Humanbiologi, Bålen

Alla Inga Spara

• Anatomisk grundställning Grundpositionen, där ansiktet, armarna, händerna och fötterna är pekade rakt fram.
• Sagittalplan Från sidan
• Transversalplan Uppifrån eller nerifrån
• Frontalplan Framifrån eller bakifrån
• Kraniell Allt som har en position uppåt (mot huvudet).
• Kaudal Allt som är delen av nedre kroppen
• Superior Position som är belägen ovanför eller närmare huvudet/överkroppen
• Inferior Allt som är belägen nedanför eller närmare fötterna
• Anterior Allt som är belägen framför eller mot kroppens framsida
• Posterior Allt som är belägen bakom eller mot kroppens baksida
• Medial Är belägen närmare kroppens mittlinje
• Lateral Allt som är belägen ut mot sidan eller längre bort från kroppens mittlinje
• Proximal Allt som är belägen närmare utgångspunkten av en extremitet (ben eller arm) eller en kroppsstruktur, i förhållande till en annan punkt
• Distal Allt som är belägen längre bort från utgångspunkten eller fästet av en extremitet eller en kroppsstruktur, i förhållande till en annan punkt
• Flexion Rörelse som innebär att vinkeln mellan två kroppsdelar eller ben minskar
• Extension En rörelse som innebär att vinkeln mellan två kroppsdelar eller ben ökar
• Adduktion För in armar eller ben mot mittlinjen
• Abduktion För ut armarna eller ben bort från mittlinjen
• Palmarflexion Böjning av handleden mot handflatan
• Plantarflexion En sträckning eller böjning av foten nedåt mot fotsulan
• Dorsalflexion En böjning eller sträckning av foten/handen mot hand/fot ryggen
• Supnation Armen roterar så att handflatan är uppåt
• Pronation Armen roterar så att handflatan är neråt
• Lordos Den naturliga svanken i ryggraden
• Kyphos Den naturliga krum i ryggraden
• Cranium Skalle, Skyddar hjärnan och de sensoriska organen (ögon, öra, näsa)
• Ox coaxe Höftbenet. Skyddar inre organ, stöd, stabilitet och rörlighet
• Os pubis Blygdbenet, är en del av höftbenet. Skydd för urinväggarna och inre könsorganen
• Cista ilica Höftbenskammen är den övre, utskjutande kanten på tarmbenet
• Pelvis Samlingsnamn för bäckenet. Stödja och skydda inre organ, ex, urinblåsa och tarmar
• Os occipitale Nackbenet. 2 huvudsakliga funktioner: skyddar hjärnstammen och är en fästpunkt för muskler som styr huvud- och nackrörelser
• Columna vertebralis Ryggrad. Ger kroppen stöd och stabilitet samt skyddar ryggmärgen. Fästpunkt för muskler och ligament
• Vertebra cervicalis Halskota (7 stycken, C1-C7)
• Vertebra thoracalis Bröstkota (12 stycken, T1-T12)
• Vertebra lumbalis Ländkota (5 stycken, L1-L5)
• Corpus vertebrae Kotkropp
• Arcus vertebrae Kotbåge
• Foramen vertebrale Kothålet
• Foramen intervertebrale Mellankotshållet. Fungerar som stöddämpare.
• Processus articularis superior Övre ledutskottet. Funktionen är att möjliggöra rörelser som böjning, sidoböjning och rotation.
• Processus articularis inferior Nedre ledutskottet
• Processus spinosus Taggutskott
• Atlas Första halskotan (C1)
• Axis Andra halskotan (C2)
• Os sacrum Korsbenet
• Os coccygis Svansbenet
• Discus intervertebralis Mellankotskiva
• Anulus fibrosus Den yttre fiberringen i en mellankotskiva
• Ligamentum flavum (Baksidan) Gula bandet, löper längs ryggraden. Hjälper till att bibehålla en upprätt hållning och ger ryggraden dess elasticitet.
• Ligamentum intertransversare Tvärutskotten är tunna fibrösa band som har uppgift att stabilisera ryggraden och begränsa rotationen.
• Ligamentum interspinale (mellan) taggutskotten på intilliggande ryggkotor. Dessa är tunna, membranliknande ligament och hjälper till som stöd och stabilitet samt begränsar framåtböjningar.
• Ligamentum supraspinale (ytterst) Det övre tygbandet. Kraftigt, fibröst ligament som fungerar som stöd och stabilitet samt begränsar extrem framåtböjning och fungerar som ett muskelfäste för muskler.
• Thorax Bröstkorgen, skyddar kroppens viktigaste organ.
• Sternum Bröstbenet, skyddar organ som hjärta och lungor.
• Corpus sterni Bröstbenets kropp, tillsammans med benen bildar den skyddade strukturen runt hjärtat och lungorna.
• Manubrium Bröstbenets handtag, bildar led med nyckelbenet och revbenspraren.
• Processus xiphoideus Svärsspetsutskottet, fungerar som ett viktigt fäste för flera muskler i buken och mellangärdet.
• Os costale Revbenet, skyddande bur runt organ som hjärtat, lungorna, levern och mjälten. Revbenen lan röra sig uppåt och utåt med hjälp av andningsmusklerna vilket ökat volymen i bröstkorgen och möjliggör inandning.
• Cartilago costalis Revbensbrosket är en hyalint brosk som utgör den främre, mjukare delen av revbenen. Huvudfunktionen för revbensbrosket är att ge bröstkorgen strukturell flexibilitet och elasticitet.
• Musculus transversospinalis Samlingsnamn för en djup muskelgrupp i ryggen som spelar en viktig roll i ryggradens stabilitet och rörelse.
• Musculus erector spinae Stor lång muskelgrupp i ryggen som löper vertikalt på vardera sida av ryggraden.
• Musculus rectus abdominis Raka bakmuskeln. En lång platt muskel som löper vertikalt av framsidan av bulen (sixpack). Fäster från 5:e till 7:e revbensbrosket och går till os pubis.
• Musculus obliquus externus abdominis Yttre sneda bukmuskeln. Största och mest ytliga av de tre platta musklerna i den laterala bukväggen. Central roll i bålens rörelse och stabilitet.
• Musculus internus abdominis Inre sneda bukmuskeln. Muskel i bukväggen som ligger mellan den yttre sneda bukmuskeln (obliquus externus abdominis) och den djupare tvärgående bukmuskeln (transversus abdominis). Viktig för tryckreglering i bukhålen.
• Musculus transversus abdominis Tvärgående bukmuskeln. Den innersta av de platta musklerna i bukväggen. Huvudfunktioner är ryggradsstabilisering, ökat buktryck och stöd för inre organ.
• Musculus quadratus lumborum Fyrkantiga ländryggsmuskeln. Djup muskel i den bakre bukväggen. Huvudfunktioner: Lateral flexion, stabilisering av ryggraden, andningshjälp och bäckenhöjning.
• Nackrosett Naturliga framåtriktade kurvaturen i den övre delen av ryggraden (halsryggen).
• Diafragma Viktigaste andningsmuskeln. Huvudfunktionen är in- och utandning samt buktryck och stöd för de inre organen.
• Musculus intercostalis externus Yttre revbensmuskeln. Huvudfunktionen är att hjälpa till vid inandning.
• Musculus intercostalis internus Inre revbensmuskeln. Huvudfunktionen är utandning. Aktiveras när man medvetet ska trycka ut luft ur lungorna, ex blåsa ut ljus eller hård träning.

Alla Inga Spara