhållande till priset på landets importvara● En förbättring av byteskvoten ökar ett lands välfärd ● En försämring av byteskvoten minskar ett lands välfärd.
• Protektionism åtgärder för att skydda varor och tjänster som produceras i det egna landet från konkurrens från andra länder t.ex. genom att införa importtullar
• Betalningsbalansen Är en sammanställning av alla penningströmmar till och från Sverige under ett år. Registreras av SCB. Dubbelregistrering och Uppställd så att nettot av alla poster =0 +bytesbalans + kapitalbalans - finansiell balans + restpost =0
• Varför fungerar gravitationsmodellen? Stora ekonomier tenderar - att spendera stora belopp på import pga stora inkomster. - att attrahera stora andelar av andra länders utgifter pga producerar ett brett utbud av produkter.
• Viktigaste användningsområdet av gravitationsmodellen Identifierar anomalier i handeln. Om handeln mellan två länder antingen är mycket mer eller mycket mindre än en gravitationsmodell förutsäger, söker ekonomer efter förklaringen. Tex Nederländerna, Belgien och Irland handlar betydligt mer med USA än vad gravitationsmodellen förutspår. - Irland pga kulturell samhörighet - Nederländerna och Belgien pga geografi- och transportkostnader.
• Absolut fördel När ett lands MPL (arbetsproduktivitet) är högre i en bransch jämfört med samma bransch i ett annat land. DVS Den som kan producera mer med samma mängd resurser

Alla Inga Spara