Inför tentan

en gammal medie utvecklas remediering

anpassar gamla ord till de nya relexikalisering

publiken splittras, finns så mycket nyheter åt olika håll fragmentisering

flera medier interagerar med varandra integrering

informationen finns på flera ställen och blir därmed mindre värdefull informationsparadoxer

Rodgers teori om hur man snabbt tar till sig en innovation adoption of innovation

material - teknik - socialt - kommunikation utvecklingskluster

när en ny teknik testas på en marknad kan den antingen bli bra eller inte diffusionsprocessen

sammanslagning konvergens

medierna smälter samman mediekonvergens

varumärket/ berättelsen sprids över mediegränserna transmedialt berättande

man slår ihop individernas egenskaper i gruppen kollektiv intelligens

sex olika begrepp som har betydelse för företagets exponering affektiva bindningar

alla sammanhang där vi integrerar med varandra och tar inspiration för att utveckla deltagarkultur

en av sveriges grundlagar som påverkat tidningars skrivande tryckfrihetsförordningen 1766

grundlag som berör vad som får sägas i medier yttrandefrihetsgrundlagen 1992

rätten att få ta del av offentliga handlingar, dokument offentlighetsprincipen

man vill få deltagarna ännu mer deltagande och prata samtalskultur

att vi får informationen som en kula i huvudet magic bullet theory

studie om filmer och hur vi reagerar olika payne fund-studierna

effekt ang kriget why we fight

politik, propaganda och reklam people's choice

influencers, personer som är intresserade av någonting kommer att sprida det vidare till deras omgivning tvåstegshypotesen

”medium is the message” Marshall McLuhan

TV-verkligheten blir mottagarens verklighet kultivationsprocessen

medierna påverkar inte hur vi ska tycka utan vad vi ska tycka någonting om agenda setting

en grupp företag som delar ägare, moder-dotter-bolag osv koncern

samhällets ekonomiska ställning påverkar allt konjunktur

villkor som medierna påverkar under spänningsfält: ekonomi - politik - publik - teknik

vi går och projicerar fel på andra istället för oss själva tredjepersonseffekten

mönster paradigm

avvikelser anomalier

när vi inte kan kommunicera med varandra, man uppfattar saker olika inkommensurabilitet

när det uppstår avvikelser i ett mönster paradigmskifte

vi tenderar att gilla saker vi ser mer av exponeringseffekten

man fortsätter på samma spår för att behålla trygghet insattsrättfärdigande

man söker upp de saker som är överens med det man tycker konfirmationsbias

psykologiskt mönster, kan förtränga ens verklighetsbild kognitivt bias

struntar i att läsa det som inte stämmer överens med våra åsikter åsiktsbubbla

att överleva en kris, tro att man är jättebra på något fastän man verkligen inte är det survivorship bias

inkompetenta överskattar sin förmåga och kompetenta underskattar sin förmåga dunning-kruger effekten

hur en journalist ska vara objektivitetsideal

vad som gör en bra story nyhetsvärderingar

konsumenten blir en del av varumärket lovemarks

första smartphonen? 2010

"grindvakt" som sollar ut vilken information vi ska ha med och inte gatekeeper

man vill locka läsare till specifika nyheter genom olika strategier medielogik

hur en händelse ramas in framing

att få läsaren att tänka på en speciell "take" priming

man gör som de andra, bara hänger med cue seeking

radions framväxt 1920

världens första fungerande nätverk ARPAnet 1969

varför vi använder medier uses of gratification

radioteater som fick kritik för att den låtsades vara live war of the worlds

vissa människor läser mycket tidningar, andra inga alls (t.ex) kunskapsklyftehypotesen

en digital kultur där äldre och yngre medier möts och smälter samman konvergenskulturen (jenkins)

sveriges första tidning ordinari post tijdender 1645

blir motsats till hur det skulle bli barbara streissand-effekten

ensamrätt över ett medie koncession

tre demokratimodeller konkurrens, deltagar och samtals

etermedier radio och tv

man är både konsument och producent samtidigt prosumers

hitta på egna saker och åsikter som kan leda till negativa ryktesspridningar fanon

stänga av folk med kontroversiella åsikter cancel culture

radions guldålder efter andra världskriget

statligt ägd, utbildningssyfte, lättillgängliga public service

att använda medierna för att strökolla ritualiserade medieanvändningen

att använda medier för att hitta information, ha ett syfte instrumentella medieanvändningen

utbudet segmentering

plattformar differentiering

vilka är de 6 affektiva bindningarna? (skriv i ordning) hype, fandom, shipping, prosumers, fanon, barbara streissand-effekten

första svenska kvinnliga journalisten wendela hebbe 1841

ge förutsättningar för en fri åsiktsbildning och fritt utbyte av idéer mediepolitik

ett sätt att resonera om och ta ansvar för publicistiskt innehåll i medier medieetik

introducering av en vara på marknaden, reklam kommersialisering

världens länder knyts samman globalisering

publik fragmentering

ett event för det själva eventet pseudoevent

olika etiketter som sätts på journalister schabloner

strategier under framing ekvivalens, sakgestaltning, tematisk, episodisk

större företag äter upp mindre konglomatisering

Journalistiken proffesionaliserades under 60-70-talen

Hallin och Mancinis tre modeller PP, DK, L

Four theories of the press auktoritär, sovjet-kommunistisk, liberal, sociala ansvars

försöker påverka politiska beslutsfattare direkt och indirekt lobbyism

mediernas perioder samförstånds, ifrågasättande, upplösnings, mångkanals, digitala

de som har möjlighet att ta emot en tv-sändning (t.ex) innehav

de som faktiskt tittar på tv-sändningen (t.ex) exponering

de fem delarna i rogers teori om diffusion of innovation innovaters, early adopters, early majority, late majority, laggers

människors selektivitet inom medieanvändningen funktionsspecialisering

möjligheter, motivation och förmåga, betydelsefull inom politisk kommunikation OMA-modellen

de olika schablonerna (Melin och Higgins) pedagogen, språkrör, spårhunden, hantverkare

objektivitetsideal relevans, balans, sanning, neutral presentation

makthavare formella, monetära, betvingade, symboliska

journalistiken proffesionaliserades under under 60-70-talen

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut