I have no money

den metod som används för att göra samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. CBA (cost benefit analysis)

sammanställning och summering av de kostnader och intäkter som en verksamhet eller ett projekt ger upphov till. Lönsamhetskalkyl

varor, tjänster och andra typer av materiella och immateriella tillgångar, dvs allt som kan användas för konsumtion eller för produktion. Resurser

syftar till att beräkna nettovärdet av de ekonomiska effekter som påverkar ett enskilt företag, en enskild organisation eller en enskild person. Företagsekonomisk lönsamhetskalkyl

syftat till att beräkna det samlade nettovärdet av alla ekonomiska effekter för alla medborgare i samhället (eller för en avgränsad region). Samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl

effekter som inte är prissatta, där en värdering i kronor med hjälp av beräknade värden måste göras. Skuggpriserna ska, idealt sett, motsvara det pris som de icke-prissatta resurserna skulle haft om de hade sålts på en fri konkurrensmarknad. Skuggpriser

läran om marknadsekonomi. Nationalekonomisk mikroekonomi

den del av mikroekonomin där man försöker sammanfatta resultatet av hela marknadsekonomins funktion och utvärdera om den är effektiv eller inte. Välfärdsekonomi

innebär att vi har effektivitet i produktionen, dvs man producerar de produkter som efterfrågas mest av konsumenterna samt att produktionen sker till lägsta möjliga kostnad. Samhällsekonomisk effektivitet

enligt detta kriterium ökar en åtgärd samhällets välfärd om de som vinner på åtgärdens genomförande kan kompensera de som förlorar på åtgärden, och ändå ha det bättre ställt än om åtgärder inte genomförs. Kaldor/Hicks kriteriet

indirekt måttstock som används för att värdera nyttoeffekter. Betalningsvilja

vad man är villig att uppoffra för att få en viss produkt. Alternativvärdet

effekter för de individer, företag och organisationer och delar av offentliga sektorn som direkt berörs av det handlingsalternativ som skall utvärderas. Primära effekter

effekter som uppstår som en konsekvens av de direkta pris-, produktions- och konsumtionsförändringarna. Sekundära effekter

studerar nyttor och kostnader. Nyttorna definieras som betalningsviljan, och samhällsekonomiska kostnader som alternativkostnader. Samhällsekonomiska investeringsbedömningar

studerar intäkter och kostnader. Företagsekonomiska investeringsbedömningar

effektivitet i produktionen  man producerar de produkter som efterfrågas mest av konsumenterna samt att produktionen sker till lägsta möjliga kostnad. Samhällsekonomisk effektivitet

exempel på marknadsmisslyckande. Om konsumenter och producenter inte har information om vilka konsekvenser deras val leder till, så är risken stor att de ”väljer fel” i bemärkelsen att de väljer alternativ som ger negativt nettoresultat istället för positivt. Ofullständig information

exempel på marknadsmisslyckande. Kännetecknas av icke-rivalitet och icke-exklusivitet. Icke-rivalitet innebär att flera personer kan utnyttja varan samtidigt. Icke-exklusivitet innebär att ägaren inte kan hindra andra från att bruka varan. Kollektiva varor lider av free-rider problemet: individer drar nytta av något utan att behöva betala för det. Kollektiva varor

exempel på marknadsmisslyckande. Endast ett företag som producerar en vara eller tjänst. Monopol

exempel på marknadsmisslyckande. En extern effekt föreligger om en ekonomisk transaktion påverkar nyttan för tredje part. Externa effekter

alternativet att inte genomföra det framtagna förslaget. Nollalternativ

samhällets krav på avkastning för att avstå från konsumtion idag till förmån för framtida konsumtion. Diskonteringsränta

undersökning av hur känslig kalkylens resultat är för osäkerheter. Känslighetsanalys

den nytta en enskild person kan ha av att direkt använda en resurs. Brukarvärde

innebär att en individ kan vara beredd att betala för att bevara en naturresurs eller en art även om hon vet att hon aldrig själv kommer att komma i kontakt med den. Existensvärde

en resurs anses ha ett värde genom att man i framtiden kan komma att ha användning av den Optionsvärde

studien om individers faktiska ekonomiska beteende. RP-metoder

kostnader man är beredd att ta för att t.ex. slippa en negativ miljöeffekt. Undvikandekostnader

de kostnader man är beredd att ta för att ta bort konsekvenserna av t.ex. en negativ miljöeffekt. Återställandekostnader

bygger på individers egna påståenden om sin betalningsvilja för hypotetiska erbjudanden om varor eller tjänster eller sina val av alternativ i hypotetiska valsituationer. SP-metoder

genom enkät- eller intervjuundersökningar samlar in data om personers betalningsvilja för en vara, tjänst eller annan typ av nyttighet som personerna fått ett hypotetiskt erbjudande om. Scenariovärderingsmetoden

beskriver den framtida utvecklingen av trafik och transporter, uttryckt i antal fordon, fordonskilometer eller personkilometer och tonkilometer. Trafikprognos

utbytesmekanism som gör det möjligt för köpare att handla med säljare. Marknad

en testbar hypotes om faktiska förhållanden, såsom orsak och verkan. Positivt uttalande

en slutsats om något är bra eller dåligt. Ett normativt uttalande kan inte testas eftersom en värderingsbedömning inte kan motbevisas. Normativt uttalande

mängden vara eller tjänst som konsumenterna efterfrågar beror på pris och andra faktorer såsom konsumenternas inkomster och priser på relaterade varor. Efterfrågan

mängden av en vara eller tjänst som företag levererar beror på pris och andra faktorer, såsom kostnader för insatsvaror som företag använder för att producera varan eller tjänsten. Utbud

Detta innebär att det produceras och säljs varor i precis den mängd och för det pris som konsumenterna är villiga att betala. Marknadsjämvikt

en vara eller tjänst som kan konsumeras ISTÄLLET för en annan vara eller tjänst. Om priset på det ena varan går upp, så går efterfrågan på den andra varan upp. Substitut

en vara eller tjänst som konsumeras TILLSAMMANS med en annan vara eller tjänst. Motsatt effekt, om pris på ena varan går upp så går efterfrågan på andra varan ned. Komplement

varor vars efterfrågan går upp när priset går upp, eftersom det högre priset gör att folk tvingas välja bort ett dyrare substitut för mer av denna Giffenvara

högre efterfrågan vid högre pris eftersom priset i sig skapar efterfrågan. Veblen vara

när marknadspriset är lägre än jämviktspriset och det efterfrågas en större kvantitet än vad det produceras. Efterfrågeöverskott

när marknadspriset är högre än jämviktspriset och det produceras en större kvantitet än vad som efterfrågas. Utbudsöverskott

hur pris och kvantitet ändras när vi ändra någon av de andra underliggande faktorerna Komparativ statik

ett känslighetsmått som beskriver hur starkt människor reagerar på ekonomiska förändringar. Måttet uttrycks i procentuell förändring. Elasticitet

visar hur många procent den efterfrågade kvantiteten förändras då priset ökar med en procent, och bestäms dels av efterfrågans lutning och dels vid vilken punkt i den vi befinner oss vid. Efterfrågans priselasticitet

mäter hur känslig den begärda kvantiteten till ett visst pris är till inkomst, vilket är den procentuella förändringen i den kvantitet som begärs som svar på en given procentuell inkomstförändring. Inkomstelasticitet

procentuell förändring i begärd kvantitet som svar på en given procentuell förändring av priset på en annan vara. Korspriselasticitet

procentuell förändring av levererad kvantitet som svar på en given procentuell förändring av priset. Utbudspriselasticitet

begränsar beloppet ett företag kan ta för en vara. Exempel: hyresregleringar. Pristak

när detta sätts får priset vid vilket varorna säljs inte understiga detta värde. Exempel: minimilön. Prisgolv

mer av en vara är bättre än mindre av den. Icke-mättnad/mer är bättre

om kompletthet och transitivitet håller, vilket innebär att konsumenten har väldefinierade preferenser mellan alla möjliga alternativ. Rationellt preferensförhållande

en uppsättning numeriska värden som återspeglar den relativa rankningen av varukorgar. Nytta

representerar samtliga kombinationer av varor som alla ger konsumenten samma nytta. Indifferenskurva

mäter hur mycket nyttan ökar när en konsument får en ytterligare enhet av en vara. Marginalnytta

lutningen på en konsuments indifferenskurva. Marginella substitutionskvoten (MRS)

lutningen av budgetlinjen. Marginella transformationskvoten (MRT)

mängden varor konsumenten kan köpa vid ett givet pris begränsas av konsumentens inkomst. Budgetbegränsning

anger hur efterfrågan på en vara beror på inkomsten. Engelkurvan

om mindre av den efterfrågas, dvs konsumtionen minskar när konsumentens inkomst ökar. Inferiör vara

mer efterfrågas när inkomsten ökar Normal vara

om efterfrågekvantiteten av en normal vara stiger mindre eller i proportion med personens inkomst. Basvara

om efterfrågekvantiteten av en normal vara stiger mer än i proportion med personens inkomst. Efterfrågan ökar när vår inkomst ökar, till sådan grad att vi spenderar mer på varan i förhållande till andra varor. Lyxvara

förändringen i kvantitet av en vara som en konsument efterfrågar när varans pris stiger. Om konsumentens nytta hålls konstant medan priser på varan ökar, ersätter konsumenten andra varor som nu är relativt billigare i jämförelse med den nu dyrare varan. Substitutionseffekten

förändringen i kvantitet av en vara en konsument efterfrågar på grund av en förändring i inkomst. En ökning i pris reducerar konsumentens köpkraft, vilket effektivt minskar konsumentens inkomst eller möjligheter, och får konsumenten att köpa mindre av åtminstone vissa varor. Inkomsteffekten

speglar en konsuments marginella betalningsvilja. Invers efterfrågekurva

vanligt sätt att mäta en konsuments välbefinnande. Konsumentöverskott

Ett mått på den ekonomiska välfärden eller nyttan som producenterna får av att sälja en vara vid ett visst pris. Mäts som arean av ytan ovanför utbudskurvan upp till prisnivån. Producentöverskott

uppstår vid lägre kvantiteter än den som ges vid perfekt konkurrens. Dödviktsförlust

summan av konsumentöverskott och producentöverskott. Total välfärd

intäkter minus kostnader. Vinst

kapital (K), arbetskraft (L) och material (M). Insatsvara

användning av långlivade ”inputs” som mark, byggnader (till exempel fabriker och butiker), och utrustning (till exempel maskiner och lastbilar). Kapital (K)

arbetstimmar som tillhandahålls av chefer kvalificerade arbetstagare (som arkitekter, ekonomer, ingenjörer och rörmokare) och mindre kvalificerade arbetstagare (till exempel förvaringsanställda, byggnadsarbetare och montagearbetare). Arbetskraft (L)

vissa produktionsfaktorer kan inte ändras. Minst en av insatsvarorna är låst och ger upphov till fasta kostnader. Kort sikt

alla produktionsfaktorer kan ändras. Alla insatsvaror är rörliga och vi har enbart variabla kostnader. Lång sikt

förändringen i total produktion som uppstår genom att använda en extra enhet arbetskraft, när kapital hålls konstant. Marginalprodukten av arbetskraft (MPL)

om allt hålls konstant, förutom en produktionsfaktor som fortsätter att öka, så kommer ofta till slut marginalprodukten med avseende på den produktionsvaran att avta. Exempel: om vi fortsätter att hälla säd på en redan sådd mark så kommer växandet att öka i en allt mer avtagande takt. Lagen om avtagande marginalprodukt

en kombination av produktionsfaktorer/insatsvaror som producerar en konstant kvantitet. Isokvant

lutningen på en isokvant. Lutningen på en isokvant visar möjligheten för ett företag att byta en insatsvara mot en annan, om produktionen hålls konstant. Marginella tekniska substitutionskvoten (MRTS)

När ett företag ökar alla ”input” med en andel, ökar dess ”output” med samma andel Skalavkastning

en kostnad som inte varierar med nivån av produktionen. Fast kostnad (F)

fasta kostnader som inte går att undvika. Sunk costs

fasta kostnader som går att undvika. Avoidable costs

kostnaden för de rörliga insatsvarorna (arbetskraft och material) som företaget kan anpassa för att ändra dess nivå av produktion. Rörlig kostnad (VC)

summan av ett företags rörliga kostnader och fasta kostnader. Totala kostnader (TC)

anger hur mycket det kostar att producera en enhet till. Marginalkostnaden (MC)

en kombination av produktionsfaktorer/insatsvaror som ger samma totala kostnad. Isokost

värdet av den bästa alternativa användningen av de insatser som företaget använder. Alternativkostnad

en marknadsstruktur där köpare och säljare är pristagare. Perfekt konkurrens

pris och kvantitet i jämvikt för en produkt i taget. Partiell jämvikt

en jämvikt där pris och kvantitet på alla produkter på en marknad bestäms. Allmän jämvikt

när det endast finns ett företag som producerar en vara eller tjänst. Monopol

ett företags förmåga att ta ut ett pris över marginalkostnader och tjäna en positiv vinst. Marknadsmakt

ett företag som kan producera den totala marknadsproduktionen till lägre kostnad än flera andra företag Naturligt monopol

statligt skydd för att förhindra att andra företag kopierar denna upptäckt och kommer in i marknaden. Patent

förhållandet mellan skillnaden i pris och marginalkostnad till priset. Lernerindex

marknadsform där det endast finns en köpare av en vara eller tjänst. Monopsoni

verktyg för att analysera hur aktörer på ekonomiska marknader uppträder. Spelteori

en formell överenskommelse mellan företag där de samarbetar när de sätter sina priser. Detta leder till att de blir monopolister. Bättre för företagen, men sämre för konsumenterna. Kartell

strategier sådana att om alla andra spelare använder sina strategier, kan inte en spelare få en högre utbetalning genom att byta strategi. Det är en uppsättning kvantiteter som valts av företag så att (om kvantiteten av alla andra företag hålls konstanta) inget företag kan få en högre vinst genom att välja en annan kvantitet. Nash-jämvikt

om det finns ett äntligt antal producenter, men fler än en Oligopol

uppstår när en handling från en konsument eller ett företag direkt påverkar en annan aktör, utan att det indirekt sker genom förändring i priser. Extern effekt

uppfyller icke-rivalitet (flera personer kan utnyttja varan samtidigt), icke-exklusivitet (ägaren kan inte hindra andra från att bruka varan). Kollektiva varor

när den ena sidan av en transaktion har viktig information som den andra delen inte har. Asymmetrisk information

en sida av en transaktion drar ekonomisk fördel av asymmetrisk information. Opportunistiskt beteende

nformerade sidan har information som den oinformerade sidan inte har, och som den informerade sidan utnyttjar. Exempel: begagnade bilar. Adverse selection (snedvridet urval)

den informerade sidan begår handlingar som den oinformerade sidan inte kan se, och som skadar den oinformerade sidan. Exempel: beteende hos anställda. Moral hazard (moralisk risk)

beställare. Principal

utförare Agent

beställaren utför projekteringen och tar fram bygghandlingar. Entreprenörer bygger enligt beställarens ritningar. Utförandeentreprenad

entreprenören använder egen eller anlitad personal för att utföra projekteringen. Instruktionen från beställaren utgör en allmän beskrivning av vad denne vill ha. Totalentreprenad

tanken att skapa ett samarbetsklimat där man under genomförandet kan ”ta och ge” och hitta fram lösningar som båda parter vinner på. Partnering

före händelsen. Ex ante

efter händelsen. Ex post

mäter ett lands levnadsstandard, t.ex. genom att mäta de totala inkomster som genereras inom landets gränser. BNP

uppställning med tillgångssida (Y + M) och användningssida (C + I + L + G + X). Försörjningsbalansen

BNP per person. BNP per capita

bruttonationalinkomsten mäter de totala inkomster som genereras av de som är permanent bosatta inom landets gränser. BNI

nettonationalprodukten är ett bättre mått på den långsiktigt hållbara produktionen i ett land. NNP

visar det rådande tillståndet i en ekonomi. Tillväxt, kapacitets- och resursutnyttjande, arbetslöshet, produktionsgap och inflation ger en bild Konjunktur

industrin går för högvarv, och kapacitetsutnyttjande är högt, produktionsgapen är positiva. Högkonjunktur

näringslivet producerar under trend, dvs produktionsgapen är negativa. Lågkonjunktur

person som saknar arbete, men står till arbetsmarknadens förfogande och vill arbeta. Arbetslöshet

kortvarig arbetslöshet ”mellan jobb”. Friktionsarbetslöshet

försvinner när det blir högkonjunktur. Konjunkturarbetslöshet

personen i fråga har för låg förväntad produktivitet i jämförelse med lönenivån. Strukturarbetslöshet

ökningen av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Inflation

genomsnittliga relativ prisminskning över en viss period, eller en minskning av den allmänna prisnivån. Deflation

används dels för att mäta inflationsutvecklingen, men även för att deflatera, dvs räkna med värdet från löpande till fasta priser. Används också för kompensationer. Prisindex

mäter prisnivåns utveckling. Konsumentprisindex (KPI)

visar sambandet mellan pris på en befintlig fastighet och kostnad att producera en ny fastighet. Om detta samband överstiger 1 är det lönsamt att bygga, om det understiger 1 är det olönsamt. Tobin’s Q

man bedömer en vara eller tjänst utifrån behovet snarare än förmågan och viljan att betala för den. Merit want

stabiliseringspolitik, tillväxt-och strukturpolitik, fördelningspolitik. Ekonomisk politik

stabiliserar konjunkturer, t.ex. genom att sänka styrräntan vid lågkonjunktur. Fastighetsmarknaden ändras särskilt av ändringar i räntenivåerna, då dessa påverkar både byggande och prisutveckling. Stabiliseringspolitik

får den långsiktiga ekonomiska utvecklingen att förbättras genom att förbättra hur marknader fungerar, t.ex. genom av- eller regleringar, skattereformer och förändringar av pensionssystemet. Tillväxt- och strukturpolitik

arbetar med att fördela resurserna genom finanspolitiken (skatter och offentliga utgifter), t.ex. pensionssystem, transfereringar, bostadstillägg, barnbidrag och regionalt stöd. Att göra det lättare för unga och äldre att få råd med boendet är en typ av fördelningspolitik som påverkar fastighetsmarknaden. Fördelningspolitik

produktionsfunktionen, neoklassisk tillväxtteori, teorin om endogen tillväxt, den institutionella teorin. Tillväxtteorier

används för att åstadkomma de tre typer av ekonomisk politik, men har huvudansvaret för stabiliseringspolitiken. Penningpolitik

används för att åstadkomma de tre typer av ekonomisk politik, men har huvudansvaret för tillväxtpolitiken och fördelningspolitiken. Finanspolitik

snävt mått på pengar, dvs kontanter och bankinlåning. Penningmängd

historiskt den mängd metall som användes i penningväsendet, men nu när det finns papperspengar har centralbankspengar ersatt metallen. Den monetära basen

kvoten mellan allmänhetens kontanter och bankinlåningen. Kontantkvoten, c

veckovisa låneavtal mellan Riksbanken och banker. Repor

den ränta Riksbanken köper och säljer monetär bas till, alltså den ränta bankerna betalar för reporna. Reporäntan

räntan bankerna betalar sinsemellan från en dag till en annan. Dagslåneräntan

det du tjänar på en investering. Avkastning

definieras av de tre kanalerna; räntekanalen, kreditkanalen, valutakanalen. Transmissionsmekanismen

visar räntan vid olika löptider. Avkastningskurva

om de långa marknadsräntorna är lägre än de korta. Inverterad avkastningskurva

åtgärder som regeringen kan föreslå. Diskretionär politik

t.ex. a-kassan som ger arbetslösa inkomster och underlättar vid lågkonjunktur. Automatiska stabilisatorer

kan vara arbetsmarknadsprogram som man startar i större omfattning under en lågkonjunktur, för att sedan stänga ned dem under högkonjunktur. Semi-automatiska stabilisatorer

en uppskattning av hur stort det finansiella sparandet skulle vara om det inte var påverkat av konjunkturläget eller engångseffekter i finanspolitiken. Strukturellt sparande

det offentliga underskottet får inte överstiga 3% av BNP. Stabilitets- och tillväxtpakten

bestämmer över amorteringskrav, bolånetak och skuldkvotstak. Finansinspektionen

Aktör (“the fool”) köper en vara till överpris i hopp om att kunna sälja varan till en annan (“the greater fool”) för ett högre pris. The greater fool theory

innebär att man följer skocken utan att tänka igenom själv sina beslut. Follow the herd/följa John

motsvarar en ägarandel i ett företag. Aktie

aktiebolagets högsta beslutande organ, till vilken alla aktieägare kallas och har rösträtt motsvarande sina aktieinnehav. Bolagsstämman

innebär bl.a. registrering, bearbetning och rapportering av information som skall underlätta beslut i ekonomiska frågor. Det omfattar löpande bokföring, bokslutsarbete och sammanställning av finansiella rapporter vid en periods (räkenskapsårs) slut och annat. Redovisning

skall motsvara lagstadgande krav på information om företagets verksamhet. Extern redovisning

används bl.a. för att jämföra faktiskt utfall för en period med budget för samma period samt som underlag för prissättning av de produkter eller tjänster som man tillhandahåller Intern redovisning

anger bl.a. att affärshändelser skall bokföras kronologiskt i registreringsordning; grundbokföring, och systematiskt på olika konton; huvudbokföring. Bokföringslagen (BFL)

bestämmer utformning av och innehåll i en årsredovisning. Årsredovisningslagen (ÅRL)

moderföretag + dotterföretag Koncern

visar det sammanlagda ekonomiska utfallet av den verksamhet som företaget har bedrivit under en period. Resultaträkning

uppkommer vid tidpunkten för försäljning. Inkomst

den del av inkomsten som hör till den specifika resultatperioden. Intäkt

uppstår vid anskaffningstillfället (när ett företag köper en vara eller tjänst) och är det som företaget skall betala till den som man köper varan eller tjänsten av. Utgift

en periodiserad utgift och ett mått på värdet i kronor, dvs man har fördelat utgiften till den eller de perioder den avser (t.ex. då varan levererats eller tjänsten har utförts). Kostnad

alla intäkter minus kostnader och skatt för ett år. Årets resultat/nettoresultat

visar överskott eller underskott av själva den verksamhet som bedrivs i företaget. Rörelseresultat

skattemässig möjlighet som företagen erbjuds att påverka skatten för räkenskapsåret. Bokslutsdispositioner

hyresintäkter minus fastighetskostnader. Driftnetto

visar företagets ekonomiska ställning dagen för räkenskapsårets slut, balansdagen. Balansräkning

tillgångarna i kronor måste alltid motsvaras av eget kapital och skulder i kronor. Summan utgör företagets balansomslutning. Balansekvationen

skillnaden mellan tillgångarna och skulderna i kronor. Eget kapital

är i princip utdelningsbart till aktieägarna. Vanliga poster: balanserad vinst och årets resultat. Fritt eget kapital

är bundet i bolaget och icke utdelningsbart. Vanliga poster: aktiekapital och reservfond. Bundet eget kapital

skall komplettera den information som ges i årsredovisningens övriga delar. Den ska ge en rättvisande översikt av utvecklingen av företagets verksamhet, resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen

ska ingå i årsredovisningen för större företag. I den redovisas årets kassaflöden, alltså inbetalningar och utbetalningar. Kassaflödesanalys

krävs till resultat- och balansräkningen för att årsredovisningen skall uppfylla lagens krav på att ge en rättvisande bild av företaget. Tilläggsupplysningar/noter

aktieägarens oberoende granskare, men även andra intressenters kontrollant. Revisor

ett mått på företagets betalningsförmåga/överlevnadsförmåga på kort sikt. Det vanligaste likviditetsmåttet är balanslikviditet: Likviditet

ett mått på företagets betalningsförmåga/överlevnadsförmåga på lång sikt. Soliditet

visar hur många gånger om företaget med sin löpande verksamhet förmår att ”betala” (eller täcka) sina räntekostnader för året och kompletterar soliditetsmåttet. Räntetäckningsgrad

sätter resultatet i relation till kapitalet och uttrycker då förräntning i procent. Räntabilitet/avkastning

visar resultatet i förhållande till eget kapital, alltså förräntningen på ägarnas kapital. Räntabilitet på eget kapital

visar hur väl företaget förmår att förränta allt det kapital som finns i företaget, alltså dess totala tillgångar, under en period, oberoende av om dessa har finansierats med eget eller lånat kapital. Räntabilitet på totalt kapital

ett vanligt marginalmått Rörelsemarginal

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut