Industriell ekonomi

Alla Inga Spara

• Teknikutveckling och technology push För teknikintensiva företag är det viktigt att hitta balans mellan att maximera sin nuvarande konkurrenskraft, och samtidigt utveckla kunskap och innovation för framtida behov. ... (forskning->produktutveckling->produktion->försäljning)
• Ekonomi hushållning med begränsade resurser
• Industriell ekonomi handlar om en verksamhet och dess värdeskapande resurser. Fokuserar på produkt-, produktions-, utvecklings, och marknadsföringsprocesser som utgår en organisations verksamhet
• Värde Subjektivt: någonting är värdefullt för någon, till exempel en kund. Om ekonomiskt, kan mätas i monetära termer (kvantitativt). Andra former är svårare att kvantifiera (t.ex god sjukvård, rättvisa domstolar, lycka och livskvalitet, jämlikhet och hållbarhet). Kan stå i konflikt med ett annat värde (t.ex. ekonomiska och ekologiska värden).
• Traditionellt industriföretag Storskalighet. Systematisk. Specialisering. Massproducering, standardisering, repeterbarhet.
• Industrisstruktur i förvandling 1. I och med skiftet från varor till tjänster har gränsen mellan vad som räknas som industri och vad som är tjänsteproduktion suddats ut. 2. Högre grad av automatisering gör att man företagen sysselsätter färre anställda. 3. Högre grad av specialisering gör att en större del av ett företags förädlingsvärde genereras från underleverantörer, och de större företagen agerar som ett slag koordinator i ett nätverk av aktörer.
• Industrialiseringens fördelar Har lett till ökat ekonomiskt välstånd. Bättre hälsa.​ Minskad barnadödlighet.​ Ökad livslängd.​ Förbättrad läskunnighet.​ Minskad fattigdom.​ Ökad jämlikhet.
• Industrialiseringens nackdelar Problem med begränsade resurser
• Corporate Social Responsibility (CSR)​ Ett begrepp som beskriver hur ett företag bör ta ansvar för det samhälle det verkar i; ur ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Även: etiska perspektiv som har att göra med de värderingar som styr företagets agerande, och de kontrollmekanismer som säkerställer att värderingarna efterföljs.
• Hållbarhet - uthållighet Strategier för att minska eller helt undvika negativa effekter på människor, klimat och ekosystem.
• Tre aspekter av hållbarhet 1 Att vara ekonomiskt effektivt i ett långsiktigt perspektiv (ekonomisk hållbarhet). 2 Att minimera negativ miljöpåverkan (ekologisk hållbarhet). 3 Att främja jämställdhet och ett jämlikt samhälle (social hållbarhet).
• Ekonomisk hållbarhet Om ett företag inte är lönsamt kan företaget inte bidra till att förbättra samhället. Ett företag som har låg eller ingen lönsamhet under lång tid upphör att existera. Handlar även om etiskt handlande både intern och externt
• Ekologisk hållbarhet handlar om att minimera företagets negativa miljöpåverkan på omgivningen. T.ex. genom att: Främja medarbetares, kunders och leverantörers medvetenhet om miljöpåverkan. Utnyttja resurser på ett effektivt och hållbart sätt. Se till att produkterna, och transporter av dessa, inte är miljöfarliga.
• Social hållbarhet handlar ytterst om att främja ett jämlikt samhälle. Internt ansvar gentemot anställda: fysisk och psykisk arbetsmiljö, ingen särbehandling baserat på kön, ålder, etnicitet, religon etc. Externt ansvar: bidra till en god utveckling av samhället. Till exempel genom att aktivt försöka anställa människor från grupper som ofta diskrimineras på arbetsmarknaden
• Greenwashing Den som bedriver en verksamhet försöker skapa en bild, genom marknadsföring, att vara miljövänliga och då, genom kommunikation, belysa enskilda miljövänliga insatser.
• Demand pull innebär dels att förstå vad marknaden vill ha, men även att möta behov som inte tydligt artikulerats (t.ex. en touchskärm).
• Teknikutveckling från ett samhällsperspektic Utvecklingen av en teknologisk artefakt beror på vilka "sociala grupper" av människor eller individer som av olika anledningar får tolkningsföreträde att bestämma vad artefakten "är
• Innovation Införandet av en ny och förbättrad vara, tjänst, metod eller arbetssätt. Räknas som en sådan först när den får genomslag i samhället
• Inkrementell innovation små förändringar över tid
• Radikal innovation Större tekniska genombrott
• S-kurvor Återkommande mönster i den teknologiska utvecklingen. Inledningsvis en långsam utveckling.
