inp

Alla Inga Spara

• beskriv! Om det står att du ska beskriva behöver förklara hur någon/något är eller ser ut; det kan t.ex. beskriva vad som händer, hur en miljö eller hur en person är och ser ut.
• egna erfarenheter Ibland står det att du ska ge exempel från eller jämföra med dina egna erfarenheter, dvs. sådant som du själv har varit med om i ditt liv.
• förklara! Om det står att du ska förklara måste du berätta varför du tänker/ svarar/tycker som du gör. På en fråga som undrar ”varför” behöver du förklara.
• ge exempel! Om det står att du ska ge exempel från texten ska du göra det. Står det att du ska ge två exempel måste du ge två exempel! Tänk på att försöka hitta exempel från olika delar av texten (och inte från samma mening).
• jämför! Om det står att du ska jämföra måste du se likheter och skillnader mellan det som du jämför. Du kan använda uttryck som: än, jämfört med, likheter och skillnader.
• motivera! Motivera betyder att du ska förklara varför du har svarat som du gör. För läs-frågorna behöver du också ge exempel från texten som stödjer ditt svar.
• referera! Referera betyder att du återberättar innehållet i en annan text. Du måste berätta vad texten heter (rubrik eller titel) och vad författaren heter. Om det är en text från internet eller en tidning måste du också skriva när (datum) och var (hemsidans eller tidningens namn) som texten publicerades. Det är viktigt att du är tydlig med vad som är dina egna ord och vad som är den andra textens ord. Att referera kallas också för att hänvisa till en källa.
• reflektera! Att reflektera betyder att du ska tänka efter och fundera.
• resonera! Resonera betyder att du diskuterar i texten. Tänk dig att du har ett samtal med dig själv och funderar på hur det kan vara. Du kan använda uttryck som: å ena sidan... å andra sidan.
• tolka! Tolka betyder att du själv måste fundera på vad texten vill säga. Du måste läsa mellan raderna.
• stöd i texten! Om det står att ditt svar ska ha stöd i texten betyder det att du måste se till att ditt svar verkligen är det som står i texten (även om svaret står mellan raderna). Försök att ge exempel från olika delar av texten (och inte från samma mening)
• sätt ett kryss! Ibland är det kryssfrågor på läsdelen. Då måste du se till att du läser frågan noga så att du är säker på hur många kryss du ska sätta. Ibland får du bara kryssa för ett alternativ, men ibland ska du sätta flera kryss.
• stil En stil är sättet som du skriver en speciell text på. Du använder olika typer av ord och sätt att uttrycka dig i olika texter, dvs. texterna har olika stil.
• formellt språk Formellt språk betyder att du använder ett sakligt språk där du inte använder känsloord, överdrifter eller slangord.
• informellt språk/ vardagligt språk Informellt språk eller vardagsspråk betyder att du kan skriva mer som du pratar. Du kan använda enklare ord och slangord.
• opersonligt språk Opersonligt språk betyder att dina egna tankar och åsikter inte ska komma fram så mycket i texten. Du kan försöka undvika att skriva ”jag”, och tänka på att vara saklig. Du ska undvika starka ord (känsloord) och att överdriva.
• personligt språk Personligt språk innebär att dina egna tankar, känslor och värderingar kommer fram i texten. Du pratar ofta om dig själv i jag- form, och du får använda starka ord (känsloord) och ibland kan du överdriva.
• argument Ett argument är en motivering till din åsikt. I t.ex. insändare, debattartiklar och krönikor måste du argumentera för din åsikt. I debattartiklar har man ofta minst tre argument.
• motargument När du har med ett motargument i en argumenterande text betyder det att du berättar vad de som inte tycker som du anser och sedan bemöter du deras argument, och försöker övertyga läsaren om varför din åsikt är den rätta.
• expertord Ett expertord är ett ord som är speciellt för det som texten handlar om. Om du skriver en faktatext om brott i Sverige, behöver du t.ex. använda expertord som polis, lag, påföljd, straff, statistik.
• ingress En ingress är en kort sammanfattning i början av en text. De brukar finnas med i nyhetsartiklar och reportage. I ingressen besvaras frågorna: vad? vem/vilka? när? var? och varför?
• intervju I artiklar och reportage finns ofta olika intervjuer (det kan också kallas dialog) som berättar vad olika personer säger. Det kan både finnas direkt tal, där den som skriver berättar exakt vad personen sa. Då används talstreck (-) eller citattecken för att visa att någon annan en den som skriver texten berättar. Det kan också finnas indirekt tal, där journalisten återberättar vad personen säger/sa.
• modalt språk I sakprosatexter kan det vara viktigt att du använder dig av modalt språk; det betyder att du ska använda ett försiktigt språk. Du bör inte skriva att ”alla” tycker något om du inte är hundra procent säker. Använd istället ”nästan alla”, ”de flesta” eller ”många” tycker något. På samma sätt kan du behöva använda ord som visar på osäkerhet, t.ex. kanske, nog, troligen, eventuellt.
• slutsats Slutsatsen är vad du kommer fram till i din text. Slutsats kan ofta finnas med i avslutningen. Om du skriver en argumenterande text är slutsatsen det som sammanfattar din tes och dina argument.
• tes En tes är din åsikt i en argumenterande text. Det är vanligt att använda speciella uttryck som t.ex. jag tycker, jag anser, jag menar, enligt mig, för att beskriva din åsikt.
• tema Ett tema är det som texten handlar om. Om du försöker sammanfatta vad texten handlar om med en ett/några ord eller mening så har du hittat textens tema.
• handling Handlingen är vad berättelsen handlar om. Det kan också vara viktigt att fundera på var och när handlingen utspelar sig, dvs. var och när berättelsen händer.
• karaktär En karaktär i t.ex. en novell, är en person i berättelsen. Den viktigaste personen i berättelsen (den som det handlar om) kallas för huvudkaraktär eller huvudperson.
• konflikt Alla berättelser har en konflikt (dvs. ett slags problem) som på något sätt blir löst i sutet.
• titel En titel är nästan samma sak som en rubrik, men den omfattar hela verket. En novell, en dikt eller en roman har en titel (och inte en rubrik).
• tema Temat är berättelsens handling. Om du försöker sammanfatta vad texten handlar om med en ett/några ord eller mening så har du hittat textens tema.I berättelser finns ofta teman som t.ex. olycklig kärlek, hämnd, eller ensamhet. Tema kan också kallas för motiv.
• uppmaning En uppmaning är när du berättar vad du tycker att någon ska göra eller hur en ska tänka. De är vanliga i argumenterande texter.
• budskap handlar om vad författaren egentligen vill säga med texten. Vad är det hen vill att den som läser ska lära sig av texten eller tänka på efter att man har läst texten? Du måste tolka och analysera texten för att förstå
• handling det är vad berättelsen handlar om.
• karaktär t.ex. en novell, är en person i berättelsen. Den viktigaste personen i berättelsen (den som det handlar om) kallas för huvudperson.'
• konflikt Alla berättelser har ett slags problem som på något sätt blir löst i slutet.
• titel som rubrik
• tema är berättelsens handling. Om du försöker sammanfatta vad texten handlar om med en ett/några ord eller mening så har du hittat textens vad handlar om.

Alla Inga Spara