• Paradox ett företag som är framgångsrikt inom en befintlig teknik kan ha svårare att ställa om vid ett teknikskifte.
• Produktinnovation Förbättring av en existerande vara eller tjänst, eller utveckling av ny vara eller tjänst.
• Processinnovation en vara eller tjänst kan produceras eller levereras med mindre resurser.
• Disruptiv innovation etablerade företag eller affärsmodeller konkurreras ut av tekniskalösningar som är enklare och billigare
• Digitization Konvertering av analoga data till digitala (till exempel bilder, video och text) = den materiella processen.
• Digitalization användandet av digital, eller datoriserad, teknologi i organisationer, industrier, nationer etc = strukturomvandlingar: ändrade arbetssätt, affärsmodeller etc.
• Digitisering konvertering från analogt till digitalt
• Konvergenser Enheter och funktioner: Tidigare spridda enheter blir integrerade (t.ex. Smartphones) och används på många olika sätt. Sektorer: Skillnaden mellan IT och media, industri och service suddas ut. Det enskilda företaget expanderar inom olika sektorer. Nätverk: Nästan alla former av nätverk kan hantera digitala signaler: kablar, radiovågor, etc.
• Peer produktion minskade produktionskostnader gör att digital information sprids genom kärlek till skapande, passion, eller god vilja.
• Materiell produkt Fysisk- (vara) - Traditionell
• Immateriell produkt Tjänst
• 4V • Volume- Volym, Variety- Produktvariation, Variation- Variation, Visibility- Kundinvolvering
• Värdeskapande processer • Produktutveckling • Produktion • Marknadsföring
• Värdefångst Intäkter
• Värdekedja ”Från Ax till Limpa” – Ide’: Värde ökar på vägen
• Konvergerande flöde Många små delar blir en produkt - vanligast
• Divergerande flöde Ett råmaterial blir många produkter
• Outsourcing Någon annan tar hand om visa delar av företagets aktiviteter, tex transporter
• Insourcing Företaget har personal hos sin kund som hjälper till med tex drift och underhåll
• Offshoring Produktion flyttar tex från Sverige till Kina
• Reshoring tvärtemot offshoring
• Inre effektivitet output/ input (effeciency)
• Yttre effektivitet grad av måluppfyllnad (effectiveness)
• Produktivitet värde av output/ värde av input
• Vinst Intäkter-kostnader
• Lönsamhet Vinst/Kapital
• Pull Efterfrågan styr
• JIT just in time (rätt vara i rätt tid)
• Marknadsstyrd Oberoende efterfråga
• Styrs av kund beroende efterfråga
• Bullwhip effect Vill undvika för stora variationer som kan sprida sig uppåt i värdekedjan (försörjningskedjan )
• Operativ produktion • Produktionsplanering • Produktionsstyrning • Kort sikt tex ordrar, dagliga transporter etc • JIT • Analyseras tex med nätverksmodeller där alla flöden ingår
• Sex sigma • Strukturerat arbete med projektorganisation • En verktygslåda som inkluderar även mer avancerade statistiska metoder • Fokus på att mäta, styra och minska variation • Fokus på ledarskap och resultat.
• Intäkt Värdet av levererad prestation under viss period, periodiserade inkomster, vid faktisk leverans
• Kostnad Värdet av en förbrukad resurs under en viss period, periodiserade utgifter, vid faktisk förbrukning
• Inkomst Uppstår vid fakturering, även vid försäljning, kontant eller när fakturan skickas
• Utgift Uppstår då det dyker upp en faktura, uppstår vid köp till företaget (kontant/faktura)
• Inbetalning Uppstår när det kommer in pengar
• Utbetalning Uppstår när pengar lämnar oss
• Fasta kostnader oberoende av verksamhetsvolym
• Rörliga kostnader Ökar med verksamhetsvolymen
• Kostnadsbärare De varor eller tjänster som produceras och som ska täcka kostnaderna
• Direkta kostnader Kan direkt hänföras till en specifik kostnadsbärare
• Indirekta kostnader – Kostnader som kan via en funktion eller avdelning där de uppkommit indirekt hänföras till kostnadsbärare
• Särkostnader det som på ett naturligt och rättvist sätt kan hänföras till ett kalkylobjekt (produkt, produktsortiment, avdelning, fabrik, lager mm)
• Samkostnader alla kostnader som inte är särkostnader, kostnader som kan hänföras till fler än en produkt
• Täckningsbidrag Differensen mellan särintäkt och särkostnad – Ska täcka samkostnader
• Activity Based Costing Utgå från att det är aktiviteter i organisationen som ger upphov till kostnader – ”Strunta” i begreppen fast/rörlig direkt/indirekt – Kartlägg aktiviteterna och vad som driver kostnader i stället
• Grundinvestering Den initiala kapitalsatsningen
• Ekonomisk livslängd Den tid över vilken kalkylen görs
• Teknisk livslängd tiden som investeringsobjektet kan användas
• kassaflöde Differens mellan in och utbetalningar per vald tidsenhet (ofta årligen)
• kalkylränta Avkastningskravet på investeringen
• Nuvärdesmetoden ”Diskontera” en följd kassaflöden till ett nuvärde – Kalkylränta som ”diskonteringsfaktor” – Ta hänsyn till ”tidsvärdet av pengar”
• Restvärde Investeringsobjektets värde vid slutet av den ekonomiska livslängden – Positivt eller negativt – Räknas om till nuvärde och adderas till kalkylen
• Annuitetsmetoden Både grundinvesteringen och de framtida positiva kassaflödena tolkas om till årligen lika stora belopp
• Internräntesmetoden Beräkning av den årliga avkastning som en investering ger – Räkna ut vid vilken kalkylränta som nuvärdet är lika med noll – Kan vanligtvis inte räknas ut analytiskt utan så kallade numeriska metoder eller grafiska metoder brukar användas
• WACC weighted average cost of capital
• Tillgångar Allt som företaget äger (tex. inventariet, bankkonto, kundfakturor)
• Skulder Hur tillgångar finansieras, tex. lån, eget kapital, leverantörsfakturor
• Avskrivning anläggningstillgångars värdeminskning under en period
• Mervärde Skillnad mellan inköps- & försäljningspris
• Moms Skatt betalas på mervärdet som uppstår i företaget
• Periodisering Lagervaror. Utförd arbete som är inte fakturerad än. Förutbetald hyra. Saker som ska användas i flera år, tex. maskiner och inredning
• Årsbokslut ska innehålla: • Resultaträkning • Balansräkning • Sammanställning av ställda säkerheter och ansvarsförbindelser • Upplysning om använda värderingsregler
• Ingående balans bokför belopp på respektive konto
• Skapa verifikationer belopp och debet/kreditkonto
• Anläggningskapital För att investera i tillgångar för ”stadigvarande bruk”. Ex. maskiner, inventarier, fastigheter
• Rörelsekapital Köp av tjänster, förbrukningsartiklar, råvaror och produkter och varor som är sålda men inte betalade för
• Säkerhetskapital Buffert i händelse av störningar, bankkonto.
• Kapitalbindning måste finansieras, dvs. pengarna måste komma från något håll vilket leder till mer kostnader - Banklån -> räntekostnader. Nyemission av aktier -> avkastningskrav
• Finansieringsanalys Studerar vilket kapital som strömmat genom företager under en tidsperiod, typiskt ett år. Ska visa hur kapitalstrukturen har förändrats under en viss period
• Finansieringens risk Rörelserisk Hur mycket varierar avkastningen på kapital? . Ett Du Pont-schema kan illustrera hur avkastningen på totalt kapital varierar med företagets kostnadsstruktur och kapitalbindning
• Likviditetsrisk Företagets förmåga att betala sina kortfristiga skulder (räkningar). Icke-förmåga att betala sina leverantörer kan få en leverantör att begära att företaget sätts i konkurs
• Ränterisk Rörliga räntor
• Valutarisk Fluktuerande valutor. Hedging, ”value-at-risk”
• Affärsstrategi Långsiktig plan för hur företaget ska nå sina mål.
• Marknadspenetration (Ansoff) Öka marknadsandelar genom t.ex. reklam och aggressiv försäljning.
• Produktutveckling (Ansoff) Nya produkter lanseras på existerande marknader.
• Marknadsutveckling (Ansoff) Företaget satsar på att lansera existerande produkter på nya marknader.
• Diversifiering (Ansoff) Nya produkter lanseras på nya marknader
• Stuck in the middle Dina produkter är ”nästan lika bra” och ”nästan lika billiga” som konkurrenternas.
• Porters five forces Nuvarande konkurrenter. Kunders och leverantörers förhandlingsstyrka. Nya aktörer. Potentiella subsititut till företagets produkter.
• Blue ocean strategies Generiska modeller som Ansoff och Porter har ibland kritiserats för att fokusera på existerande affärsförhållanden: stabil konkurrenssituation med väldefinierade marknader.

Alla Inga Spara